Medberoende personer förstör relationer och sin egen självkänsla
Medberoende är när vi är så beroende av en annan person att det blir ett missbruk, och denna person i sin tur blir beroende av oss. Detta kan inträffa hos par, men även i familjer, till exempel mellan mor och dotter. Vad omständigheterna än är så är det ett faktum att medberoende personer förstör relationer.
Det sker i relationer där en person känner ett starkt behov av den andra för att ens överleva. Vi talar om ett psykologiskt behov som är starkt kopplat till våra känslor.
Ur denna synvinkel går detta beroende bortom önskan att bara vara med en person; det har mer att göra med att tro att den andra personen är vital och oersättlig, och att denne är kopplad till ens välmående. Personens närvaro i ditt liv blir en absolut nödvändighet för att du ska kunna må bra. Det är ett behov som måste uppfyllas på alla möjliga sätt för att vi ska känna oss lyckliga.
Emotionellt beroende går ofta hand i hand med svartsjukt beteende. Genom att använda manipulation eller habegär mot den älskade personen sliter vi ut denne. Den andra personen avslutar vanligtvis relationen, och slutresultatet är att den irrationella övertygelsen i beroendet blir sann, alltså att “utan dig är jag inget”.
När det kommer till medberoende så handlar det inte om att en person är beroende av den andra, utan att båda är beroende av varandra, men på olika sätt.
Det rör sig om ett beroende där den ena partnerns lycka är beroende av att den andra partnern finns vid dennes sida och inte överger honom eller henne. Den andra partnern är dock i sin tur också beroende, men denne är beroende av motpartens beroende!
Medberoende eller altruism?
För att göra saker och ting tydligare: den beroende personen behöver sin partner, och medberoende personer har ett behov av att skydda denne och hjälpa till att ta hand om personens välmående. Det är givetvis sant att det är extremt nödvändigt att ta hand om vår partner för att hålla relationen flytande. Detta måste dock ske altruistiskt, av kärlek för personen och inte för att nära ett underliggande beroende.
Beteendemönstret som kommer från medberoende genererar bara en stärkning av beroendet mellan de två och ett uppfyllande av behov som inte tillfredsställdes i barndomen.
Genom att säkerställa den andra personens säkerhet, skydda denne överdrivet och ta hand om denne som om personen inte har kapaciteten att ta hand om sig själv, tycks medberoende personer finna styrka och mening och stärka sin självkänsla.
Detta sätt att agera är som vatten som släcker törsten hos medberoende personer. Deras dynamik får bitarna i pusslet att passa perfekt och har en stärkande effekt på beroendet.
En ond cirkel bildas i relationen. Den enes lycka är beroende av den andra personen, och lyckan hos den andra är beroende av partnerns behov av beroendet. Det kan verka konstigt, men studier säger att det är så vissa par fungerar.
Vad är slutresultatet hos denna dynamik? Det medberoende paret kommer aldrig uppleva ett hälsosamt och tillfredsställande förhållande. Att lida och känna tomhet blir de huvudsakliga aspekterna i relationen. I de sällsynta fall där relationen blir varaktig måste båda parter genomlida stort obehag eftersom de förlorar sin egen identitet.
Symptom och karaktärsdrag hos medberoende personer
Även om den beskyddande personen kan verka stark, är så faktiskt inte fallet. Sanningen är att omhändertagandet av partnern är dennes enda sätt att ta hand om sin egen självkänsla. Här kommer en summering av flera symptom på detta fenomen:
Självkänslan är helt frånvarande
Som vi sagt tidigare har medberoende partners vanligtvis låg självkänsla, vilket de försöker ersätta med en känsla av att vara nyttiga. Denna känsla kommer från vetskapen att de är av värde för en annan person, i detta fall en partner.
I många fall kan denna brist uppstå i barndomen, i beroenden inom sina huvudsakliga relationer tidigt i livet. I dessa relationer belönades de varje gång de gjorde något för någon annan. Från och med den stunden lärde de sig att deras värde är beroende av vad de gör för att hjälpa andra.
De vill kontrollera den andra personen
Eftersom dessa individers självkänsla är beroende av att den andra personen behöver dem, tenderar de att använda manipulation och kontroll som ett sätt att hindra “offret” från att fly. För att de ska känna sig värdefulla och användbara måste partnern fortsätta att vara beroende av dem, och detta kan endast uppnås genom kontroll.
En annan vanlig strategi för att bibehålla någons beroende av dig är att underminera personens självkänsla. Om man får personen att känna sig värdelös, kommer denne vara i behov av att någon “räddar” honom eller henne. Då kan du givetvis dyka upp som “räddaren” på ett till synes osjälviskt och uppoffrande sätt.
De är rädda för den andra personens självständighet
När de inser att den andra personen har ägnat sig åt någon form av självständig handling, såsom att ta ett beslut på egen hand, får de panik. De jobbar sedan febrilt för att försöka “återställa” situationen till hur den var. Därför är det inte ovanligt att de lämnar vad de gör för att “hjälpa” den andra personen. På så sätt kan de bibehålla sin överlägsna position som personens beskyddare.
De är rädda för att den andra personen kommer uppnå saker ensam och inse att han eller hon inte behöver någon annans hjälp. Eller att personen ska inse att det finns andra personer, utöver den medberoende, som kan hjälpa.
De är besatta av sina partners
De anser att de konstant måste överse sin partner. På så sätt blir de besatta och förlorar sin egen identitet. De tror att det enda sättet för dem att uppnå välmående är att ta hand om sina partners. Om de begår något misstag när de gör detta så har de väldigt svårt att förlåta sig själva, och fylls med frustration.
De har stort behov av erkännande
Det erkännande vi får från andra är ofta en värdefull informationskälla för bevakning av vår utveckling. Men när vi baserar all vår självkänsla på informationen vi mottar, kan problem uppstå. Ur denna synvinkel har medberoende personer ett stort behov av erkännande, vilket de försöker dölja. Och vem är bättre när det kommer till att tillhandahålla omedelbart erkännande än den beroende personen?
De känner ansvar för den andra personens känslor
Även om vi vet att den andra personens känslor inte tillhör oss, kan vi ofta känna ansvar för hur personen känner. Vi bör inte överraskas av detta eftersom det är så vi uppfostrats.
Vi har ofta hört fraser som “gör inte pappa arg” och “om du gör så kommer mamma bli upprörd”. Men denna idé är mycket vanligare hos medberoende personer. De tror att personen mår bra eller dåligt på grund av hur de har agerat. På grund av det slutar det ofta med att dessa personer axlar ansvar som inte är deras. De känner även skuld för saker som inte har med dem att göra.
Medberoende personer beskyller ofta sin partner
Å ena sidan måste dessa personer känna sig nyttiga och hjälpa sin partner eller någon annan som är beroende av dem. Men när den andra personen motsätter sig deras idéer, tenderar de att försöka väcka skuldkänslor hos denne. Detta är en strategi för att få honom eller henne att må dåligt och byta beteende.
“Allt som jag gjort för dig, och det är så här du återgäldar mig” är ett väldigt vanligt uttryck i dessa situationer. “Du vet inte hur mycket jag offrar för dig” eller “jag har gett upp allt för att göra dig lycklig” är ett par andra. Kan du identifiera dig med detta på något sätt? Även om dessa situationer kan låta överraskande, är de vanligare än vi kanske tror.
Så om du känner att du är en del av ett förhållande som detta, måste du analysera vad som försiggår. Ge din självkänsla en chans och våga uppleva en hälsosam relation!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Mellody, P., Wells, A., Miller, K., La codependencia: qué es, de dónde procede, cómo sabotea nuestras vidas. Aprende a hacerle frente. Paidós Ibérica. 2005.
- Mazzarello, R., Estudio sobre la codependencia y su influencia en las conductas de riesgo psicosocial. Universidad de Barcelona.