Berättelsen om Pi: fantasi som försvarsmekanism

16 mars, 2019

Berättelsen om Pi är en novell av Yann Martel om Pi, en ung man som måste hantera en livsfarlig situation. Han lyckas överleva tack vare sin fantasi.

De utmaningar han går igenom under historian sätter hans värderingar på prov. I den här berättelsen är Pi en ung man med starka värderingar. Sedan barndomen har han försökt upptäcka sanningen om olika religioner. Pi var kristen, hindu och muslim. Hans tro lät honom utveckla en djup empati och respekt för alla levande varelser.

I Berättelsen om Pi befinner sig protagonisten i en farlig situation. Pi måste välja mellan att dö av uttorkning och hunger eller att leva genom att svika sina värderingar. Han väljer därför livet.

Då han räddas blir han tvungen att beskriva allt vad som hände under hans färd på havet. Han beskriver en fantastisk serie av händelser. Han beskriver hur han befann sig på en liten flotta ute på havet tillsammans med fyra djur: en orangutang, en zebra, en hyena och en bengalisk tiger. Hans historia är dock helt otrolig.

I Berättelsen om Pi tvingas han att förklara vad som verkligen hände. Så Pi berättar en mycket mer realistisk historia. Dessa djur är fantasiversioner av fyra mänskliga karaktärer.

Personligheterna hos dessa fyra människor leder Pi till att associera dem med djur. Pi använder sin fantasi som försvarsmekanism mot de fasansfulla händelser som han bevittnar. Detta gör att han kan hålla fast vid sina värderingar samtidigt som han är strandsatt mitt ute i havet.

Tiger som sitter i en båt.

Berättelsen om Pi: fantasi som försvarsmekanism

Fantasin är väldig kraftig. Den gör att våra sinnen kan skapa saker som går utöver de händelser som händer oss dagligen. Eftersom dessa djur var en försvarsmekanism så kan vi se att det var fantasin som lät Pi överleva.

Jonathan Durden har ett väldigt starkt argument där han hävdar att Pis fantasi är en försvarsmekanism. Det är liknelserna mellan djuren och människorna i dessa historier som har lett fram till vår teori.

De mänskliga karaktärerna i Pis historia är egentligen hans mor, en ung sjöman, skeppets kock och Pi själv. Orangutangen representerar Pis mor, den vilda hyenan kocken och zebran representerar sjömannen. Pi själv är den bengaliska tigern.

Det är möjligt att för en person att använda sin fantasi för att inte tappa förståndet under en stressig situation, som exempelvis ett skeppsbrott. I Pis fall lät hans fantasi honom uppleva personerna på flotten som djur. Detta berodde delvis på Pis erfarenhet med att ta hand om djur på hans familjs zoo. Han förstod deras beteenden och kunde berättiga dem som instinktiva reaktioner.

Tigern är ett bra exempel. Pi hade mycket kunskap om zoologi. Det är dock inte troligt att Pi lyckades lära sig detta på bara några dagar.

Tigern måste därför vara en projicering av Pis fantasi. Skapandet av detta djur var anledningen till att Pi lyckades överleva så länge. Genom tigern lyckades Pi göra saker som hade varit oförståeliga för honom som människa, men som var helt normala för en tiger.

Är fantasin rätt val?

I slutet av boken ställer Pi en av de viktigaste frågorna i den här historian. Det är den fråga som på något sätt förklarar varför han insisterar med att ta sin tillflykt i sin fantasi.

”Så säg mig, eftersom det inte spelar någon skillnad för dig och då du inte kan bevisa det ändå, vilken historia föredrar du? Vilken historia är bättre, berättelsen med eller utan djur?”
-Pi, Berättelsen om Pi-

Pi och tigern vid havet.

Frågan verkar vara en allegori för religiös tro och Pis egna liv. Då Pi ställer frågan så verkar det som att han vet att historian med djuren är en produkt av hans egen fantasi. Men han verkar också veta att hans fantasi inte är något dåligt. Pi vet att den hjälpte honom att klara av de utmaningar som han stötte på.

Pi insåg att även då historian med människorna var den riktiga, så hjälpte historian med djuren honom att förstå situationen bättre. Genom att förstå den genom djuren så kunde han också se sin egen mänsklighet.

Fantasin räddade Pi

Om Pi inte hade använt sin egen fantasi som försvarsmekanism så hade han antagligen blivit galen. Fantasin kan vara ett väldigt användbart redskap för att hantera situationer som man stöter på.

”Om jag fortfarande hade viljan att leva så var det tack vare Richard Parker. Han hjälpte mig att inte tänka så mycket på min familj och mina tragiska omständigheter. Han fick mig att fortsätta leva. Jag hatade honom för detta, men samtidigt så var jag tacksam. Jag är tacksam. Det är faktiskt sant: utan Richard Parker så hade jag inte levt idag för att kunna berätta min historia.”
-Pi, Berättelsen om Pi-