Typer av suggestion: när man leds till nya idéer
Suggestion är ett av de mest intressanta fenomenen i det mänskliga sinnet. Det är ett psykiskt tillstånd där en person upplever förnimmelser och idéer som någon föreslår eller leder honom eller henne till. Suggestion kan också innebära att man stoppar känslor som en person då slutar att uppleva. Det är något som planterats in i vårt sinne utan att vi är medvetna om det. I denna artikel får du lära dig mer om olika typer av suggestion.
Begreppet suggestion verkar vara väldigt gammalt – det finns faktiskt bevis för att hypnotiska tekniker användes i Kina, Indien, Grekland, Mexiko och många andra kulturer för tusentals år sedan. Några kvarlämningar tyder på att den egyptiska kulturen använde en typ av hypnos för mer än 3000 år sedan som i stort liknar de som används idag. Under dessa tider var fenomenet förknippat med en magisk och religiös upplevelse. I modern tid kan vi dela in fenomenet i fyra typer av suggestion.
“Betrakta alla suggestioner om att ditt liv skulle vara ett misslyckande, att du inte är skapad som de som lyckas och att framgång inte är för dig som en förrädare, och driv ut den ur ditt sinne som du skulle driva en tjuv ur ditt hus”.
-Orison Swett Marden-
Franz Anton Mesmer, som levde under 1700-talet, var den första som försökte sig på en rationell förklaring till kraften hos suggestioner. Han kombinerade dock vetenskapliga observationer med charlataneri, och detta fick honom att bli betraktad med stor vanära.
Senare var det Dr James Braid som verkligen gjorde ansträngningar för att ge dessa fenomen en vetenskaplig status. Många andra vetenskapsmän följde honom och lyckades förklara hypnos, särskilt utifrån begreppet om det undermedvetna. Låt oss nu undersöka vidare vilka olika typer av suggestion som finns.
Typer av suggestion
Det finns fyra olika typer av suggestion. Dessa är: direkta, hypnotiska, indirekta och självsuggestion. Direkta suggestioner kommer från en auktoritet utövad av en person över den person som utsätts för den. Hypnotiska suggestioner kommer från en hypnotisk trans, som kan förekomma på olika sätt.
Indirekt suggestion är å andra sidan det som används när andras idéer läggs in i sinnet som om de var ens egna. Slutligen är självsuggestion något som en person gör mot sig själv, mer eller mindre avsiktligt. Personen blir övertygad om att införliva en idé eller en känsla i sitt sinne. Ett exempel kan vara om det är kallt ute och en person försöker intala sig själv “Jag fryser inte, jag fryser inte”, i ett försök att få sig själv att känna att det inte är kallt.
Det finns också en undertyp av självsuggestioner. Detta är vad vi kan kalla för ofrivillig självsuggestion. Detta händer när en individ, utan att vilja det, övertygar sig själv om en idé. Ibland är det en oönskad idé. Till exempel när någon får utslag på huden och börjar tänka att det är något allvarligt. Personen går inte till läkaren i ett försök att undvika att få dåliga nyheter, men är säker på att denne lider av en fruktansvärd sjukdom.
Kraften hos olika typer av suggestion
Hypnotisk suggestion
Suggestion har enorm makt över våra handlingar och naturligtvis över vårt sätt att uppfatta verkligheten. Hypnotisk suggestion bidrar till terapeutiska syften. Dess effektivitet är dock begränsad. För det första eftersom alla inte är suggestibla nog för hypnotism. För det andra eftersom suggestioner i ett tillstånd av begränsad medvetenhet inte står sig över tid.
Direkt suggestion
Direkt suggestion kommer från människor som kan övertyga andra, även om farliga idéer. Dessa individer talar inte till människors logiska tänkande, utan till deras känslor. Särskilt till deras rädslor och önskningar. De bryter ned människors vilja och får dem att göra vad de vill. Det är en form av suggestion som är förknippad med makt, men inte nödvändigtvis med större sådan. Vi finner den hos allt från relationer och försäljning till statschefer och diktatorer.
Indirekt suggestion
Indirekt suggestion är mer komplex och svårare att upptäcka. Det kommer från världens idéer som samhället skapar. Olika institutioner skapar och marknadsför dem, även om vi inte är medvetna om det. Exempelvis vissa religiösa övertygelser passar in i denna kategori. Att det finns ett himmelrike eller liv bortom detta, till exempel. Många tror på det bokstavligt, även om de inte har några bevis för att bekräfta det. Vissa ser det till och med som ett hot om någon försöker bevisa att det skulle vara på något annat vis.
Självsuggestion
Självsuggestion, i synnerhet den ofrivilliga typen, är mer närvarande i våra liv än vi kanske skulle önska. Mycket av det vi tänker är inget annat än en uppsättning övertygelser utan grund. Vi gör många saker för att vi har sett andra göra dem eller helt enkelt på grund av vana. Men vi stannar inte alltid upp för att leta efter en anledning till varför vi gör som vi gör. Det som står klart är att vi har övertygelser om oss själva och om allting i allmänhet. Men många av dem skulle inte klara en djupgående analys. Det är bara så vi är.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Oakley, D. A., & Halligan, P. W. (2009). Hypnotic suggestion and cognitive neuroscience. Trends in Cognitive Sciences. https://doi.org/10.1016/j.tics.2009.03.004
Raz, A., Kirsch, I., Pollard, J., & Nitkin-Kaner, Y. (2006). Suggestion reduces the Stroop effect. Psychological Science. https://doi.org/10.1111/j.1467-9280.2006.01669.x
Michael, R. B., Garry, M., & Kirsch, I. (2012). Suggestion, Cognition, and Behavior. Current Directions in Psychological Science. https://doi.org/10.1177/0963721412446369