Matbegär: Säg vad du vill äta så berättar jag hur du mår

Matbegär: Säg vad du vill äta så berättar jag hur du mår
Sergio De Dios González

Skriven och verifierad av psykologen Sergio De Dios González.

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

Människor uttrycker sina känslor i relationen med mat. Här pratar vi om undertryckta känslor. De som vi inte alltid är medvetna om eller accepterar. Dessa känslor kommer dock till ytan till slut, och faktum är att de ofta uttrycks i vad du vill äta.

För oss människor är maten mycket mer än en biologisk nödvändighet. Från ett symboliskt synsätt har det en moderlig aspekt. Det har att göra med hur vi älskar och blir älskade. Vårt sätt att relatera till världen.

En person som vägrar äta uttrycker ett sätt att sluta leva. En person som å andra sidan äter för mycket projicerar ett behov av att överleva ett riktigt eller påhittat hot.

“Samhället är uppdelat i två stora grupper: de som har mer mat än
aptit och de som har mer aptit än mat.”

-Chamfort-

Vad du vill äta säger något om hur du känner dig. All mat som är väl tillredd kommer i teorin att smaka bra för oss och ge oss näring. Vi njuter dock mer av vissa livsmedel än andra.

Dr. Deanna Minich har försökt förstå barns känslor när det gäller mat från en nutritionists perspektiv. Detta är vad hon har upptäckt.

Kryddig mat: Vad du vill äta när du är ledsen

Ordet “krydda” appliceras inte bara på mat. Det kan även beskriva situationer eller personer som genererar entusiasm. Att “krydda till det” är att lägga till en dos av intresse. Det är inte ett sammanträffande att vi använder denna typ av ord.

Kryddig mat

Enligt Dr. Minich vill vi ha kryddig mat när vi är ledsna. Vissa personer äter mat som är så kryddig att de blir tårögda. Vi vill ha kryddig mat eftersom vi vill ha känslor, intensitet och upphetsning i våra liv.

Men vi inser inte att detta är vad vi verkligen vill ha, eller så vet vi men vi är rädda för att prova nya saker. Vi kompenserar för denna önskan genom att äta kryddig mat.

Vad du vill äta när du känner dig pressad

Denna kategori inkluderar kakor, pajer etc. Det är ett av de begär som vi upplever mest, och en av de största bidragande faktorerna till fetma runt om i världen. Vissa personer är besatta av bakverk. Varför?

Personer som har ett begär efter denna typ av mat har dagliga rutiner som kör slut på dem. De vänder sig till kolhydrater för att kompensera för borttappad energi. De vill ha sötsaker så att de kan återhämta, symboliskt, det som saknas i deras liv.

Personer som gillar mat med mycket salt

Många livsmedel har en hög halt av salt och det är inte “för smakens skull” som många recept säger. Den korrekta mängden salt förbättrar måltiden, den tar inte över andra smaker.

Det finns dock personer som lägger till salt i allt. De vill inte ha något sött men de tycker om allt som är salt.

Salt på kex

Enligt studien vi har pratat om lider personer som ständigt vill ha salt av inre irritation, det kan exempelvis röra sig om ångest. Salt aktiverar vattenrörelser inom kroppen, så att äta salt är ett sätt att manifestera inre rastlöshet.

Att vilja ha knaprig mat

De personer som älskar knaprig mat gör inte detta på grund av smaken utan för att det är just knaprigt. De försöker inte dölja detta ljud heller. Faktum är att de älskar det.

I detta fallet kan den undertryckta känslan vara ilska. Att tugga dessa livsmedel är ett sätt att uppvisa ilska. Det är även ett bra sätt att få uppmärksamhet när vi känner oss ignorerade.

Mjuka livsmedel

Vi tycker om vissa livsmedel för att de känns bra i våra munnar. Mat som ris, pasta och bröd har en känsla av mjukhet, som att man äter en kudde.

Olika rätter - Vilken vill du äta?

Människor som vill ha denna typ av mat vill få stöd, skydd och bli älskade. Den fluffiga texturen i dessa livsmedel medför en känsla som påminner om att man blir omkramad. Vi vi vill ha stödmat när vi går igenom en tuff tid.

Relationen mellan mat och vårt undermedvetna är mer än bara anekdotisk. Det förklarar inte helt vårt undermedvetna, men det ger oss en viktig ledtråd som är värd att tänka på. Vi har alla undertryckta känslor, och faller alla för matbegär ibland.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Aucoin, M., LaChance, L., Naidoo, U., Remy, D., Shekdar, T., Sayar, N., Cardozo, V., Rawana, T., Chan, I., & Cooley, K. (2021). Diet and Anxiety: A Scoping Review. Nutrients13(12), 4418. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8706568/
  • Betancourt-Núñez, A., Torres-Castillo, N., Martínez-López, E., De Loera-Rodríguez, C. O., Durán-Barajas, E., Márquez-Sandoval, F., Bernal-Orozco, M. F., Garaulet, M., & Vizmanos, B. (2022). Emotional Eating and Dietary Patterns: Reflecting Food Choices in People with and without Abdominal Obesity. Nutrients14(7), 1371. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9002960/
  • Better Health Channel. (2023, 3 de junio). Food and your mood. Consultado el 4 de junio de 2023. https://www.betterhealth.vic.gov.au/health/healthyliving/food-and-your-mood
  • Bongers, P., & Jansen, A. (2016). Emotional Eating Is Not What You Think It Is and Emotional Eating Scales Do Not Measure What You Think They Measure. Frontiers in psychology, 7, 1932. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5143883/ 
  • Corsica, J., Hood, M. M., Katterman, S., Kleinman, B., & Ivan, I. (2014). Development of a novel mindfulness and cognitive behavioral intervention for stress-eating: a comparative pilot study. Eating behaviors15(4), 694-699. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1471015314001135
  • Chan, J. S. Y., Liu, G., Liang, D., Deng, K., Wu, J., & Yan, J. H. (2019). Special Issue – Therapeutic Benefits of Physical Activity for Mood: A Systematic Review on the Effects of Exercise Intensity, Duration, and Modality. The Journal of psychology153(1), 102–125. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30321106/
  • Firth, J., Gangwisch, J. E., Borisini, A., Wootton, R. E., & Mayer, E. A. (2020). Food and mood: how do diet and nutrition affect mental wellbeing?. BMJ (Clinical research ed.), 369, m2382. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7322666/ 
  • Fuente González, C. E., Chávez-Servín, J. L., de la Torre-Carbot, K., Ronquillo González, D., Aguilera Barreiro, M. L. Á., & Ojeda Navarro, L. R. (2022). Relationship between Emotional Eating, Consumption of Hyperpalatable Energy-Dense Foods, and Indicators of Nutritional Status: A Systematic Review. Journal of obesity2022, 4243868. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9132695/
  • Głąbska, D., Guzek, D., Groele, B., & Gutkowska, K. (2020). Fruit and Vegetable Intake and Mental Health in Adults: A Systematic Review. Nutrients12(1), 115. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31906271/
  • Godet, A., Fortier, A., Bannier, E., Coquery, N., & Val-Laillet, D. (2022). Interactions between emotions and eating behaviors: Main issues, neuroimaging contributions, and innovative preventive or corrective strategies. Reviews in Endocrine and Metabolic Disorders, 23(4), 807-831. https://link.springer.com/article/10.1007/s11154-021-09700-x
  • Lachance, L., & Ramsey, D. (2015). Food, mood, and brain health: implications for the modern clinician. Missouri medicine112(2), 111–115. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6170050/
  • Lang, U. E., Beglinger, C., Schweinfurth, N., Walter, M., & Borgwardt, S. (2015). Nutritional aspects of depression. Cellular physiology and biochemistry : international journal of experimental cellular physiology, biochemistry, and pharmacology37(3), 1029–1043. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26402520/
  • Ljubičić, M., Matek Sarić, M., Klarin, I., Rumbak, I., Colić Barić, I., Ranilović, J., Dželalija, B., Sarić, A., Nakić, D., Djekic, I., Korzeniowska, M., Bartkiene, E., Papageorgiou, M., Tarcea, M., Černelič-Bizjak, M., Klava, D., Szűcs, V., Vittadini, E., Bolhuis, D., & Guiné, R. P. F. (2023). Emotions and Food Consumption: Emotional Eating Behavior in a European Population. Foods (Basel, Switzerland), 12(4), 872. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9957014/
  • Macht, M. (2008). How emotions affect eating: A five-way model. Appetite, 50(1), 1-11.https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0195666307003236
  • Muscaritoli M. (2021). The Impact of Nutrients on Mental Health and Well-Being: Insights From the Literature. Frontiers in nutrition8, 656290. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7982519/
  • Paans, N. P., Bot, M., Brouwer, I. A., Visser, M., Roca, M., Kohls, E., … & Penninx, B. W. (2018). The association between depression and eating styles in four European countries: The MooDFOOD prevention study. Journal of psychosomatic research, 108, 85-92. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S002239991731190X
  • Parmentier, F. B. R., García-Toro, M., García-Campayo, J., Yañez, A. M., Andrés, P., & Gili, M. (2019). Mindfulness and Symptoms of Depression and Anxiety in the General Population: The Mediating Roles of Worry, Rumination, Reappraisal and Suppression. Frontiers in psychology10, 506. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6418017/
  • Schnepper, R., Georgii, C., Eichin, K., Arend, A. K., Wilhelm, F. H., Vögele, C., … & Blechert, J. (2020). Fight, flight,–or grab a bite! trait emotional and restrained eating style predicts food cue responding under negative emotions. Frontiers in behavioral neuroscience14, 91. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnbeh.2020.00091/full

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.