Vad träd kan lära dig om att finna lycka

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 08 maj, 2023

Träd reser sig från marken kungligt och vackert, närda av starka rötter som sammanbinder dem med jorden. De är inte rädda för stormar. Istället för att motsätta sig förändring låter de sig svepas med i naturens cykler, lugnt och lyckligt.

Allt du behöver göra är att observera deras majestätiska tystnad för att börja förstå all den magiska vishet de bär på. I sin oförglömliga bok The White Goddess säger Robert Graves att träden delar många likheter med människor.

Men det finns något mer mystiskt, balanserat, fridfullt och till och med ädelt hos dem. Ett fascinerande trädrelaterat fenomen är faktiskt ett som nyligen blev viralt på sociala medier.

För inte så länge sedan uppmärksammades konceptet crown shyness av miljontals använder på Twitter. Snart gick biologer och naturforskare in i detalj om denna term, som myntades på 1950-talet för att beskriva ett ovanligt, fascinerande naturfenomen.

I tropiska regnskogar, med dess stora lövverk, tenderar träd att växa väldigt nära varandra. Men det finns vissa arter som aldrig vidrör varandra. Istället lämnar de ett utrymme i lövverket som producerar fascinerande sprickor och venliknande mönster som låter solljuset sippra ned.

Dessa träd samexisterar i perfekt harmoni, kanske med hjälp av uråldrig kommunikation. De visar att “den starkaste överlever” inte alltid gäller i naturen. Ibland skapar ömsesidig respekt stor skönhet.

Träd har rötter som rör sig i sökandet efter näring

Träd är inte blyga och lämnar inget åt slumpen. De är faktiskt otroligt visa, och det är värt att ta en mer intim, reflekterande titt på dem för att lära sig något.

Vi vet till exempel att “trädterapi” och “skogsbad” blir alltmer populära igen. Snarare än att bara promenera i skogen och krama ett träd handlar det dock om att förstå hur de är så att vi kan vara mer som dem.

• När du tänker på ett träds rötter ser du omedelbart något orörligt, stelt och fast. Folk associerar faktiskt rötterna med familjerelationer, som definierar och slår fast aspekter i livet.
• Men det är inte helt sant. Träden rör faktiskt sina rötter strategiskt i sökandet efter näringsämnen som låter dem växa, blomma och expandera.
• Träd använder också överraskande mekanismer för att få näring. Många av dem sträcker sina rötter långa distanser.

Vi kan också göra samma sak. Vi kan söka vår egen väg och utforska nya perspektiv. Varför rör vi oss inte i nya riktningar när vi inte finner vad vi söker?

Inget träd är det andra likt, vart och ett har en egen berättelse

Ringarna i trädstammen avslöjar mycket mer än bara trädens ålder, där de reser sig mitt i skogen, på fältet eller på berget. Dendrokronologi kan berätta hela trädets livshistoria, från år med vattenbrist och snöiga år till sjukdomar och skogsbränder…

• Även vi har inre märken, ärr och sår. Även vi har vuxit genom motgångar, och alla har vi upplevt svåra perioder som gjort oss unika och exceptionella.
• Varje person är ett magiskt väsen som har rest sig ur en vid och kaotisk djungel, med sina egna blad som vidrörts av solen och rasslat i vinden. Med sina egna sår som läker i tystnad, med sina egna rötter och grenar som tjänar som skydd så att andra kan växa och till och med vidröra skyn om de så önskar…

Trädens tålmodiga cykel

Bambu spenderar de första sju åren av sitt liv med att växa nedåt. Den sträcker ned sina rötter i tystnad och vishet, sakta men säkert.

Efter det sker något fantastiskt: den kan växa upp till 30 meter på några korta månader. Den blir hög, flexibel och motståndskraftig, en av världens mest fascinerande organismer.

Allt i naturen har en cykel, och om det finns några organismer som vet något om tid så är det träd. Människor är å andra sidan de mest otåliga varelserna på planeten. Vi söker snabba fixar, kvick framgång och omedelbar tillfredsställelse.

Inget av detta är logiskt i den naturliga världen. Träd upplever följaktligen inte frustration; de väntar tålmodigt på att investera i sin egen inre tillväxt. De observerar nuet, låter fröna gro och finner de bästa näringsämnena.

Låt oss lära oss av dem och bli inspirerade av visheten hos deras cykler och respektfulla språk. Allt tar den tid det tar. Allt kommer och går, men träden upphör aldrig att ta hand om sig själva och andra.

Vi är alla en del av en ömtålig balans, ett ekosystem där vi måste välja tillgivenhet, hänsyn och respekt för att växa och leva i perfekt harmoni.

Låt oss vara lite mer som träd.