Minoritetsstress och HBTQI+-personer

Minoritetsstress är ett problem för HBTQI+-personer. Men var kommer denna stress ifrån? Hur yttrar den sig? Till sist, vilka konsekvenser får den?
Minoritetsstress och HBTQI+-personer

Senaste uppdateringen: 31 juli, 2022

Under många år har HBTQI+-personer varit tvungna att övervinna hindren i ett samhälle som är okänsligt för deras verklighet. Vissa författare menar faktiskt att denna grupp står inför utmaningar som aldrig upplevs av andra grupper. Ilan H. Meyer har tagit fram en modell för att studera detta problem. Han kallar fenomenet för minoritetsstress.

Minoritetsstressmodellen menar att minoriteter som grupp är sårbara för ökad stress på grund av sin status. Meyers teori gör det möjligt att mer exakt bedöma de stressfaktorer de upplever och deras effekter. Därför är det en användbar resurs inom psykologi eftersom det tillåter oss att bättre förstå behoven hos denna befolkningsgrupp.

Minoritetsstress

Stress är en känsla som uppkommer i situationer som vi uppfattar som hotfulla eller utmanande. Till viss del är det en adaptiv process eftersom det ger oss en extra “push” för att möta situationens krav, men det blir ett problem när vi upplever det under långa perioder.

Alla människor kan vara benägna att drabbas av kronisk stress av olika anledningar. HBTQI+-personer löper dock en större risk att drabbas av stress på grund av situationer som är förknippade med deras sätt att vara. För transpersoner är det i många länder till exempel svårt att få sin könsidentitet juridiskt erkänd. Samtidigt skapar detta svårigheter för dem att få tillgång till arbete, hälsovård, utbildning osv.

Därför kan vi säga att HBTQI+-personer möter utmaningar som är direkt relaterade till deras könsidentitet eller sexuella läggning. Dessa stressiga situationer är de som Ilan H. Meyer inkluderade i sin modell om minoritetsstress.

Ledsen lesbisk kvinna som lutar sig mot sin partner

Hur tar sig minoritetsstress uttryck?

Fram till nu har det inte varit möjligt att exakt definiera de stressfaktorer som HBTQI+-personer upplever. Meyer satte ihop en lista över dem han noterade som utbredda.

1. Tidigare erfarenheter av diskriminering

Som vi tidigare nämnt tenderar HBTQI+-personers sociala omgivning att vara okänslig för deras erfarenheter och behov. Därför är det vanligt att de blir utsatta för diskriminering i sin familjemiljö och i skolan eller på jobbet. Dessa typer av upplevelser orsakar lidande och känslor som skuld och skam, vilket skadar deras psykiska hälsa.

Barrientos et al. (2019) genomförde en studie om effekterna av sexuella fördomar på chilenska transpersoner. Forskarna drog slutsatsen att de lider av oroliga och depressiva symtom, drogmissbruk och självskadebeteende och uppvisar självmordstankar och självmordsförsök.

2. Bortstötning

En annan viktig faktor i minoritetsstressmodellen är de förväntningar på avslag som HBTQI+-personer upplever.

På grund av tidigare erfarenheter av diskriminering tenderar de att utveckla bortstötningsångest. Faktum är att de i sin omgivning uppfattar ett konstant hot om diskriminering och därmed ser dystert på framtiden.

3. Döljande av sexuell läggning och könsidentitet

HBTQI+-personer tenderar att dölja sin könsidentitet och sexuella läggning. Detta är knappast förvånande med tanke på att de ofta blir avvisade för hur de är. Dessutom lever de med en förväntan om att deras omgivning ska diskriminera dem på något sätt.

För att undvika stressen och ångesten som uppkommer från upplevelsen av avslag, döljer de därför vilka de är. Detta beteende förstärks eftersom de genom att gömma sig får vissa sociala förmåner. Men detta orsakar samtidigt lidande eftersom de måste förtränga sina verkliga önskningar, drömmar och mål.

4. Internaliserat hat

Minoritetsstress uttrycks också genom personernas förakt för sig själva. Homosexuella, lesbiska, bisexuella och transpersoner tenderar att kultivera samhällets avvisande inom sig själva. Följaktligen känner de hat för sina egna önskningar och personlighetsdrag. Detta kan leda till att de tar beslut som att genomgå “konverteringsterapi” för att undertrycka vilka de är.

Man bör notera att det inte finns några vetenskapliga bevis för att det är möjligt att ändra eller “bota” sexuell läggning eller könsidentitet. Faktum är att den här typen av “behandlingar” kan göra befintliga psykiska problem ännu värre. Dessutom drivs många konverteringscentra av religiösa organisationer som inte har tillstånd att utöva psykoterapi.

5. Hanteringen av svårigheterna

HBTQI+-personer upplever särskilda svårigheter när det kommer till att möta verkligheten. Å ena sidan, om de öppet accepterar vilka de är, kan de bli offer för diskriminering och våld. Å andra sidan kommer de genom att gömma sig fortsätta vara offer för sociala fördomar. I själva verket är de utsatta oavsett om de bemöter situationen eller inte.

På grund av detta står HBTQI+-personer inför en ökad osäkerhet om framtiden. De kanske undrar om saker och ting någonsin kommer att förändras? Ska de acceptera vilka de är och ta konsekvenserna? Eller ska de hålla låg profil och undertrycka vad de känner?

Ledsen man vid fönster

Effekterna av minoritetsstress

Vi vet redan att stress är en känsla som kan påverka såväl psykisk som fysisk hälsa på lång sikt. Av denna anledning är det logiskt att anta att HBTQI+-personer lider av fler hälsoproblem på grund av minoritetsstress.

Mongelli et al. (2019) genomförde en systematisk genomgång av minoritetsstress och psykisk hälsa i denna befolkningsgrupp. De noterade att dessa personer uppvisar en högre grad av psykologiska förändringar.

En annan forskningsstudie utförd av Flentje et al. (2019) studerade sambandet mellan minoritetsstress och biologiska utfall. De fann bevis som tyder på en möjlig koppling mellan dessa variabler. Författarna påpekar dock att det behövs mer forskning i detta avseende.

Sammanfattningsvis erbjuder Meyers modell oss ett fönster för att bättre förstå svårigheterna för HBTQI+-personer. Den är en användbar resurs för psykvårdspersonal som hanterar dessa typer av fall. Dessutom tjänar modellen om minoritetsstress till att ytterligare utbilda befolkningen om minoriteters erfarenheter.

Detta kanske intresserar dig
Generation Z identifierar sig alltmer som HBT
Utforska Sinnet
Läs det Utforska Sinnet
Generation Z identifierar sig alltmer som HBT

Idag identifierar sig personer från Generation Z i allt högre grad som HBT eftersom de inte känner rädsla för att uttrycka sin identitet.



  • Barrientos Delgado, J., Espinoza-Tapia, R., Meza Opazo, P., Saiz, J. L., Cárdenas Castro, M., Guzmán-González, M., … & Lovera Saavedra, L. (2019). Efectos del prejuicio sexual en la salud mental de personas transgénero chilenas desde el Modelo de Estrés de las Minorías: Una aproximación cualitativa. Terapia psicológica, 37(3), 181-197.
  • Flentje, A., Heck, N. C., Brennan, J. M., & Meyer, I. H. (2020). The relationship between minority stress and biological outcomes: A systematic review. Journal of Behavioral Medicine, 43(5), 673-694.
  • Meyer, I.H., Frost, D.M. (2013). Minority stress and the health of sexual minorities. C. J. Patterson & A. R. D’Augelli (Eds.), Handbook of psychology and sexual orientation. Oxford University Press.
  • MongeLLi, F., Perrone, D., Balducci, J., Sacchetti, A., Ferrari, S., Mattei, G., & Galeazzi, G. M. (2019). Minority stress and mental health among LGBT populations: An update on the evidence.