De psykologiska fördelarna med videospel
Det är vanligt att höra om de skadliga effekterna av videospel överallt i media. Men för det mesta är detta bara sensationsjournalistik baserad på overifierade påståenden. Av denna anledning, och på grund av deras popularitet, finns det ett växande intresse för att undersöka de psykologiska fördelarna med videospel.
Videospel är ett av de viktigaste underhållningsalternativen för en stor del av världens befolkning. Dessutom, tack vare framstegen inom teknik och uppkopplingsmöjligheter, finns det också många som spelar på proffsnivå. Cirka 30 procent av befolkningen spelar spel på sina surfplattor och 70 procent på sina mobiltelefoner.
Dessa typer av spel är mest populära bland ungdomar samt unga vuxna upp till 30-årsåldern. De flesta exponeras dock för dem under barndomen. Faktum är att det finns många applikationer som inte bara är underhållande, utan också pedagogiska med en gamification-komponent.
“Om Pac-Man hade påverkat oss som barn, skulle vi alla springa runt i mörka rum, knapra piller och lyssna på repetitiv elektronisk musik.”
-Marcus Brigstocke-
Effekterna av videospel
Generellt sett syftar forskning inriktad på videospel till att lösa vissa problem. Man undersöker bland annat:
- De långsiktiga effekterna av exponering för videospel.
- Om de har positiva effekter på kognition, känslor, motivation eller på en social nivå.
- Om de orsakar negativa effekter på grund av visualisering av grafiskt våld, om de är beroendeframkallande och om de minskar akademisk prestation.
Den här artikeln kommer att beskriva de viktigaste psykologiska fördelarna med videospel.
De kognitiva fördelarna med videospel
Uppmärksamhet
Denna kognitiva process är en av de mest studerade. Att den uppmärksamhetsrelaterade delen av nervsystemet involveras under spel är nödvändigt för att kunna starta resten av processerna. Således visar vissa studier att videospel förbättrar uppmärksamhetsförmågan i allmänhet. Mer specifikt ger kontinuerligt spel en förbättring av selektiv, delad och upprätthållen uppmärksamhet.
Till exempel observerade vissa personer att icke-spelare har, jämfört med spelare, högre aktivering av det selektiva uppmärksamhetssystemet. Det betyder att de som spelar videospel behöver färre resurser för att utföra samma uppgift, eller så kanske deras resurser är mer effektiva.
Likaså finns det en koppling mellan användningen av videospel och större aktivering av theta-rytmen. Denna elektromagnetiska frekvens i hjärnan är direkt relaterad till fokuserad uppmärksamhet. Därför leder videospel till större koncentration, vilket dessutom verkar öka med praktisering.
Skillnaderna som hittas beroende på typen av videospel är också intressanta. Till exempel verkar det som att actionspel förbättrar selektiv uppmärksamhet mer än pussel- eller strategispel. Detta eftersom de kräver ett snabbare och mer exakt tempo.
Visuospatiala färdigheter
Dessa färdigheter tillåter människor att uppfatta, känna igen och manipulera visuella stimuli, samt att koordinera och navigera i omgivningen. Med tanke på att videospel är visuella, interaktiva aktiviteter, kan man förvänta sig att de har en effekt på dessa färdigheter.
Samtidigt fann vissa studier en ökning av höger hippocampus hos både veteranspelare och de som spelar under en viss tidsperiod. Detta område av hjärnan är ansvarigt för visuospatiala färdigheter. Likaså visar användare av logik- eller pusselspel ökad aktivering av områden relaterade till spatialt minne.
Kognitiv kontroll
Det är vanligt att man hamnar i situationer där man måste fatta ett beslut under ett spel. Till exempel måste en strategi avbrytas och en annan väljas snabbt, eller så måste mycket information analyseras för att avancera i ett äventyr vid ett givet ögonblick. Dessa situationer övervakas av kognitiv kontroll, de som inkluderar arbetsminne, hämning och uppgiftsbyte.
Tack vare videospelsträning finns det således synliga förändringar i aktiveringen av områden relaterade till kognitiv kontroll, såsom prefrontala cortex, parietalområdena och de basala ganglierna.
Aktiveringen beror dock på spelets svårighetsgrad, ålder, skicklighet och intressenivå. Dessa förändringar verkar vara långvariga. Studier visar att de bibehålls, även i vilande tillstånd. Med andra ord, även när en person inte spelar ett videospel.
Intressant nog, beroende på spelets genre, är de aktiverade områdena (och kognitiva processerna) olika. Till exempel verkar det förekomma en ökning av mängden information man kan memorera med strategispel.
Det finns också ett samband mellan 2D-actionspel och förbättrad problemlösning och resonemang. Således förbättrar pusselspel eller hjärnträningsspel arbetsminnet.
Fördelarna med videospel är ännu fler…
Förutom förbättringar i specifika kognitiva processer, verkar videospel spela en betydande roll i procedurinlärning. Specifikt inom visuospatial bearbetning, visuomotorisk integration och motorisk planering och utförande.
Som du kan se inkluderar de psykologiska fördelarna med videospel också ökad motivation, självreglering, självförtroende och sociala färdigheter. Det kan till och med öka förmågor som lagarbete, samarbete, självförbättring och respekt, beroende på typ av videospel.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Palaus, M., Marron, E.M., Viejo-Sobera, R. y Redolar-Ripoll, D. (2017). Neural basis of Video Gaming: A Systematic Review. Frontiers in Human Neuroscience, 11:248.
- García-Naveira Vaamonde, A., Jiménez Toribio, M., Teruel Molero, B. y Suárez, A. (2018). Beneficios cognitivos, psicológicos y personales del uso de los videojuegos y esports: una revisión. Revista de Psicología Aplicada al Deporte y al Ejercicio Físico, 3(2), 1-14.