Teorin om social zeitgebers
Ditt fysiska och psykiska välbefinnande byggs upp genom goda vanor. Av denna anledning kommer implementering av vissa rutiner att göra det lättare för din kropp och ditt sinne att strukturera tiden och dess grundläggande psykobiologiska processer. I den här artikeln tar vi en närmare titt på teorin om social zeitgebers och vad den framhåller.
Din hjärna vill att du går och lägger dig vid samma tid varje kväll. Dessutom vill den att du alltid ska äta vid samma tider varje dag, och även att du har inplanerade stunder av avkoppling. Vidare minskar hälsosamma och regelbundna rutiner risken att drabbas av humörstörningar, såsom depression och ångest.
Detta förklarar varför ett strukturerat liv gynnar vården av dina dygnsrytmer. Det låter dig bättre anpassa dig till ögonblick av ljus och mörker, vilket gynnar harmonin i alla fysiologiska och hormonella processer som optimerar ditt välbefinnande. Men ibland kan externa faktorer dyka upp som helt förändrar harmonin i din interna klocka.
Psykologisk balans är inte bara baserad på biologiska element. Faktum är att det som händer i din omgivning, eller “sociala zeitgebers”, ligger bakom många depressiva störningar.
Tills för inte så länge sedan tog man för givet att bipolär sjukdom orsakades av vissa biologiska förändringar. Idag ses teorin om social zeitgebers som mer relevant.
Teorin om social zeitgebers
Teorin om social zeitgebers menar att negativa och oförutsägbara livserfarenheter stör kroppens dygnsrytm. Detta förhållande kan orsaka psykiska problem.
University of Pittsburgh i USA publicerade en studie som beskriver detta fenomen. Den belyser hur eventuella förändringar i våra sociala rytmer påverkar våra biologiska klockor, vilket gör oss mer sårbara för depression.
Detta intressanta koncept myntades först på 1960-talet av läkaren Jürgen Aschoff. Han var en av grundarna av kronobiologi. En zeitgeber är ett element som synkroniserar våra dygnsprocesser, såsom solljus. Utöver dessa naturliga faktorer finns det sociala zeitgebers. Till exempel att förlora ett jobb eller inte ha en välstrukturerad rutin.
Mycket av forskningen kring denna teori har fokuserat på bipolär sjukdom. Länge antog man att detta tillstånd härrörde från neurobiologiska triggers. Men nu vet vi att metoder som social rytmterapi, som syftar till att adressera sociala zeitgebers, lyckas stabilisera humöret hos dessa patienter.
En zeitbeger som helt modulerar biologiska rytmer är solljus. Sociala zeitbegers, såsom levnadsvanor och relationer, påverkar också dygnsprocesser.
Den sociala sfären förändrar den biologiska enligt teorin om social zeitgebers
Vi vet att humörstörningar, såsom depression, svarar på en mängd olika faktorer. De sträcker sig från genetiska till pedagogiska och upplevelsemässiga triggers. Det är också viktigt att känna till att vissa människor är mer sårbara än andra för att drabbas av psykiska problem.
Teorin om social zeitgebers har varit erkänd i flera år. Den framhåller att vissa negativa händelser inträffar i miljön som kan modifiera vår dygnsrytm. Detta leder till emotionella störningar. I själva verket modifierar det sociala det biologiska. Detta visas ofta i olika verkligheter:
- Att bråka eller vara oense med någon.
- Att förlora ett jobb.
- Att ha ett jobb med riktigt långa och obalanserade arbetspass.
- Att leva i en stressig miljö.
- Att ha ett liv utan tydliga rutiner.
Dessa typer av omständigheter kommer att påverka våra mat- och sovvanor. Dessutom kan dessa triggers få oss att sluta anpassa våra liv till cyklerna av ljus och mörker. Detta påverkar inte bara vår fysiska hälsa utan även vår mentala hälsa.
Justera dina rutiner för att justera din interna biologiska klocka
Din interna biologiska klocka eller dygnsrytm beror inte bara på din exponering för solljus under vissa timmar på dygnet. Faktum är att din livsstil helt kan förändra den och leda till dygnsrytmstörningar. En forskningsstudie utförd av Northwestern University i Illinois i USA visar att en störd dygnsrytm leder till kognitiv funktionsnedsättning, humörstörningar och kardiometabola störningar. Teorin om social zeitgebers hävdar att en reglerad, strukturerad livsstil med hälsosamma sociala vanor minskar risken för ångest och depression.
Patienter med bipolär sjukdom kan också bättre hantera sina symtom genom att adressera dessa faktorer.
Social rytmterapi
Interpersonell och social rytmterapi (IPSRT) utvecklades av Dr. Ellen Frank på 1990-talet för att reglera humöret genom stramare biologiska och sociala rutiner. Tanken är att kontrollera zeitgebers som förändrar vårt välbefinnande. Det innebär att skapa och utveckla nya rutiner som tar hand om våra interna klockor. Här är några strategier om du vill prova:
- Förbättra dina nattsömn- och matvanor.
- Hantera din tid på rätt sätt.
- Använd strategier för att reglera dina känslor av stress.
- Förbättra dina sociala färdigheter för att bättre hantera interpersonella problem.
- Förbättra ditt schema genom att fastställa fasta tider för avkoppling och motion.
Sammanfattningsvis innebär det att ha en rutin i många fall att ha ett hälsosamt liv. Speciellt om det låter dig justera källorna som orsakar dina emotionella förändringar och hjälper dig att hålla dig i harmoni med dina sömn-vakenhets/ljus-mörker-cykler. Ge det ett försök.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cudney, L.E., Frey, B.N., Streiner, D.L. et al. Biological rhythms are independently associated with quality of life in bipolar disorder. Int J Bipolar Disord 4, 9 (2016). https://doi.org/10.1186/s40345-016-0050-8
- Grandin LD, Alloy LB, Abramson LY. The social zeitgeber theory, circadian rhythms, and mood disorders: review and evaluation. Clin Psychol Rev. 2006 Oct;26(6):679-94. doi: 10.1016/j.cpr.2006.07.001. Epub 2006 Aug 10. PMID: 16904251.
