Att möta tomheten inom oss

Hur konfronterar vi den vildsinta “vargen” av ensamhet inom oss?

Det har funnits stunder när vi upplevt den konstiga känslan av rutinöverlevnad. Vi blir vana vid att träffa vänner, medarbetare och familj. Vi talar om våra liv som om vi vore någon som kan glida över vattnet utan att drunkna och säger saker som: “Visst, det var illa, men det är okej, jag har redan kommit över det” eller “Jag kunde inte uppnå vad jag ville, men jag kommer fortfarande att klara mig.”

På utsidan ser vi ut som små soldater som gömmer vikten av vår ånger och sorg, och vi fortsätter att undergivet marschera framåt samtidigt som vi säger: “det är bara så det är.”

Vi delar med oss av stödjande ord och har den där ömsesidiga förståelsen med taktisk tystnad. Men i bakgrunden, i de djupaste delarna av oss själva, bor en osynlig fiende som lever på tomhet, smärta och förlust.

Men vad menar vi när vi talar om förlust? Vi refererar inte bara till den fysiska förlusten av en närstående. Det finns faktiskt olika typer av förluster som kommer med olika typer av tomhet. Vissa av dessa förluster refererar till frustration, besvikelse och alla typer av rädsla, misslyckande och den bottenlösa avgrund vi kallar “den existentiella tomheten”.

Så vilken är den effektivaste metoden för att konfrontera dessa olika nivåer av personlig förlust? Hur vinner vi över dessa interna vargar som besinningslöst slukar oss lite i taget? Låt oss ta en titt på några av dessa metoder:

Acceptera förlusten och förstå tomheten

Precis som den polske sociologen Zygmund Bauman ofta förklarade lever många av oss i en typ av “flytande samhälle” där omedelbar njutning och att tjäna pengar är högst värderat. Inget verkar hålla, inte ens personliga förhållanden.

Det är som om vårt samhälle endast ser saker från den ljusa sidan, men så fort något svårt inträffar eller kräver en djupare implikationsnivå försvagas “det mänskliga tyget” och faller isär. Tänk dig till exempel en vän eller familjemedlem som har diagnostiserats med depression. Vi erbjuder en klapp på ryggen med de tröstande orden “det kommer gå över” tillsammans med en påminnelse om att de ska ta sin medicin.

Smärta överraskar oss. Vi förstår den inte, så vi springer ifrån den. Men tänk om vi ställdes ansikte mot ansikte med denna vän eller familjemedlem och bad dem berätta för oss om smärtan de upplever eller tomheten inom dem? Eller om vi lät dem släppa på sina ord och tårar framför oss?

För att överleva i denna komplexa värld måste vi konfrontera våra fiender ansikte mot ansikte, vi måste veta hur man förstår och accepterar dem. Det är så vi verkligen växer som människor eftersom sorgen och smärtan inte är en avfallshög i vår själs hörn eller i vårt sinnes mörker.

All existentiell tomhet har en form, och vi måste veta hur man förstår detta för att sluta fly från denna interna varg och färdas säkrare genom att veta vad vi verkligen behöver.

Steg för att konfrontera vår personliga tomhet

Det är värt att ha i åtanke att nästan alla av oss tenderar att tro att livet kommer bli precis som vi vill ha det eller “nästan” som vi tänkt oss. Detta är inte dåligt, givetvis, men vi måste vara eftertänksamma och acceptera möjligheten att vi inte kommer få allt vi vill ha.

Betyder detta dock att vi otvivelaktigt är dömda att vara olyckliga? Sann lycka ligger verkligen inte i att uppnå allt vi vill, utan att lära sig att vara lycklig med allt vi uppnått, och även… med vad vi har förlorat.

Överraskad? Förhoppningsvis inte! Men det är bäst att vi förstår dessa dimensioner; dessa steg för att konfrontera alla våra personliga förluster:

1. När du upptäcker att livet har gett dig saker du inte väntat dig, ge inte upp. Ta istället det första steget mot att acceptera din plats i varje dimension, inklusive ditt lidande och din smärta. Om du behöver gråta, gråt; om du behöver bli upprörd, tillåt dig själv att bli det.
2. Det andra steget: tvinga aldrig saker att vara precis som du vill att de ska vara. Att göra detta gör problemen bara mer kroniska. Om din partner säger att han eller hon inte älskar dig ska du acceptera detta och inte bli besatt av det. Om du inte fick den befordran på arbetet du ville ha ska du inte klaga över detta upplevda misslyckande; det kan finnas ett annat sätt att få det du vill ha.
3. Acceptera vad som händer, förstå vad det är och försök vara tacksam för vad du kunnat lära dig, även om du inte förstår vad det är. Kanske kommer smärtan du upplever nu hjälpa dig att inte begå samma misstag i framtiden. Det kan även vara så att den existentiella tomheten pressar dig att söka i nya områden av ditt liv, vilket verkligen kan göra dig lycklig. Varför inte prova?
4. Rör dig framåt, förlåt, vänd blad, släpp bördan och integrera allt du har lärt dig i livet. Det finns trots allt inget bättre sätt att berika livet på än att fylla tomheten med kunskap.

Bilder av Colin Blogue.