Vad kan man göra åt sexuella trakasserier på arbetsplatsen?

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan skapa ångest, självtvivel och rädsla. Om man väljer att tiga och låta tiden ha sin gång leder det oftast bara till fler och mer seriösa trakasserier. Därför är en handfast lösning alltid bäst.
Vad kan man göra åt sexuella trakasserier på arbetsplatsen?
Sergio De Dios González

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 18 december, 2022

Termen “sexuella trakasserier” myntades under 1970-talet, inom ramen för kvinnorörelsen. Till att börja med användes den för att beskriva maskulint beteende på arbetsplatsen. Men även om det kan förefalla som om detta beteende enbart har en sexuell natur, så vet vi att det utgör en form av maktutövning. Därför brukar man fokusera speciellt på sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Under 1980-talet var det ett ämne som började diskuteras allt mer i medierna. Detta skedde efter att det rullats upp en rad skandaler som involverade sexuella trakasserier i det amerikanska samhället. Så småningom hann lagstiftningen ikapp. Först klassificerade man sexuella trakasserier som förseelser. Därefter ansågs de vara missbruk. Och numera räknar man dem som brott.

Trots detta är sexuella trakasserier fortfarande vanligt förekommande runt om i världen. Personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier befinner sig ofta i mycket prekära situationer. I många fall ser de en stor risk i att träda fram med sina berättelser. Men det hjälper inte att bara brännmärka mäns beteenden, utan vi måste tränga djupare i problemet. Det är sant att även män kan falla offer för sexuella övergrepp och då i regel i händerna på andra män. Likaså kan kvinnor utnyttja vissa situationer genom att komma med falska anklagelser om sexuella trakasserier.

“Vi måste alltid välja sida. Neutralitet hjälper förtryckaren, aldrig offret. Tystnad uppmuntrar plågoanden, aldrig den plågade.”

-Elie Wiesel-

Lagen ser idag allvarligt på sexuella trakasserier på arbetsplatsen

Hur man identifierar sexuella trakasserier på arbetsplatsen

Det är inte alltid lätt att identifiera sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Detta gäller i synnerhet när kollegor har ett nära förhållande till varandra. Ibland är det oerhört svårt att särskilja mellan kamratanda, skämt eller lite oskyldigt flirtande och sexuella trakasserier. I allmänhet talar man om sexuella trakasserier när följande förhållanden föreligger:

  • Det finns ingen ömsesidighet. När en individ visar sexuellt intresse för en annan person, men känslorna inte är besvarade och personen i fråga inte önskar vara föremål för detta intresse.
  • Det förekommer en form av överträdelse, som är antingen direkt eller symbolisk. Så sker när en person utan samtycke utnyttjar eller sexuellt objektifierar en annan person. Detta kan ta sig uttryck i särskilda kommentarer, handlingar, skämt, gliringar osv.
  • Offrets respons styr handlingsmönstret. Förövaren fattar sina beslut på grundval av huruvida offret tillåter hans missbruk eller ej. Ett klart exempel på detta är när någon får sparken. Men en person kan även utöva makt över någon på andra, mer subtila sätt. Några exempel är utfrysning, avvisning, hotad stabilitet och borttagande av förmåner.
  • Skrämsel ingår i bilden. Det behöver inte röra sig om öppna hot, utan det kan vara fysiska eller hierarkiska maktdemonstrationer. Offret upplever någon form av hot.

De huvudsakliga typerna av sexuella trakasserier på arbetsplatsen

Det finns två typer av sexuella trakasserier: fientliga miljöer och sexuell utpressning. Båda är varianter av opassande påtryckningar gentemot en annan person. Syftet är att få offret att samtycka till oönskade sexuella beteenden. Låt oss titta närmare på de båda typerna:

  • Sexuella trakasserier i en fientlig miljö. Fientliga, förnedrande och hotfulla uppträdanden. Missbruket kan vara verbalt, fysiskt eller symboliskt. Det kan vara av lindrigare eller allvarligare karaktär, men det äger rum med viss regelbundenhet.
  • Sexuell utpressning. Offret utsätts för direkt tryck att inlåta sig i sexuella handlingar i utbyte mot något – att få behålla sitt jobb, bli befordrad, göra sig förtjänt av bättre arbetsvillkor osv.

Managementkonsultföretaget Inmark S.A. utförde år 2006 en studie. I denna framgick att minst 60 procent av alla fall av sexuella trakasserier på arbetsplatsen utspelar sig mellan arbetskamrater. Men i 14,3 procent av fallen är förövaren en klient. I 2 procent av fallen handlar det om en verkställande direktör. Och i 1,3 procent av fallen rör det sig om en underordnad. I 50 procent av de fall som anses seriösa är förövaren däremot någon av överordnad rang.

Det är viktigt att inte tiga om man utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen

Hur sätter man stopp för en förövare?

Personer som blir utsatta för sexuella trakasserier bagatelliserar ofta det som pågår, vanligen som ett sätt att rättfärdiga sitt tigande. Varför ställa till uppståndelse när inget märkvärdigt har hänt? 

Men i de flesta fall är sexuella trakasserier inte något som bara spontant upphör. Tvärtom brukar den här sortens situationer bli varaktiga. Du gör klokast i att konfrontera förövaren på ett lugnt, bestämt sätt och sätta ord på det som sker. Att identifiera det som är på gång och peka på eventuella konsekvenser kan räcka för att hejda en förövare.

När trakasseriet tar sig uttryck i fysiskt missbruk är enda utvägen att rapportera det. Om företaget du arbetar för har ett särskilt protokoll för den här typen av situationer så ska du följa detta. Annars bör du vända dig direkt till din chef och få denne involverad i det som försiggår. Helst ska du göra detta i skriftlig form och beskriva situationen i detalj.

Det är bra att ha så många bevis och vittnen som möjligt, eftersom detta styrker din sak. Om företaget nonchalerar dina yrkanden bör du som nästa steg söka hjälp från behöriga myndigheter. Idag har de flesta västländer lagar som skyddar personer som fallit offer för sexuella trakasserier. För tystnad löser inget.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Acevedo, D., Biaggii, Y., & Borges, G. (2009). Violencia de género en el trabajo: acoso sexual y hostigamiento laboral. Revista venezolana de estudios de la mujer, 14(32), 163-182.
  • da Silva Fonseca, Thaisa, Viana Martins Portela, Ariane, de Assis Freire, Sandra Elisa, & Negreiros, Fauston. (2018). Assédio Sexual no Trabalho:: Uma Revisão Sistemática de Literatura. Ciencias Psicológicas12(1), 25-34. https://dx.doi.org/10.22235/cp.v12i1.1592

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.