Hur påverkar drogmissbruk ungdomars psykiska hälsa?

Hur påverkar drogmissbruk ungdomars psykiska hälsa?

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

Drogbruk i ungdomen är en källa till många psykiska hälsoproblem. En tonåring med drogmissbruk är till exempel mer benägen att även uppvisa dåligt humör, ångest, inlärningssvårigheter samt beteendeproblem.

När tonåringar befinner sig på bristningsgränsen är det en snabb lösning de söker efter, oavsett vad det är, för att känna omedelbar lindring. De är trötta på att höra vad de kan och bör göra från vuxna. Alkohol och droger ger dem ett utlopp. Detta leder ofta till vad som kallas för komorbiditet eller samsjuklighet.

“Droger är framtidens och hoppets fiende, och när vi kämpar mot dem så kämpar vi för framtiden.”

-Bob Riley-

Vad är komorbiditet?

Komorbiditet är ett tillstånd där personen lider av fler än en psykisk sjukdom samtidigt. Oftast bör dessa sjukdomar adresseras och behandlas individuellt. En av de vanligaste formerna av matchade sjukdomar är drogmissbruk och depression, speciellt hos ungdomar.

Sittande pappersdocka

Det intressanta är att drogbruk inte alltid är startpunkten för en annan psykisk sjukdom. Ibland är psykisk sjukdom ytterligare en riskfaktor för drogbruk. Därför kan en humör- eller ångeststörning leda till att en tonåring vänder sig till droger som en form av “självmedicinering”.

Substansmissbruk (alkoholberoende eller vanemässigt bruk av droger) anses vara en psykisk sjukdom.

I komorbiditet finns även en interaktion mellan de två sjukdomarna, så förvärrade symptom hos den ena resulterar vanligtvis i en förvärring av symptomen hos den andra.

Drogmissbruk är en psykisk sjukdom

Drogmissbruk är en kronisk och återkommande sjukdom som karaktäriseras av sökandet efter och tvångsmässig konsumtion av dessa substanser, trots att man känner till deras skadliga konsekvenser. Det anses vara en psykisk sjukdom eftersom droger modifierar strukturen och funktionen hos hjärnan, vilket allvarligt påverkar och begränsar livet för patienten.

Ytterligare förändringar i hjärnan stör fundamentalt dess normala hierarki av behov och önskningar, och ersätter dessa med nya prioriteringar som är relaterade till att få tag på och använda droger.

Drogmissbruk

De resulterande tvångsmässiga beteendena försvagar förmågan att kontrollera impulser, trots de negativa konsekvenserna. Dessa beteenden liknar de grundläggande kännetecknen hos andra psykiska sjukdomar.

Även om det inledande beslutet att använda droger är frivilligt så ändrar den fortsatta användningen av substansen en persons förmåga att utöva självkontroll, och kan påverka den avsevärt. Denna försämring av självkontrollen är kännetecknet för beroende.

Studier av hjärnavbildningar hos personer med beroenden visar fysiska förändringar i områdena av hjärnan som är viktiga för bedömning, beslutsfattande, inlärning och minne, såväl som för beteendekontroll. Forskare tror att dessa förändringar ändrar sättet som hjärnan fungerar på, och det kan bidra till att förklara de tvångsmässiga och destruktiva beteendena hos beroende.

Riskfaktorer för drogmissbruk bland ungdomar och psykiska hälsoproblem

Drogbruk och andra psykiska sjukdomar har mycket gemensamt, inklusive ett antal orsaker. Några av riskfaktorerna som leder till drogmissbruk och psykisk instabilitet hos ungdomar är som följer:

Hjärnutveckling

Enligt University of Rochester Medical Center utvecklas inte den mänskliga hjärnan fullt ut förrän i 25-årsåldern. Framförallt är prefrontala cortex, som ansvarar för beslutsfattande och känslomässig kontroll, fortfarande i utveckling.

Fram till denna ålder söker tonåringar och unga vuxna efter acceptans och att imponera på andra utan att tänka på konsekvenserna. De är fortfarande benägna att begå impulsiva handlingar och förlitar sig mindre på känslor och resonlighet. Detta gör dem speciellt mottagliga för att utveckla flera psykiska hälsoproblem.

Verbal eller fysisk misshandel

Verbal eller fysisk misshandel under barndomen och ungdomsåren kan lämna fysiska och känslomässiga ärr. Unga personer som har varit offer för dessa övergrepp kommer söka ett sätt att undertrycka smärtan de åsamkats, även långt efter att dessa övergrepp utförts.

Misshandel av barn

Ärren som orsakas av misshandel kommer ofta tillsammans med låg självkänsla, hopplöshet, paranoia och till och med självmordstankar. Något som inte direkt möjliggör reflektion över skadan som substansen åsamkar kroppen, utan snarare raka motsatsen.

Tidig exponering

Statistik har visat att när barn exponeras för droger och/eller alkohol löper de högre risk att utveckla beroendeproblem. Det är bara att observera detta i din omedelbara miljö.

Drog- eller alkoholbruk kan vara en bidragande faktor till psykisk instabilitet, speciellt i tidig ålder, eftersom droger kan förändra utvecklingen hos unga personers neurologiska system och svara på stress.

Press

Omgivningen pressar konstant unga människor mot vad de bör och inte bör göra. Föräldrar, lärare och media sätter press på tonåringar, som känner sig pressade från alla håll att vara perfekta människor.

All denna press är otvivelaktigt en bidragande faktor till att unga personer känner ångest och låg självkänsla, såväl som tvivel. Detta resulterar i en intern, konstant och onödig kamp av självförsvar som kan sluta med beroende, depression samt tendenser till och tankar om självmord. Vuxna vet att det är omöjligt att vara alla till lags. Tonåringar lär sig dock fortfarande.

Vikten av att förebygga drogmissbruk under riskperioder

Tidigt drogbruk ökar risken för att personen ska utveckla ett beroende. Förebyggande av tidigt drog- och alkoholbruk kan göra en stor skillnad för att minska dessa risker. Om vi kan förhindra att unga experimenterar med droger kan vi förebygga drogmissbruk.

Droger förbjudna

Risken för drogmissbruk ökar i tider av förändring. Under tidig ungdom, när barnen flyttar från mellan- till högstadiet, står de inför nya och utmanande sociala samt akademiska situationer.

Under denna period utsätts barn för första gången för substanser som kan leda till missbruk (såsom tobak och alkohol). När de börjar i gymnasiet kommer de ofta närmre åtkomstkanaler för droger, och det är inte ovanligt för dem att bevittna bruk av dem.

Samtidigt kan många normala beteenden hos deras utveckling, såsom önskan att prova nya saker och ta risker, öka deras tendens till att experimentera med droger. Andra kanske tror att droger kan förbättra deras fysiska utseende eller intellektuella samt sportsliga prestationsförmåga, vilket kommer sänka deras ångest i sociala situationer.

Å andra sidan är ungdomars förmåga att utöva gott omdöme och ta beslut fortfarande under utveckling, vilket hindrar deras förmåga att pricksäkert utvärdera riskerna hos alla former av drogmissbruk.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.