Musik och känslor

Definitionen av musik är “konsten att kombinera ljud från den mänskliga rösten eller instrument, eller båda samtidigt, vilket producerar förtjusning, frammanar känslighet, oavsett om den är glad eller sorgsen”. Sång, ljuden från en gitarr, en fiol, en orkester eller ett rockband – allt detta är därför musik och känslor.

Sedan urminnes tider har vi sett på musik som en form av konst. Det är en kod, ett universellt språk som finns i alla kulturer i mänsklighetens historia. Intressant nog var de hieroglyfiska tecken som representerade “musik” identiska med de som representerar tillstånd av “glädje” och “välmående”. Och i Kina betyder de två tecken som representerar musik “njut av ljudet”. Musiken har levt vidare eftersom den får oss att må bra.

Musikterapi: Hur musik och känslor kan få oss att må bättre

Ursprunget för det terapeutiska användandet av ljud och musik kan ha sina anor vid tidens början. Platon sade redan under sin tid att “musik är för själen vad träning är för kroppen”. Han visste nämligen att musik har vissa egenskaper eller karaktärsdrag som influerar våra känslomässiga och/eller spirituella dimensioner.

The American Music Therapy Association (AMTA) definierar musikterapi som “ett yrke inom hälsofältet som använder musik och musikaliska aktiviteter för att adressera fysiska, psykologiska och sociala behov hos personer i alla åldrar. Musikterapi förbättrar livskvaliteten hos friska människor och möter behovet hos barn och vuxna med handikapp och sjukdomar. Dess ingripande kan designas för att förhöja välmående, hantera stress, minska smärta, uttrycka känslor, förbättra minne, förbättra kommunikation och främja fysisk rehabilitering”.

Om vi därför ser på sjukdom som en störning, obalans eller brist på kommunikation, kan vi tro att musik kan hjälpa oss bygga broar som krävs för att kommunikationen som blockerats ska kunna flöda. Detta bidrar till återställandet eller förbättrandet av hälsan.

Idag appliceras musikterapi på en rad olika tillstånd och personer av alla åldrar. Det finns vanliga appliceringar inom utbildning (autism, hyperaktivitet, Downs syndrom…), mental hälsa (depression, ångest, stress…), sjukvård (onkologi, smärta, personer på intensivvårdsavdelningar…) och geriatrik (demens…).

Tack vare musikens förmåga att agera på alla nivåer kan musikterapi uppnå mål såsom:

• Förbättrad nivå av känslor och beteende.
• Utvecklad kommunikation och förmåga att uttrycka sig.
• Utlopp för uppbyggd energi.
• Utvecklad affektiv-emotionell medvetenhet.
• En berikande musikalisk upplevelse som hjälper personerna att motivera sig.
• Förstärkt självkänsla och personlighet.
• Rehabilitering, socialisering och utbildning.

Påverkar musik personer på en känslomässig nivå?

Vem har inte upplevt en viss mängd känslor när man lyssnar på låtar? Ljud och musik rör upp våra känslor, och dessa ändrar vår fysiologi och våra hormoner. De förändrar vår puls och hjärtrytm. Vi kan vara medvetna om detta, men ofta är vi inte det.

Musiken användes i uråldriga tider för att uppmuntra krigare och jägare. Även i film används den som ett sätt att förstärka effekten hos vissa scener, och den har blivit ett oersättligt verktyg för känslomässigt karaktärsbyggande i manus och situationer (Cohen, 2011).

Vårt humör är ofta influerat av musiktypen vi lyssnar på. En sorglig sång kan försätta oss i ett melankoliskt sinnestillstånd, medan en glad sång kan exaltera och ge oss några minuters lycka. På samma sätt kan mjuka och harmoniska melodier göra oss sällskap i stunder av avslappning och studier, medan rytmisk musik stimulerar oss när vi tränar.

Musiken har en effekt på många av våra viktiga minnen. Vem har inte associerat en specifik situation med en låt?

Hjärnområdena som aktiveras med musik och känslor är praktiskt taget desamma. När hjärnan uppfattar ljudvågor producerar den specifika psyko-fysiologiska reaktioner. Dessa orsakar känslor och fysiologiska förändringar, såsom en ökning av segregationen av neurotransmittorer och andra hormoner, som agerar på det centrala nervsystemet.

Musik kan modifiera våra fysiologiska rytmer, ändra vårt känslomässiga tillstånd och förändra vårt sinne. Musik har därmed ett kraftfullt inflytande på mänskliga varelser på alla nivåer.

Tror du att du skulle kunna leva utan musik?

Bibliografi

Jauset Berrocal, Jordi A. (2008). Music and Neuroscience: Music Therapy. Its Foundations, Effects and Therapeutic Applications. Barcelona: Editorial UOC.

Foto från Jake Olson Studios.