Att vara autistisk är inget att skämmas över

· 15 maj, 2018

Autism klassificeras som en utvecklingsstörning som påverkar kommunikationen och de sociala relationerna. Ett barn med autism har en något mer begränsad repertoar av intressen och aktiviteter, med en tendens mot repetition och sterotypi. Att vara autistisk kan dock te sig väldigt annorlunda från fall till fall.

Med tanke på de många olika symptomen har både American Psychiatric Association och Diagnostic and Statistical Manual Of Mental Disorders (DSM) utökat klassificeringen under en bredare etikett: autismspektrumstörning.

Tänk på en 3-åring som inte leker med andra och har en begränsad repertoar i sitt agerande. En 10-årig flicka som talar i en monoton röst, inte vet hur hon ska uttrycka sina känslor men som är väldigt bra på matte eller har ett fantastiskt minne.

Med individuella skillnader i åtanke kan vi fråga oss: vad är autism och vad innebär det? Hur bör vi ingripa för att hjälpa en autistisk pojke eller flicka?

Förändringar i definitionen av autism och skiljande diagnoser

I DSM-IV inkluderar kategorin Ihållande utvecklingsstörningar fem undertyper av autism:

  • Autismstörning
  • Aspergers syndrom
  • Desintegrativ störning hos barn
  • Atypisk autism
  • Retts syndrom

I DSM-V har dock fyra av dessa undertyper (autismstörning, Aspergers, desintegrativ störning och atypisk autism) ersatts av den generella kategorin ”autismspektrumstörning”.

Retts syndrom är inte längre en del av klassificeringssystemet. Istället för att skilja mellan dessa undertyper specificerar den diagnostiska definitionen i DSM-V tre allvarlighetsgrader hos symptomen, såväl som nivån av stöd som behövs.

Autistisk pojke

Forskning om autism

Det finns många avancerade studier om autism sedan 2000. Vi har lyckats skilja mellan olika varianter av genetiska kedjor som är involverade i autismens uppkomst, och det finns en tydlig neuropsykiatrisk beståndsdel.

Många av dessa gener är involverade i kommunikationen mellan nervceller, vilket leder till några av de funktionella abnormiteterna som vi ser hos en autistisk person.

Att ha i åtanke

  • Det står klart att ett autistiskt barn stöter bort kontakt med andra från väldigt tidig ålder – så tidigt som 12 månader. Det gagnas inte av ljudmässiga och känselmässiga sensoriska ledtrådar, så socio-affektiv utveckling är av stor vikt.
  • Denna brist på koppling till stimulans, speciellt när det kommer till kommunikation och interaktion, får barnet att öka sin självstimulans. Det gör det även svårare för föräldrarna och lärarna att vägleda honom. Detta leder i sin tur till utvecklingsmässiga förseningar.
  • Förklaringen till varför vissa föds med denna bortstötning av det sociala och föredrar självstimulerande beteende ligger i neurologin, men nyckeln har ännu inte hittats.
  • Forskning från olika perspektiv, från Kanner till Lovaas och Bijou et al., hjälper oss att se vissa neurologiska skillnader hos autistiska barn.”Autistiska manifestationer” hos ett barn med Retts syndrom är inte desamma som hos ett barn med Aspergers syndrom.
  • Vi måst tydligt skilja en autismdiagnos från andra åkommor som baseras på deras brist på socialt intresse. Dessa inkluderar hörselproblem, nervösa vanor eller ticks samt frånvaro av miniminivåer av stimulans i tidig ålder.

Ingripande och utvärdering av en autistisk person

Som experter måste vi hantera etiska frågor väldigt väl när vi ska ta ett beslut. Vi måste adressera påverkan på föräldrarna och ge realistiska prognoser. Vi bör kommunicera att åkomman varierar i sina manifestationer.

Hur utvärderar experter autism?

  • Fysiska undersökningar, tester av sensoriska system och svarssystem samt neurologiska undersökningar.
  • Att tala med föräldrarna. På ett ostrukturerat sätt ber man om information om graviditeten, barnets hälsa och relationen mellan förälder och barn.
  • Mäta brister, speciellt i koppling till social och personligt självgång och beteendemässiga överdrifter. Dessa inkluderar självstimulerade beteenden.
  • IQ-tester hör inte hemma i fall av måttlig autism eftersom deras resultat kan vara förvirrande.
Ensam pojke

Ingripande

De fundamentala områdena för ingripande är:

Barnets låga känslighet för sociala aspekter

Vi måste öka den sociala interaktionen

  • Mänsklig beröring kan förebygga självstimulerande beteenden. Det betyder dock inte att vi ska behandla dem som bebisar.
  • Tala mycket med barnet. Behandla det som personer med förmågan att tala; bilda inte fördomar. Om vi pratar mycket kommer imitationen vara mer naturlig och spontan.
  • Få reda på vad de gillar. Deras stereotyper kan ge oss ledtrådar här. Lär dig vilka intressen de har så att du kan introducera en social uppgift där de måste samarbeta med andra barn.
  • Om de har en speciell förmåga ska du inkludera den i gruppaktiviteten. Detta kommer öka deras självkänsla. Om de typiskt är väldigt bra på pussel eller byggspel kan du till exempel göra dessa till en del av aktiviteten.
  • Djurterapi har uppvisat goda resultat, såsom terapi med hundar, delfiner och hundar.
Barn med robotar

Barnets höga nivå av självstimulans

Deras självstimulerande beteenden måste begränsas; de behöver känna sig kopplade till den sociala världen och omgivningen.

  • Involvera alla som kan uppmuntra eller tillåta störande beteenden. Vi måste vara försiktiga här eftersom barnet kan bibehålla dessa beteenden som ett sätt att få uppmärksamhet eller stimulans de inte får från andra.
  • Förändra biologiska tillstånd, såsom måltider, vilomönster och scheman så att barnets krav får mindre bestraffande konnotationer och mer funktionella. Uppmuntra beteenden som är inkompatibla med självstimulans.
  • Tappa aldrig lugnet och använd ALDRIG någon form av våld eller fysisk bestraffning mot en autistisk pojke eller flicka. Det är aldrig rättfärdigat, oavsett om det är för att avskräcka dem eller stoppa ett störande beteende.

Avslutningsvis måste vi vara på det klara med att alla typer av ingripanden kräver omfattande programmering där önskade beteenden uppmuntras. Vidare måste instruktionerna vi ger dem vara tydliga, och vi måste vara systematiska och tålmodiga.