Högfungerande autism: vad är det?

Vissa personer diagnostiseras med högfungerande autism. Deras skarpa intelligens och lingvistiska kompetens maskerar ofta andra begränsningar, som brist på socialitet och känslomässiga problem.
Högfungerande autism: vad är det?
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

För lite över ett decennium sedan fick Anthony Hopkins en diagnos som föga förvånade honom. Läkarna sade att han hade Aspergers syndrom, vilket innebär att han faller under kategorin högfungerande autism.

Enligt han själv är högfungerande autism en fördel. Varför? För att hans minne är utmärkt och att han tenderar att analysera och plocka isär karaktärerna han spelar.

Många fler kända personer har också haft autismspektrumstörningar, som Albert Einstein, Tim Burton, Bill Gates och Steven Spielberg. Med dessa mycket kreativa personer som referens kan man lätt tro att det är en välsignelse.

Men skenet kan bedra. Detta eftersom många av dessa personer står ut i sina individuella fält, vare sig det är det konstnärliga, tekniska eller vetenskapliga. Men de har ofta begränsningar på sociala och känslomässiga nivåer.

Dessa svårigheter är ofta en källa för begränsningar och sociala motgångar.

Anthony Hopkins medger att han varit tvungen att tampas med ilska och hans tydliga svårigheter med att skapa band med andra under en stor del av sitt liv.

Han har även haft problem med alkoholism, men nuförtiden finner han frid i musik och måleri. De har hjälpt honom att uppnå harmoni i sitt känslomässiga universum.

Oavsett framstegen så har forskningen mycket kvar att lära om autism. Mänskligheten saknar fortfarande resurserna och mätinstrumenten för att ställa tidiga diagnoser i fall där symptomen inte är uppenbara.

Albert Einstein var autistisk

Kännetecken för personer med högfungerande autism

De flesta personer med högfungerande autism får diagnosen som vuxna. Detta kan vara för att de tenderar att ha hög intelligens, vilket hjälper dem att övervinna svårigheter.

Men deras familjer och sociala omgivning kan uppfatta begränsningarna, men de tenderar att se dem som personlighetsdrag. Därför misstänker man sällan autismspektrumstörningar.

Högre förmåga för verbala resonemang och spatiala färdigheter

Som vi nämnde ovan har personer med högfungerande autism lätt för att uttrycka sig. De talar, resonerar och kommunicerar effektivt och skickligt.

Ett märkvärdigt karaktärsdrag är inte bara att deras IQ är över snittet, utan även deras förmåga för spatial intelligens. Detta eftersom det leder till en förmåga för att fantisera och visualisera.

De kan skilja på olika objekt i olika dimensioner, och kan därför förvandla koncept samt modifiera och manipulera deras data.

Osläckbar nyfikenhet

Personer med högfungerande autism är nyfikna och har många intressen. De fokuserar på specifika områden och blir nästan besatta av dem. De söker konstant efter ny information genom att fråga och utreda.

Autistiska barn är ofta väldigt intelligenta

Sociala begränsningar

Trots deras intellektuella kompetens finns det något som begränsar dessa personer: sociala färdigheter. De är inte bra på att läsa sociala situationer och går ofta vilse i dem.

De finner det svårt att sammankoppla med andra och drar sig från att etablera ögonkontakt. De känner sig annorlunda och föredrar att vara ensamma.

Vid interaktioner föredrar de att debattera snarare än att ha avslappnade konversationer, där tvetydighet kan råda.

Ångestproblem

Dessvärre diagnostiseras ofta högfungerande autistiska barn som hyperaktiva. De är de rastlösa barn som tar på allt och konstant ställer frågor.

Studier som denna från dr. Alinda Gilliot vid Nottinghams universitet i Storbritannien påpekar något viktigt. Den säger att personer med högfungerande autism ofta lider av ångestproblem och till och med tvångsbeteenden.

De har ofta även svårare att hantera sina känslor.

Högfungerande autism och oxytocin

Som med de flesta neurologiska tillstånd är autismspektrumstörningar komplexa kombinationer.

Deras karaktärsdrag består av annorlunda sätt att se på verkligheten. Vissa former är så allvarliga att de inte kan kommunicera effektivt.

Det finns fall där Aspergers syndrom visar sig i sin allvarligaste form, medan personer med savantsyndrom kan ha fysiska, psykiska eller motoriska nedsättningar samtidigt som de har extraordinära färdigheter inom konst och matematik.

Men högfungerande autism då? Varför definierar vissa det som lindrig autism medan andra definierar det som Aspergers?

Denna kategori är inte en officiell del av Diagnostiscs and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-V), men det är en ofrånkomlig verklighet.

Vissa personer når vuxen ålder innan de får veta att de är autistiska. Det är inte förrän då de förstår anledningen till deras sociala och känslomässiga begränsningar.

Det pågår en del intressant terapeutisk forskning just nu i ämnet. United States National Institute of Mental Health upptäckte till exempel att oxytocin förbättrar det sociala beteendet hos personer med högfungerande autism.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Andari, E., Duhamel, JR, Zalla, T., Herbrecht, E., Leboyer, M. y Sirigu, A. (2010). Promover el comportamiento social con oxitocina en trastornos del espectro autista de alto funcionamiento. Actas de la Academia Nacional de Ciencias de los Estados Unidos de América , 107 (9), 4389–4394. https://doi.org/10.1073/pnas.091024910
  • Baron-Cohen, S., Wheelwright, S., Skinner, R., Martin, J., & Clubley, E. (2001). The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians. Journal of Autism and Developmental Disorders31(1), 5–17. https://doi.org/10.1023/A:1005653411471
  • Gillott, A., Furniss, F., & Walter, A. (2001). Anxiety in high-functioning children with autism. Autism5(3), 277–286. https://doi.org/10.1177/1362361301005003005

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.