Hur man kan använda tennispsykologi för att vinna mentala kamper
Tillämpningen av psykologi blir allt mer relevant inom sporten. På detta område har experter utformat många professionella strategier som bygger på den kognitiva beteendemodellen. I denna artikel ska vi titta närmare på hur man kan använda tennispsykologi för att bemästra sina mentala kamper.
Dessa professionella strategier pekar på kopplingen mellan en persons självförmåga och dennes sportliga prestationer (Ortega och Meseguer, 2009). I tennis är det ofta mentala färdigheter som skiljer en duktig spelare från en superb spelare.
Lucia Jiménez Almendros är en tennisspelare som numera också är sportpsykolog. Hon har en doktorsgrad och hennes avhandling är titulerad Positiva tankar och känslor i tävlingsidrottares copingstrategier (Cognición y emoción positivas en el afrontamiento de los deportistas de competición). Hon har kommit till slutsatsen att det ofta bara är det mänskliga sinnet som begränsar den sportliga prestationsförmågan.
Många toppspelare inom ATP och WTP har bekräftat att i professionella tävlingar, där spelarnas tekniska, taktiska och fysiska kvalifikationer är likvärdiga, är det mentala och psykologiska faktorer som bestämmer slutresultatet i 95 % av fallen (Hoya Ortega, 2018).
Inom elitsporten är det viktigaste av allt att vinna och i somliga fall är detta praktiskt taget det enda som räknas. Här går det inte att köra med mantrat “det viktigaste är att man deltar”, vilket man använder på sportens grundläggande nivåer.
När allt styrs av resultat, rankningar och prestationstryck får den psykologiska kompetensen en stor betydelse. Det är då man inser att man måste stärka sina mentala färdigheter för att kunna tävla på högsta nivå.
Tennispsykologi (självbedömning och motivation) och upplevd fysisk kompetens
Att använda tennispsykologi är något som har stor inverkan på spelets fysiologiska, tekniska och även taktiska aspekter. De spelare som värdesätter sig själva mer och som uppfattar sig själva som mer fysiskt kompetenta är mer motiverade av tävlingsinstinkt och också av framgång och bedrifter.
Dessa färdigheter är avgörande för att man ska kunna uppnå optimala prestationer i en sådan högintensiv sport som tennis. Spelarna måste uppfatta och tolka information oerhört snabbt. Därigenom får de tillräckligt med tid att planera, initiera och utföra lyckade slag.
Tennis är en sport som utmärks av höga psykologiska krav och den är relativt unik i det att den förutsätter en stor mental komplexitet. Det är en individuell sport. Det finns ingen tidsbegränsning och detta kan leda till att man förlorar koncentrationen, motivationen och aktiveringen.
Spelarna måste fatta många beslut. Det finns inga långa pauser och det uppkommer många kritiska situationer som kan medföra uppgångar eller nedgångar i spelarnas prestationer (Hoya Ortega, 2018).
“Jag håller fortfarande alltid i huvudet att jag kan krossa vem som helst. Det är inte något problem. Men jag tror detsamma gäller för de flesta idrottsutövare. Om man slutar tro att man kan vinna turneringar så kommer man inte att vinna.”
-Roger Federer-
Hur man vinner den mentala kampen genom att använda tennispsykologi
Med tennispsykologi kopplar man till färdigheter som är drivna av inre motivation. Färdigheter som hjälper spelarna att vinna den mentala kampen. Denna motivation är å ena sidan riktad mot framgång (de tänker inte på att förlora, de är realistiska och optimistiska och de tillskriver framgångar och misslyckanden till inre aspekter). Å andra sidan är den också riktad mot deras prestationer (att spela bra, att förbättra sig och att ge allt de kan).
Dessa egenskaper och målinriktade beteenden är väsentliga för att man ska vinna den mentala kampen.
Även tennisspelare på elitnivå blir nervösa, men de har större förmåga att kontrollera sin ängslan. De arbetar med att förbättra sin förmåga att koncentrera sig och fokusera på det som är viktigt i spelet. De låter sig inte lätt distraheras. Och skulle de trots allt bli distraherade kan de lätt använda sig av en annan typ av koncentration för att störa motspelaren.
För att kunna bibehålla sin mentala koncentration under spelets gång följer de såväl före som under matcherna en del förutbestämda riktlinjer för sitt arbete. På så sätt får de allt att verka mer normalt och kan därmed uppnå maximala prestationer.
Kort sagt, för att vinna den mentala kampen måste tennisspelare, förutom att spela bra tennis, också ha känslan av att allt löper väl, nästan automatiskt. De bör inte tänka för mycket på det de ska göra. Vidare måste de intyga sig själva att allt är under kontroll.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
García-González, L., Araújo, D., Carvalho, J., & Del Villar, F. (2011). Panorámica de las teorías y métodos de investigación en torno a la toma de decisiones en el tenis. Revista de Psicología del deporte, 20(2), 645-666.
González, J. (2017). Diseño del entrenamiento mental del tenista. De lo científico a la aplicado. Revista de Psicología aplicada al deporte y al ejercicio físico, 2(1), e5.
Hoya Ortega, M. Análisis conductual y factores psicológicos asociados al rendimiento deportivo del tenista: resiliencia y motivación= Behavioral analysis and psychological factors associated with the athletic performance of the tennis player: resilience and motivation.
Latinjak, A. T., Álvarez, M. T., & Renom, J. (2009). Aplicando el auto-habla al tenis: su impacto sobre el foco atencional y el rendimiento. Cuadernos de psicología del deporte, 9(2), 19-19.
Meseguer, M., & Ortega, E. (2009). Valoración de la autoeficacia percibida en baloncesto: diferencias entre el entrenador y los jugadores. Revista Iberoamericana de Psicología del Ejercicio y el Deporte, 4(2), 271-288.
Riera, J., Caracuel, J. C., Palmi, J., & Daza, G. (2017). Psicología y deporte: habilidades del deportista consigo mismo. Apunts. Educación física y deportes, 1(127), 82-93.
Villamarín, F., Maurí, C., & Sanz, A. (2007). Competencia percibida y motivación durante la iniciación en la práctica del tenis. Revista de psicología del deporte, 7(2).