Ungdom i olika kulturer

Hur ser man på ungdom utanför vår kultur? Finns det verkligen ett differentierat stadium eller är det bara en social konstruktion? I den här artikeln reser vi till olika platser på planeten och svarar på dessa och andra intressanta frågor.

Skriven och verifierad av psykologen María Vélez.

Senaste uppdateringen: 23 maj, 2023

Ungdomsåren är förmodligen den mest stereotypa fasen av livet. Många människor uppfattar faktiskt ungdomar som plågade, upproriska, sorglösa, själviska, instabila och dramatiska. Men man har olika uppfattningar om ungdom i olika kulturer.

Den romantiska och kritiska idén om ungdomen dök upp och spred sig i början av 1900-talet när G. Stanley Hall publicerade sitt verk Adolescence. Den här barnpsykologen menade att stadiet mellan 12 och 25 år var som en andra födsel, en total förvandling orsakad av puberteten. Många år senare gjorde antropologen Margaret Mead dock uppror mot denna idé. Hon bestämde sig för att studera hur ungdomsåren upplevdes i olika sociala grupper.

Tack vare hennes idéer ökade intresset för och forskningen om detta ämne. Syftet var att bättre förstå de universella aspekterna av ungdomen såväl som de skillnader som uppstår till följd av kulturellt och socialt inflytande.

Universella aspekter av ungdom

Ungdom har en stark koppling till puberteten. Det är en universell biologisk process som varar i flera år. Det innebär utveckling och omvandling av barnkroppen till vuxenkroppen. Dessa förändringar är genetiskt programmerade. De bestämmer i slutändan reproduktionsförmågan och andra mognadsmässiga och psykologiska prestationer. Bland dem finns större autonomi och förmåga att överleva, en omställning av sociala relationer och konstruktion av identitet.

En annan universell idé är att ungdomen tar slut när individen når vuxen ålder. Det finns dock inga universella markörer eller indikatorer på vuxen ålder. Detta innebär att ungdomen kommer att nå sitt slut i det ögonblick då en social eller kulturell grupp bestämmer att den gör det, enligt sin egen speciella historia eller tradition. Därför kan slutet av ungdomen inträffa under eller till och med efter puberteten.

Slutligen är ungdomen en period då ett barn förvärvar vissa färdigheter som är nödvändiga för att bli en integrerad och fungerande vuxen i sin egen sociala grupp. Dessa färdigheter är specifika för varje samhälle.

Olika kulturer, olika syn på ungdom

Som vi nämnde tidigare upplevs ungdom olika i olika kulturer. De färdigheter som ungdomar måste skaffa sig och erfarenheterna från denna fas är alltså inte alltid desamma. Dessutom kan man säga att begreppet ungdom som en övergångsfas inte är ett universellt faktum.

I vissa kulturer sker till exempel inte övergången från barndom till vuxen ålder under en period av år, utan det är en snabb och strukturerad övergång. Denna förändring är ofta präglad av övergångsriter, även kallade pubertetsriter.

Det är ceremonier som ungdomarna genomgår vid en given tidpunkt och som har olika funktioner. De inkluderar att tydligt skilja barndom från vuxen ålder, vägleda i hur medlemmar i samhället förväntas förhålla sig till varandra och stärka gruppens identitet.

Dessa ritualer kan också äga rum i de samhällen där ungdomen utgör en övergångsfas. Deras roll är dock sekundär och de sker på ett mer subtilt sätt.

Ungdom i olika kulturer idag

I den västerländska kulturen följer synen på ungdom den trend som tog sin början under den industriella revolutionen. Före denna period inträffade arbetsinkorporering runt sju års ålder. Då började barnet arbeta som vuxen. Men med den industriella revolutionen kom en mentalitetsförändring där man började lägga större vikt vid utbildning, studier och specialisering.

Detta gjorde utbildningstiden obligatorisk samt längre och mer tillgänglig. Följaktligen ansågs vuxenrollen inträffa senare, vilket skapade en ny social grupp. Numera definierar vi ungdomen som perioden mellan 12-13 och 20 år, där unga människor har sitt eget mode och sina egna vanor, idéer och intressen.

Många människor tror att denna definition är universell, men verkligheten visar något helt annat. Faktum är att det kan finnas lika många ungdomar som det finns kulturer. Nedan ger vi några exempel på hur övergången till vuxenlivet sker i andra samhällen.

Bar mitzvah

Inom judendomen markerar man övergången från barndom till vuxen ålder av bar mitzva och bat mitzva hos 13-åriga pojkar respektive 12-åriga flickor. Innan evenemanget ägnar barnen tid åt att studera sin roll som vuxna och att bli medvetna om sitt ansvar som självständiga individer.

Innebörden av dessa ceremonier har genomgått förändringar och anpassningar till det moderna samhället. Men när den väl äger rum börjar likväl den unge mannen betrakta sig själv som en mogen person. Han blir ansvarig för sina handlingar och är skyldig att följa alla judendomens föreskrifter.

Moran

Masaikrigarfolket i Tanzania och Kenya har tre riter och sociala förhållanden som utgör institutionen moran, övergången från pojke till vuxen. När pojkar fyller 15 genomgår de en intensiv initieringsceremoni, känd som Enkipaata. De blir omskurna och om de visar styrka ger de sig ut och jagar fåglar för att smycka sig med fjädrar, deras första krigarsymbol.

De kommer sedan att bo utanför staden i tio år och träna som krigare. Vid hemkomsten håller man en 15 dagar lång ceremoni där ytterligare två riter kommer att äga rum. I den första, Eunoto, dricker de koblod direkt från djuret. Den sista ceremonin är Olng’esherr. Den blivande vuxna krigaren besöker sin mammas hus för sista gången, som rakar hans huvud som en symbol för hans frihet.

Seijin-no-Hi

För japanska 20-åringar är den andra måndagen i januari dagen då de blir vuxna. Vid den här åldern anses de vara mogna och bidragande medlemmar till samhället och kan rösta och dricka alkohol. Ritualen som markerar denna övergång innebär att gå till det lokala rådhuset i sina bästa kläder, ta emot presenter och fira med sina vänner och sin familj.

Inuiterna

Inuitfolket bor på Grönland samt i Labrador, Quebec, Nunavut, Northwest Territories och Alaska. För inuitpojkar börjar deras övergångsperiod till vuxen ålder vid 11-12 års ålder då de måste gå ut på sommaren för att lära sig jaktkunskaper av sin pappa. De skiljs från sina föräldrar på ett läger för att lära sig om överlevnadsförmåga och friluftsliv. De måste också lära sig att hantera eskimåhundar, vilket är grundläggande för att jaga framgångsrikt och bygga igloos. När de väl har slutfört sin första framgångsrika jakt återvänder de till sin grupp som ansvarsfulla män.

När det gäller inuitflickor anses de vara kvinnor när de väl lärt sig viktiga omsorgsfärdigheter. Till exempel krossa och smälta is för vatten, göra stövlar, skaffa sälspäck för matlagning och tända lampor. När de börjar menstruera och har bemästrat dessa färdigheter kommer en ansiktstatueringsceremoni att hållas, som symboliserar deras styrka och förmåga att bilda familj.

Vikten av att lära sig om ungdom i andra kulturer

Att veta hur ungdom och alla andra av livets olika skeden ser ut i olika kulturer hjälper oss att förstå hur samhället påverkar oss alla. Faktum är att det hjälper oss att lära oss hur vår egen omgivning bestämmer uppfattningar, beteenden och förväntningarna på oss. Härifrån kan vi börja förstå människor bättre, i det här fallet ungdomar, och hjälpa dem att utvecklas optimalt.