Psykisk hälsa och genetik – finns det en koppling?

· 11 oktober, 2018

Finns det en koppling mellan psykisk hälsa och genetik? Den frågan ställer sig många, särskilt de som har en familjemedlem som lider av en mental sjukdom. Och det finns forskning som tyder på ett visst samband.

Men inga studier har ännu lyckats klargöra exakt vad detta samband är. Vetenskapen gör långsamma framsteg och vi börjar få en liten inblick i hur ärftliga faktorer påverkar vår mentala hälsa, men fortfarande är det mycket som är ovisst.

Idag vet vi att psykisk hälsa, liksom hälsa i allmänhet, till stor grad påverkas av såväl arv som miljö. Vi vet också sjukdomar oftast inte ärvs direkt, utan att man kan ha en genetisk predisposition för dem. Många som har släktingar med mentala sjukdomar undrar om de löper risk för att drabbas.

Faktorer som påverkar din hälsa

Sjukdomar kan uppstå av många olika skäl. Detta gäller även för dominanta anlag. Så om det inte föreligger några predisponerande eller utlösande faktorer (gnistan som tänder den genetiska stubinen), behöver sjukdomen aldrig utvecklas.

Därför talar forskarna om sannolikhet. Det är omöjligt att förutsäga om barn med en mentalt sjuk förälder kommer att utveckla samma sjukdom, men de har en större sannolikhet att drabbas. Och sannolikheten ökar om båda föräldrarna lider av sjukdomen.

Nedan diskuterar vi sannolikheten att ärva några vanliga mentala sjukdomar.

Psykisk hälsa och genetik – schizofreni

Psykisk hälsa och genetik – schizofreni

Schizofreni är en allvarlig mental sjukdom som inverkar på många av hjärnans funktioner, såsom tankar, känslor och beteenden. Det är en psykotisk störning som innebär att den drabbade tappar greppet om verkligheten.

Man uppskattar att 1% av befolkningen lider av schizofreni. Enligt en del studier är risken för barn med en schizofren förälder 40% att de ska utveckla sjukdomen. Det beräknas att 15% kommer att uppvisa psykologiska avvikelser utan att diagnostiseras med schizofreni.

Frekvensen är densamma för tvåäggstvillingar. För enäggstvillingar är risken däremot 80% om en tvillingarna fått diagnosen. Orsaken är en recessiv gen med en ofullständig dominans mellan allelerna.

Psykisk hälsa och genetik – bipolär sjukdom

Bipolär, eller manodepressiv, sjukdom, är en av de mest fruktade mentala sjukdomarna, och att få denna diagnos kan vara förödande. Utmärkande symtom är häftiga humörsvängningar.

Under de maniska episoderna upplever den drabbade extrem upprymdhet och starkt förhöjd energi. Dessa episoder åtföljs av depressiva perioder med djup nedstämdhet och betydligt minskade energi- och aktivitetsnivåer.

Det är troligt att 0,4% av befolkningen lider av bipolär sjukdom. Risken ökar om föräldrarna har sjukdomen. För enäggstvillingar är risken 95% om en av tvillingarna har diagnosen. Orsaken förefaller vara en dominant gen med en ofullständig dominans.

Psykisk hälsa och genetik – kognitiva funktionshinder

De flesta fall (80%) av svåra kognitiva funktionshinder förklaras av miljöfaktorer. Det kan röra sig om en olycka eller en sjukdom som patienten drabbats av under fosterstadiet eller under sin tidiga barndom. Under sådana förhållanden spelar ärftligheten ingen roll.

Men när de kognitiva funktionshindren är milda eller måttliga är sannolikheten av en genetisk koppling 80%. Om båda föräldrarna har kognitiva funktionshinder är risken 80% att deras barn utvecklar samma sjukdom; om bara en av föräldrarna är drabbad är risken 40%.

Människor med kognitiva funktionshinder formar ofta relationer med varandra, vilket ökar de genetiska riskfaktorerna. Om det finns ett ärftligt anlag tycks detta vara recessivt. Man kan alltså ärva en mental sjukdom som består i kognitiva funktionshinder, men oftast beror denna på yttre omständigheter.

Genetiska faktorer för neuros

En neuros innebär en onormal reaktion som förklaras av tidigare upplevelser och yttre faktorer. Neuroser är alltså inte genetiskt betingade. Om flertalet neuroser inträffar i samma familj kan dessa förklaras av en ”falsk ärftlighet”. Orsaken är inte genetisk, utan en dålig familjemiljö. Man talar ibland om ett ”emotionellt patogen” som kan utlösa psykiatriska tillstånd.

Psykisk hälsa och genetik – neuros

Samtidigt pekar andra studier på att neuroser kan vara ärftliga till 70%. För enäggstvillingar är risken 83% om ena tvillingen drabbas; för tvåäggstvillingar är risken 23%. Om detta är sant måste hypotesen om ett ”emotionellt patogen” ifrågasättas.

Det tycks vara så att neuroser har inslag av genetiska faktorer. Med andra ord förefaller det finnas en genetisk predisposition som förklarar varför somliga sjukdomsalstrande upplevelser ger upphov till neurotiska reaktioner. Studier av tvillingar och släktingar pekar på att det ofta finns viss koppling mellan mental hälsa och genetiska faktorer.