Kognitiva reserver skyddar hjärnan

Kognitiva reserver är hjärnans förmåga att hantera den skada som den kan bli utsatt för. Att regelbundet utföra övningar som tränar dina kognitiva förmågor, som de som är involverade i läsning och matematik, kan skydda mot effekterna av ålderdom och demens, öka neuroplasticiteten och etablera nya synaptiska anslutningar där andra har blivit nedbrutna.

Under många års studier har det visat sig att samma hjärnskador inte har samma effekt på olika personer. Så vi frågar oss: vilka faktorer influerar demens och andra neurologiska åkommor?

Många terapier som vi använder för att behandla Alzheimers är baserade på faktumet att hjärnan är plastisk och kan dra nytta av intellektuell aktivitet, även när vi blir gamla och vid skador.

Nunnestudien

En av ledarna i studien av kognitiva reserver var ett berömt experiment som utfördes av neurologen David Snowdon från University of Kentucky 1986, som han kallade “The Nun Study”. Experimentet involverade att studera en grupp nunnor i ett kloster och observera utvecklingen av deras kognitiva funktioner, som minnet.

De samlade in data om dessa funktioner under en period av 17 år. När man utförde obduktioner på dem efter att de hade gått bort, visade det sig att hjärnan hos en av nunnorna, som aldrig visade tecken på demens, visade egenskaper på långt framskriden Alzheimers. Hur kunde detta vara möjligt?

Efter denna studie kom det fram andra studier som stödde teorin att man genom att utföra intellektuellt krävande aktiviteter kan lindra effekterna av den hjärnskada som orsakas av Alzheimers och främja hjärnans plasticitet. Inlärning är ett redskap som kan stärka hjärnan och göra den mer resistent mot demens.

Vilka faktorer påverkar den kognitiva reserven?

Det finns många faktorer som är relaterade till utvecklandet av en bra kognitiv reserv. Bland de viktigaste hittar vi:

• Utbildning och intresse för kultur
• Att utföra ett jobb som kräver intellektuell ansträngning
• Att ha ett brett nätverk med sociala relationer
• Måttlig fysisk daglig träning
• Att läsa dagligen
• Att utföra komplexa intellektuella aktiviteter som att spela ett musikinstrument

Dessa är de främsta faktorerna som man beskrivit i den vetenskapliga litteraturen. Men även andra faktorer, såsom kost, har blivit undersökta. Att lära dig nya saker och att utveckla din kreativitet, samt att göra samma uppgifter på ett nytt sätt och utföra mentala beräkningar, är uppgifter som kan öka storleken på din kognitiva reserv.

För människor är det aldrig för sent att lära sig. Även om barndomen är den tid då hjärnan kan absorbera mest information, kan vi alltid fortsätta med att förbättra våra färdigheter. Kom ihåg att volymen på din kognitiva reserv inte är konstant. Vi styr storleken på den från en tidig ålder och fortsätter att forma den under åren.

Effekten av kognitiva reserver

Enligt experter på ämnet, som Yaakov Stern, främjar alla dessa faktorer vårt neurala nätverk. På detta sätt kan vi skydda oss själva mot vanliga förändringar i den kognitiva funktionen som uppstår efter skador och olyckor.

Utöver att skydda mot sjukdomar som Alzheimers och för att sakta ner dess förlopp, är inlärning också fördelaktigt för återhämtning efter en traumatisk hjärnskada.

Trots risken för att drabbas av demens när man blir gammal så har vetenskapen öppnat upp dörren för en möjlig preventiv lösning som kan göra oss mindre sårbara för sjukdomar som uppstår mer frekvent när vi blir äldre.