Vi kan omvandla utbildningen om vi bara vill

20 februari, 2020
Ett barn är mycket mer än en passiv mottagare av kunskap. Här tar vi upp en av de främsta utmaningarna för det nuvarande utbildningssystemet.

Många inlärningscenter har övergett den vanliga läroplanen och vill istället att eleverna ska lämna klassrummet med mer än bara teoretisk kunskap. Vi pratar om platser som lär barnen kritiskt tänkande och omvandlar utbildningen. Vid dessa center anser man att det är viktigt att studenterna endast accepterar idéer som grundas på giltiga argument och verifierade empiriska data. Dessa inlärningsinstitutioner menar att att det är bättre med utbildning som har sammankopplats med nya metodologier och att vi kan omvandla utbildningen.

I sådana system slutar lärarna att försöka föra över kunskap, och istället så försöker man få studenten att delta mer i motsats till att bara försöka fylla studentens sinne med kunskap. Med andra ord så guidar lärarna eleverna och sätter upp de mål som de ska diskutera. Eleverna berättar för läraren vad de är intresserade av. I de flesta fall tenderar detta att gå utöver böckernas innehåll.

Lärare och elever.

Utbildning som går utöver böckerna

Detta är ett metodologiskt spel som lägger textböckerna åt sidan och prioriterar den mänskliga utvecklingen. Den tillåter att studenterna bl.a. använder mobiltelefoner och surfplattor i klassrummen och bryter med de traditionella normer som skolorna vanligtvis har satt upp. Det skiljer sig också från många andra system. Som du kan föreställa dig så gör detta många traditionalister rädda.

Denna metodologi kräver större ansträngningar än den traditionella klassrumsundervisningen. Den anser vidare att textböcker är en komfortzon. Andra metoder innebär mer resurser, mer arbete, mer tid och dessutom mer osäkerhet.

Studenterna utforskar och lärarna har en roll där de mer verkar som guider. Inlärningen byggs upp lite i taget, där studenten skapar innehållet baserat på olika informationskällor. Under denna process lär personen sig att skilja på trovärdig och icke-trovärdig information. Målet är att verkligen lära sig under processen och inte bara att bli godkänd, vilket hjälper både med elevens personliga och akademiska utveckling.

Olika metodologier som skiljer sig från den traditionella inlärningen

  • Omvänt klassrum. Detta är en metod som “vänder om” klassrummet. Lärarna ber eleverna att studera hemma och arbeta med gruppaktiviteter i klassrummet. De har tillgång till det material som läraren ger ut. Vissa exempel på detta är bloggar och videos. Detta gör så att studenten verkligen blir mittpunkten för inlärningsupplevelsen. Studenterna deltar i aktiviteter i en dynamisk och interaktiv inlärningsprocess. Läraren å sin sida har en mer guidande roll.
  • Projektbaserad inlärning. Huvudmålet med denna metodologi är att eleven ska lära sig under tiden som han utför uppgiften (learning by doing). Slutresultatet är ett projekt som inte är slutet på resan utan istället själva färden. Med hjälp av denna metod så kan lärarna även få eleverna att applicera kunskapen inom olika omständigheter. Tanken är att eleven ska bli bättre på att hantera riktiga situationer i livet.
  • Gamification. Denna metodologi har som syfte att överföra element från spelvärlden till utbildningsmiljön. Det är ett sätt att motivera studenten på ett roligt sätt. Precis som med alla spel så försöker instruktören att sätta upp mål och arbetssätt under speltiden. Man kan definiera nivåer, olika utmaningar samt priser. Man styr sedan spelat för att försöka täcka det innehåll som läroplanen har lagt fram.
  • Tankebaserad inlärning. Denna typ fokuserar sig på att försöka få studenten att tänka med en serie riktlinjer som läraren har lagt fram. Huvudmålet är att försöka få studenterna att tänka reflexivt och kritiskt rörande studieämnen och relaterat innehåll. Denna metod tar upp vikten av att eleven ska kunna ta beslut samt ha förmågan att utveckla kreativa idéer och en djupare förståelse.

Många alternativ för att omvandla utbildningen

Det finns dessutom många andra alternativa metodologier för att lärarna ska kunna omvandla utbildningen. De kan även hjälpa med att utveckla ett inlärningssystem som inte bara fokuserar på att memorera information för att klara av en tenta. Studenten kommer då få en betydligt bättre inlärningsupplevelse.

Största delen av dessa utbildningsstrategier har funnits under lång tid. Den nya teknologin medför dock att man kan utveckla dem ännu mer.

Lärare med elever.

Vikten av teknologin

Teknologin har blivit en del av våra liv. Nya teknologier för med sig stora möjligheter för inlärningsprocessen och de kan hjälpa med att omvandla utbildningen genom att relatera praktiska situationer till studenternas intressen och motivation.

Skolan kan inte fortsätta vara en statisk institution. Den kan inte befinna sig vid samhällets förändringsmarginaler. Det är viktigt att integrera teknologin i klassrummet för att unga människor ska kunna klara sig i samhället utan problem.

Vi kan omvandla utbildningen  med alternativa metodologier

Experterna har ännu inte lagt fram ett gemensamt format för inlärning. Nya metodologiska utmaningar inom utbildningen måste därför fokuseras på att lära barnen att bli framtidens medborgare.

Dessa metodologier kräver mer ansträngning än den tidigare utbildningen där studenterna enbart var passiva mottagare av information. Man använder inte endast tentor och prov för att utvärdera elevens kunskap, utan studenten uppmanas istället till att delta på ett mer aktivt och motiverande sätt.

Boto, A. (2008). Una clase sin libros. El País Semanal, págs. 16-19.

Castillo Parra, S. (2006). Aprendizaje Basado en Problemas.

Moya Martínez, A. M. (2009). Las nuevas tecnologías en la educación. Innovación y experiencias educativas, 1-9.