Cannabis: mentala störningars ryska roulette

Konsumtion av cannabis i rekreationssyfte har blivit synligt och normaliserat under de senaste decennierna. Men precis som med alla andra substanser är det oerhört viktigt att vara medveten om riskerna.

Skriven och verifierad av psykologen Alicia Yagüe Fernández.

Senaste uppdateringen: 12 december, 2023

Cannabis är inte bara den mest konsumerade illegala drogen i världen. Det är även den drog som det finns flest myter kring angående dess påverkan på kropp och sinne. Det spanska observatoriet för droger och beroende säger att genomsnittsåldern hos människor som börjar använda cannabis är mellan 14 och 15 år.

De mest nyliga kollegialt granskade vetenskapliga rapporterna visar att bruket ofta leder till strukturella förändringar i din hjärnvävnad. Bland annat kan det orsaka avsevärda problem med minnet, uppmärksamheten, uppfattningsförmågan, koordinationen och koncentrationen.

Dessa förändringar kan leda till en försämring i den personliga, sociala och arbetsrelaterade prestationen. Det kan även medföra känslomässiga och fysiska problem. Många människor använder cannabis eftersom det får dem att slappna av, undvika saker, experimentera eller ha roligt. Men det finns en annan sida av myntet. Den här substansen kan också vara inkörsporten till betydande mentala problem, som psykos och ångest.

Är cannabis en medicin eller en drog?

Cannabis sativa är en växt som innehåller fler än 400 kemiska komponenter. Av de vi kan identifiera är åtminstone 60 cannabinoider. De tre viktigaste är THC, CBD och CBN. Tetrahydrocannabinol (THC) är den främsta psykoaktiva ingrediensen i cannabis. Den återfinns i blomsterknopparna och i väldigt mycket mindre grad i bladen.

Dess psykoaktiva effekter börjar bara några få minuter efter att du rökt. Effekterna varar i 1 till 2 timmar, även om THC stannar mycket längre i kroppen. Faktum är att du kan finna det i upp till en månad senare hos vanerökare.

Några av sidoeffekterna är reducering av korttidsminnet, torr mun, röda ögon, förändringar i uppfattningsförmågan, förändringar i motoriken och en ökad aptit, bland annat. Människor som använder cannabis kan utveckla ett beroende. Det finns en lång rad av olika mentala och fysiska tillstånd som de kan gå igenom som ett resultat av bruket.

Rus

Det finns också en stor variation på de intensiva effekterna av cannabis. Det beror mycket på hur mycket du intar och hur stor halten av THC är (jämsides med proportionerna THC/CBD). Men de beror även på din personlighet, dina förväntningar och sammanhanget du intar det i.

Att använda cannabis är ett tvåsidigt mynt. Det börjar ofta med en stimuleringsfas (eufori och en behaglig känsla). Sedan följer en bedövningsfas (avslappning och dåsighet). Vissa människor, speciellt de som inte tar det så ofta eller tar för mycket, kan erfara ångest, nedstämdhet, paranoia och eller panik.

Beroende

Detta innebär att du har en intensiv drift att ta mer. Det orsakar en förlust av kontroll gällande din cannabisanvändning (till exempel att försöka använda mindre men utan att lyckas). Du behöver inta substansen för att kunna utföra vissa aktiviteter (till exempel för att sova) eller så gör du många saker med målet att få tag på drogen för att använda den. Du kommer att börja uppleva ångest om du inte rökt tillsammans med humörsvängningar och sömnproblem. Om du har märkt av något av dessa symptom har du att göra med ett beroende.

Abstinens

När du har använt substansen intensivt eller under en längre tid uppstår särskilda symptom om du inte använder den längre. Detta gäller speciellt vanerökare. Symptomen kan vara irritabilitet, nervositet eller ångest, sömnsvårigheter, brist på aptit, ilska eller aggressivitet, viktnedgång, rastlöshet, depression, magsmärtor, spasmer, skakningar, svettningar, rysningar och huvudvärk.

Dessa symptom uppstår hos 50% av alla intensiva användare och 15% av alla vaneanvändare.

Lotteriet med att vara genetiskt känslig

Det är ganska vanligt att tro att alla dessa är isolerade situationer. “Det kommer aldrig att hända, det är faktiskt bra för mig.” Men när det kommer till att ta droger spelar genetisk känslighet en stor roll. Vissa människor har en större benägenhet att utveckla beroenden och psykiska sjukdomar på grund av sin genetiska bakgrund.

Vissa människor uppvisar större sannolikhet att lida av vissa psykiska tillstånd än andra. Det kan bero på allt från deras nervsystem, neurala nätverk, genetiska uppsättning, livserfarenheter och personlighetstyper. Det finns även psykotiska störningar som ligger “i dvala” och bara visar sig när du tar droger.

Ingen kan säga helt säkert vad din nästa reaktion på en puff marijuana kommer att bli. Att ta droger är ett personligt beslut, och alla har sitt personliga ansvar för konsekvenserna. Du kan blunda för det, men sanningen är den att droger förändrar ditt mentala, känslomässiga och fysiska tillstånd.

Och människorna som säger att cannabis är bra för dig?

Det finns många webbsajter, artiklar och föreningar som försvarar cannabisanvändning. De säger att det har “terapeutiska funktioner” och “hälsofördelar”. En av de grundläggande sakerna de talar om är hur det kan lindra smärta och få dig att slappna av.

Det finns en stor social rörelse för dess normalisering och legalisering. Men du måste komma ihåg att det inte är någon bra idé att konsumera den här växten i någon av dess former. Om du jämför de positiva effekterna med de negativa symptomen, är det helt enkelt inte värt det.

Det är sant att växten har en aktiv ingrediens som har sina fördelar. Det är också sant att vissa kliniska och farmaceutiska studier har visat att den är ett bra alternativ för vissa patienter. Men de isolerar den specifika ingrediensen och kontrollerar dess koncentration och dosering. Så bara för att det kan vara fördelaktigt i vissa fall, betyder inte det att det är helt riskfritt att ta det.

Snedtrippar

Effekterna av ett skadligt rus är vad vissa människor kallar “snedtripp” eller “snedtändning”. Det kan leda till en upplevelse av ångest, avpersonalisering och overklighetskänsla. Andra symptom är intensiv panik, känslor av att man kommer dö, motoriska förändringar, en känsla av att vara förlamad och sensoriska förändringar i uppfattningsförmågan, såsom vanföreställningar och temporära visuella hallucinationer.

Här är några av symptomen:

• Ångest. Det är vanligt att ha symptom av ångest och/eller panikstörningar efter att ha använt drogen ett tag.
• Depression. Den ökar risken för att utveckla en depressiv störning och självmordsförsök.
• Bipolär sjukdom. Den kan leda till psykotiska symptom, maniska faser och fler återfall.
• Brist på motivation. Den för med sig en energiförlust, likgiltighet, apati och problem med kognitionen.
• Kognitiv försämring. Den saktar ned och förstör följande förmågor: reaktion, uppfattning, minne, problemlösning, koncentration, uppmärksamhet m.fl.
• Psykos. Det finns studier som visar att marijuanaanvändning fördubblar risken för ett psykotiskt sammanbrott. Det kan också orsaka kortvariga psykotiska störningar liksom långvariga kroniska psykoser. Det har visats att cannabisbruk är väldigt vanligt hos patienter med allvarliga mentala störningar, såsom schizofreni.
• Flashbacks. Detta innebär ett återupplevande av upplevelser du hade medan du var hög, men i det här fallet inträffar dem när du är nykter.
• Delirium. Detta är ett temporärt tillstånd. Vad som vanligtvis kommer upp är vanföreställningar, skakningar, agitation, rädsla, djup sömn, hallucinationer etc. Det är inte särskilt vanligt och har en stark koppling till höga doser.
• Sömnpåverkan. THC framkallar sömnighet och förändrar din dygnsrytm.
• Effekter på dieten. När ditt intag är sporadiskt ökar vanligtvis aptiten. Men för personer som använder det ofta minskar normalt sett aptiten. Att använda cannabis leder också till en större ansamling av fett i kroppen.

Var försiktig med cannabis

Ingen vet vad som väntar dem varje gång de tar en drog. Mentala störningar uppstår utan förvarning och vissa trippar är enkelriktade. Droger är en av livets största risker. Det börjar med att du inte värdesätter dig själv och i slutändan drar du med dig alla du älskar ner i skiten.