Epistemologi: kunskapsteori styr vår syn på vetenskap
Du har säkert redan stött på termen “epistemologi“. Ordet i sig är svårbegripligt och verkar därför centralt, vilket det också är. Många har studerat och debatterat termen. Men vad är epistemologi? Epistemologi är den gren inom filosofin som studerar kunskap.
Kunskap är en samling information och fakta som du håller för sanna. Men om du antar att vissa saker är sanna betyder detta att du också menar att andra är osanna. Sålunda fokuserar epistemologin på de kriterier som fastställer vad kunskap är.
Motsatsen är förstörelse av kunskap, eller epistemicid. Ett historiskt exempel på epistemicid är när människor brände kvinnor på bål för att de trodde de var häxor. Sanningen är att man brände dessa kvinnor för att de hade åsikter och kunskaper om sådant som de makthavande inte samtyckte till eller trodde på. För att ta död på kunskapen dödade de “häxorna”.
Typer av epistemologisk kunskap
Epistemologi är läran om kunskap. Närmare bestämt rör det sig om hur vi tillägnar oss kunskap. Med andra ord vilka kriterier som gäller för tillägnandet av kunskap. Vidare försöker epistemologin att definiera begrepp som “sanning”, “objektivitet”, “verklighet” och “motivering”. Därför kan vi även använda oss av epistemologi för att bl.a. fastställa vad vetenskap är.
Innan vi kan bestämma oss för vad som utgör kunskap eller ej, måste vi fundera över om det är möjligt att komma fram till en förståelse av någon universell sanning. Om du inte tror det, så är du en skeptiker. Men om du tror att vissa universella sanningar existerar, uppkommer istället två nya frågor.
Den första frågan är hur man kan finna sanningen. Om du tror att du kan nå den med hjälp av dina sinneserfarenheter, så är du en empiriker. Om du däremot tror att du kan upptäcka sanningen genom att använda ditt förnuft, så är du en rationalist.
Den andra frågan avser sanningens kärna. Om du anser att sanningens kärna finns inom dig (exempelvis i din åsikt i en viss fråga), så är du en idealist. Men ser du istället sanningens kärna som en yttre verklighet, så är du en realist.
“Jag anser att den epistemologi som televisionen har skapat inte bara är underlägsen det tryckta ordets epistemologi, utan att den dessutom är farlig och absurd.”
-Neil Postman-
Följden av att välja en epistemologi på bekostnad av en annan
Inom psykologin, såväl som inom andra vetenskaper, är det viktigt att ha en epistemologisk utgångspunkt. I allmänhet antar man att vetenskapare tillägnar sig kunskap med hjälp av sina sinnen. Med andra ord är alla vetenskapare empiriker. Dessutom är de realister. Enligt dem ligger sanningen i den yttre verkligheten.
Dock delar man inte denna uppfattning inom alla vetenskaper. Exempelvis finns meningsinriktningar som interpretationismen, konstruktivismen och humanismen. Ingen av dessa ger samma svar på ovannämnda epistemologiska frågeställningar. Däremot står positivismen och post-positivismen närmare den epistemologi vi beskrev i föregående paragraf. Alltså pågår det en debatt om vilken epistemologi som erbjuder sann kunskap.
Anledningen till detta är att den kunskap som kommer från de olika meningsinriktningarna skiljer sig från varandra. Även om de har mycket gemensamt, så har de olika sätt att tillägna sig kunskap och metodiken de använder sig av varierar. Därför kan kunskapen som härrör från en meningsinriktning tillbakavisas av en annan.
Följder för psykologin
Det kan förefalla som om epistemologi bara är en akademisk diskussion som saknar svar. Men idag förekommer det en debatt som är relevant för människors hälsa och välmående. Debatten kretsar kring alternativa terapier, såsom homeopatisk medicin.
Människor har ifrågasatt effektiviteten av homeopatiska produkter. Fungerar de verkligen? Svaret som post-positivismen ger är “nej”. Olika experiment bekräftar att de inte har någon egentlig effekt på kroppen, annat än placeboeffekten. Dock hävdar de vars epistemologiska utgångspunkt bygger på rationalism och en inre sanningskärna, att om de som använder medicinen säger att den fungerar, så gör den det.
Följaktligen ser du att debatten om alternativa behandlingar rör sig om epistemologi. Beroende på hur man besvarar frågorna i början av denna artikel kan man dra olika slutsatser om huruvida alternativa terapier är effektiva eller ej. Därför är det viktigt att känna till vilken epistemologisk utgångspunkt en person har som försvarar ett ställningstagande. Inte nog med det, utan dessutom måste man vara en kritisk tänkare och förstå vilka begränsningar de olika metoderna har när det gäller att tillhandahålla verklig kunskap.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Blanco, A., De la Corte, L., & Sabucedo, J. M. (2018). Para una psicología social crítica no construccionista: Reflexiones a partir del realismo crítico de Ignacio Martín-Baró. Universitas Psychologica, 17(1), 1–25. doi:10.11144/Javeriana.upsy17-1.pscc
- Lewin, K. (1991). Epistemología comparada. Madrid: Tecnos.