Förhastade slutsatser: metaforen om matteläraren

9 september, 2019
Metaforen om matteläraren är en övning man använder inom MBKT (mindfulnessbaserad kognitiv terapi) för att belysa hur vår tendens att dra förhastade slutsatser kan få ödesdigra konsekvenser.

Metaforen om matteläraren kan lära dig att inte dra förhastade slutsatser, men varför är det så viktigt?

Ofta gör dina tankar mer för att stjälpa dig än att hjälpa dig. Problemet ligger inte i själva tankarna, utan i hur du kommer fram till dem.

Många gånger uppstår kognitiva misstag till följd av bristfälliga inbyggda tankeramar. Detta kan skapa problem i ditt dagliga liv.

Ett exempel på problemet med dessa kognitiva ramar är något som kallas godtycklig inferens. Enkelt förklarat innebär det att man gör en slutledning utan att ha några egentliga bevis till stöd för denna.

Ibland kan det även föreligga bevis för ett motsatt antagande.

Visserligen kan det vara bra att dra nytta av dina egna erfarenheter, men denna process kan även få dig att göra en del skeva bedömningar av världen omkring dig. Låt oss ta en närmare titt på detta.

Varför vi drar förhastade slutsatser

Det är sant att man spar tid och möda när man drar slutsatser baserade på en bestämd egenskap eller ett konkret faktum.

Om någon berättar för Alexandra att William tycker om hushållsarbete och liknande så är det inte underligt om hon utgår från att han älskar att laga mat.

Därför föreslår hon kanske nästa gång de ses att de ska träffas över en middag, där båda bidrar med en medhavd rätt.

Men i själva verket har kanske Wille inte den blekaste aning om hur man lagar mat. Du kan tycka att denna förväxling är fullt begriplig, men däri ligger en del av problemet.

Den ”normala” upplevelse du tror dig ha i olika situationer kan faktiskt ge dig en felaktig bild av saker och ting.

Fundersam kvinna som sitter i soffan med uppdragna benMBKT: Mindfulnessbaserad kognitiv terapi

MBKT är en modell som förenar två olika metoder: kognitiv terapi och Jon Kabat-Zinns program för mindfulnessbaserad stresshantering.

Ursprungligen var syftet med att slå samman dessa båda metoder att söka förebygga de återfall som var vanliga hos patienter som genomgått terapi för depression.

Det fanns åtskilliga studier om resterande symtom och återfall hos patienter med depression efter fullföljd behandlingscykel. Siffrorna var alarmerande.

Ungefär 70 % av patienterna uppvisade kognitiva symtom på depression efter att terapin var avslutad. Till och med de 75 % av personerna som svarade väl på terapi uppvisade minst fem kvarliggande symtom.

I allmänhet rörde det sig om sådana symtom som exempelvis oförmåga att koncentrera sig, bristande fokus, svårt att finna ord, mental tröghet och problem med att fatta beslut.

Därför är det just nu så viktigt med MBKT, som Segal, Williams och Teasdale utvecklade år 2002.

De skapade denna terapiform som aktiviteter att utföra i gruppsessioner. I dessa sessioner arbetar man med meditation, känslor och emotioner som ett sätt att förebygga återfall.

MBKT lär dig att rikta din uppmärksamhet på sådana tankebanor som hjälper dig att ta dig ur depressionshärvan om du åter skulle fastna i den.

MBKT och metaforer

Metaforer är ett verktyg man ofta använder sig av inom MBKT. Målsättningen med dessa är att hjälpa människor ändra sina kognitiva processer och att visa dem hur man varseblir en irrationell tanke.

Utifrån detta kan de lära sig att hantera denna tanke på lämpligt sätt.

En av de metaforer som man använder i MBKT är metaforen om matteläraren. Denna förutsätter att man sluter ögonen så att man blir fullt medveten om de tankar, upplevelser och känslor som berättelsen framkallar.

Så här fungerar den.

Medvetenhetsskapande: metaforen om matteläraren

Här är berättelsens grundläggande struktur:

”Clara är på väg till skolan. Hon oroar sig för sin matteklass. Hon vet inte om hon kommer att klara av denna lektion för sjätteklassare. Det är inte ens hennes ansvar som sekreterare.”

Efter att du har berättat historien ska du ge lite tid åt åhörarna att reflektera över den. Sedan kan du fråga gruppen vad som hände i berättelsen.

Vanligen kommer du att märka att de misstar sig, eftersom de har dragit förhastade slutsatser.

Troligtvis kommer de först att anta att Clara, personen i berättelsen, är en elev. Därefter kommer de att utgå från att hon är en lärarinna, för att slutligen inse att hon är en sekreterare.

Faran med att dra förhastade slutsatser

Vad denna övning visar är att vi har tendens att dra förhastade slutsatser och att ändra dessa allt eftersom vi får mer information.

I ovanstående berättelse kom sanningen fram efter att du fått mer information, men så är det inte alltid i verkligheten. Det finns inget skäl att någon eller något ska rätta till felaktiga slutledningar som du har kommit fram till.

I slutändan är det din uppgift att ändra ditt sätt att se på saker och ditt sätt att tänka. Det är inte något andra ska behöva göra åt dig.

Förvisso är det inget allvarligt misstag att tro att Clara är en lärarinna och inte sekreterare. Men den här berättelsen är tillämplig för många andra aspekter i livet.

Om exempelvis Clara egentligen är Helen, en väninna du känt hela ditt liv, och du ser henne promenera på håll utan att vinka till dig, så kan du börja dra förhastade slutsatser.

Du kan t.ex. tänka: Helen är oartig, Helen är verkligen excentrisk, Helen är arg, Helen tycker inte längre om mig eller något liknande.

Dessa slutsatser kan få stor inverkan på din sinnesstämning, även om ingen av dem stämmer med verkligheten. Helen är helt enkelt närsynt och såg dig inte.

I linje med detta kan du föreställa dig att Beatriz samma dag säger till dig att hon inte kommer kunna betala sin del av kostnaderna för Claudias present, trots att hon lovade och du redan köpt presenten.

Dina andra vänner kanske anser att hon är skamlös, självisk eller oansvarig, och att hon måste tycka illa om Claudia.

Men detta är slutledningar som de kommer fram till trots att de egentligen vet mycket lite. Med andra ord kan de ha fel.

Kanske har Beatriz kärvt med pengar eller kanske har hon bara hamnat i bråk med sin väninna och handlat impulsivt. Eller också kan hon helt enkelt råkat i konflikt med Claudia utan att de andra vet det.

Fundersam man som sitter vid ett fönsterBär du ansvar för dina effekter på andra?

Det här sättet att tänka är inte bara skadligt såtillvida att det kan påverka din sinnesstämning. Kom ihåg att dina tankar påverkar ditt beteende. Alltså kan de slutledningar du gör också få dig att agera på ett visst sätt.

Men de är inte nödvändigtvis rätt, så du kan komma att agera på ett visst sätt på grund av något som kanske inte ens är sant.

Om du slutar att tala med Beatriz för att hon ”nobbade dig” eller om vännerna i gruppen bråkar och blir arga på Beatriz för att hon ”är självisk”, trots att detta inte är sant, så gör du i grunden något som du egentligen inte vill.

Dessutom har inget av detta någon förankring i verkligheten, utan är bara något du inbillar dig.

Därför är det så viktigt att du verkligen tar lärdom av metaforen om matteläraren och tänker på den varje gång du känner att du dragit förhastade slutsatser.

På så vis kommer du inte bara att förbättra din rationella tankeförmåga, utan även vara mindre benägen att se saker ur fel perspektiv.

  • Cebolla, A. y Miró, M. (2008). Efectos de la Terapia Cognitiva basada en la Atención Plena: una aproximación cualitativa. Apuntes de Psicología, 26(2), 257-268.