Att avsäga sig ansvar kommer inte ge dig rent samvete

Uttrycket att “avsäga sig ansvar” har förts vidare från generation till generation och utgör en del av vårt vardagliga språk. Det används normalt sett med negativa konnotationer: “Jag avsäger mig allt ansvar”, eller med andra ord, “Jag förnekar all inblandning i vad som än sker. Jag frikänner mig själv i förväg”. Som vi redan vet används det framförallt när någon är medveten om att det finns en stor press att välja ett specifikt alternativ bland många.

Pontius Pilatus, till exempel, lämnade domen som förseglade Jesus öde i bybornas händer. När han gjorde det så avsade han sig ägande över ansvaret för vad som hände. Han avsade sig ansvaret för beslutet och all inblandning i situationen.

Det är därför det är så frustrerande: att avsäga sig ansvar för en feg handling som låter all vikt falla på andras axlar. Men förr eller senare kommer folk alltid få betala för det. Det är troligt att bördan endast lyfts tillfälligt eftersom personens samvete och beteende har befläckats.

Det är lättare att avsäga sig ansvar än konsekvenser

Bakom varje beslut finns det någon som bör hållas ansvarig för att ha tagit det. Annars blir det väldigt komplicerat att ta ansvarsfulla och etiska beslut. Detta är något vi alla är medvetna om. När vi befinner oss i komplicerade situationer är det lockande att dela vikten av besluten vi inte vill ta.

I dessa fall, som är vanligt förekommande i familjer och arbetsrelaterade situationer, undviker folk att ta det avgörande beslutet, hitta lösningar eller tackla problem; det kräver mindre ansträngning och är enklare. Men dessa personer glömmer att de fortfarande är involverade i problemet och konsekvenserna som kan ske, antingen genom handling eller underlåtenhet.

Att ignorera något som ligger på dina axlar frigör dig med andra ord inte från något, utan kan faktiskt göra att du förlorar sömn på grund av det. Samvetet är en värdefull domare som utvärderar beteende och dikterar sina egna domar.

Ett vetenskapligt experiment

Nyhetskanalen ABC har rapporterat att studier visar att vi genom att tvätta händerna (bokstavligt talat) efter en konflikt, kan skapa en känsla av rättfärdigande av våra handlingar. På engelska betyder uttrycket att “tvätta händerna” att man avsäger sig ansvar för något. Vattnet verkar lindra skuldkänslor och ånger. University of Michigan är en av platserna där en sådan studie har utförts.

De gav en grupp personer en uppsättning CD-skivor och bad dem organisera tio av dem baserat på deras preferenser. Efteråt blev de tillsagda att de fick behålla antingen den skiva de placerat på femte plats eller den på sjätte plats. Hälften av deltagarna tvättade sedan sina händer med tvål och den andra undersökte en behållare med tvål. När de var klara var de två grupperna tvungna att omorganisera skivorna.

De som tvättat händerna behöll den inledande ordningen för skivorna, medan de som inte gjort det placerade skivan de valt på en högre position, och den de avfärdat på en lägre.

Forskarna kom fram till att personerna som tvättat händerna inte kände behovet att rättfärdiga sitt val mellan de två skivorna, medan de som inte tvättat händerna omorganiserade skivorna eftersom de kände sig tvungna att rättfärdiga sitt beslut. De omplacerade den de valt på en högre position än den de avfärdat.

Att tvätta händerna gör dem inte rena

Precis som i experimentet kan bruk av vatten hittas i många religiösa texter. Det är en symbol för rening av själen som hjälper en att sona sina synder. Så det är troligt att Pontius Pilatus ord inte bara lät honom avsäga sig ansvar, utan även minskade hans ånger över det.

Men att i praktiken tvätta sina händer, eller avsäga sig ansvar, gör dem inte alltid rena. Alla har vi begått ett misstag vi velat ha ogjorda, även om det bara var för att det var överväldigande. Men sanningen är att beslutet i efterhand följer oss som en tung vikt vi konstant måste kämpa med.

Att ha ett tungt samvete är som att ha en dålig vän som det nästan är omöjligt att komma bort från. Etik och moral visar oss att vi inte agerat på rätt sätt, och det kommer inte låta oss sova eller finna inre frid. När samvetet blivit befläckat så lär det oss att växa med våra misstag, att utöva solidaritet och förnya våra värderingar.