Vad är det exakt som gör en person smart?
Intelligens är ett vanligt förekommande studieområde inom psykologin. Faktum är att dess historia och utveckling ligger till grunden för en stor del av ämnets metodik. Kanske ligger den största huvudvärken, när det gäller studiet av intelligens, i hur man mäter det. Med andra ord är det nästintill omöjligt att avgöra om en person är smart eller inte om man inte vet vad det egentligen innebär att vara smart till att börja med.
Det finns många definitioner av intelligens. Faktum är att en snabb sökning på nätet ger dig många resultat på det, varav några är ganska annorlunda och en del lite skrämmande.
För vissa är det smart att lösa problem medan det för andra gäller det konsten att skapa dem. Sedan finns det de för vilka det representerar konsten att fatta beslut. Hur som helst, en ”konst” som består av enbart färdigheter är på något sätt en påminnelse om att tom intelligens utan produktivitet har litet värde och inte är vettigt, åtminstone för andra.
Fortsätt läsa för att upptäcka några svar om vad som gör en person smart.
”Du har inte rätt till din åsikt. Du har rätt till din informerade åsikt. Ingen har rätt att vara okunnig.”
-Harlan Ellison-
Var Einstein smartare än Mozart?
Denna fråga ställer på något sätt musikälskare i konfrontation med fysikälskare. Varför? Eftersom det åtminstone vid första tanken kan ge uppfattningen att det finns mindre intelligens hos kreativa individer vars arbete går ut på antingen förnöjelse eller tragedi. Men såsom vi förstår begreppet geni, förstår vi också att det som regel finns en viss inneboende smärta eller kamp i människor som är genier.
Liknande hävdar många att man bör närma sig begreppet intelligens ur ett socialt perspektiv. Det vill säga från din förmåga av att relatera och de fördelar du kan skapa för dig själv, för den omedelbara närmiljön, eller för samhället i stort.
Om du till exempel skulle titta på primater skulle du upptäcka vilken komplex social miljö de lever i. De kan ofta luras, men uppvisar också beteenden man kan beskriva som altruism. Det föregår till och med en öppen debatt om huruvida deras sinnen ger dem en uppfattning om sig själva som unika individer separerade från de andra i gruppen (Gallup, 1982; Hauser, MacNeilage & Ware, 1996).
Den intelligenta personens intellektuella kapacitet
Intelligens är direkt knutet till intellektuell kapacitet. Det handlar om att kunna lära sig, komma ihåg och använda ny information för att lösa problem och anpassa sig till nya situationer. Några framträdande namn, som Charles Spearman och Francis Galton, finns med i början av studien vi nämnde ovan.
Binet sticker dock ut eftersom sammanhanget i vilket han utvecklade sitt arbete var pedagogiskt. Hans intresse för att studera intelligens handlade också om att förbättra utbildningssystemet. Han ville veta om det fanns en metod för att ingripa hos barn med inlärningssvårigheter.
Tillsammans med sin kollega, Theodore Simon, utformade Binet ett test för att försöka mäta barns intellektuella förmåga. För att göra det skapade de enskilda testartiklar för barnen att svara på enligt deras ålder.
Till exempel:
- En treåring ska kunna peka på munnen och ögonen.
- En nioåring ska kunna namnge årets månader i ordning.
- Slutligen borde en tolvåring kunna namnge sextio ord på tre minuter.
Denna bedömning var det första IQ-testet:
Vad gör en person smart?
Sokrates gick till historien av mängder av skäl, men kanske det viktigaste var hans design av en metod för att producera kunskap: maieutik. De som använder den måste vara skickliga på att ställa frågor.
Genom att dra i samma tråd fortsätter vetenskapen framåt när människor har förmågan att ställa viktiga frågor innan de får relevanta svar. Således är kanske det viktigaste tecknet på intelligens att kunna skapa frågor.
Men dessutom anses en person som är skicklig på att lösa logiska problem vanligtvis vara smart. Således har matematik varit det föredragna fältet för att testa detta på grund av dess abstraktion av kulturella variabler. Det kanske mest inspirerande och inkluderande av den moderna teorin är Gardners.
Gardners teori bygger på tanken att människor bearbetar information genom olika oberoende eller delvis oberoende ”kanaler”. Han har identifierat åtta vanliga typer av intelligens. De inkluderar:
- Logisk-matematisk
- Visuell-rumslig
- Musikalisk-rytmisk
- Verbal-språklig
- Kroppslig-kinestetisk
- Interpersonell
- Existentiell
- Naturalistisk
Denna teori är väldigt intressant. I själva verket har den lett till en följarskara som åtagit sig att anpassa det sätt på vilket man presenterar information, individuellt, för att förbättra inlärningen.
Slutliga tankar om vad som gör en person smart
Slutligen har positiv psykologi utvidgat svaret på vad som gör en person intelligent genom att lyfta fram värdet av emotionell intelligens. Denna tankeskola stärker idén att känslosamhet och tillhörande intuition går hand i hand med intelligens. Dessutom hävdar den att en smart person kan hantera sina känslor ordentligt, lyssna på ett associerat meddelande och välja det bästa sättet att kanalisera sin energi.