Vad är suckar och varför uppstår de?

Även om det verkar som att vi bara suckar av kärlek, nostalgi eller lättnad, finns det i verkligheten flera skäl att göra det, som går utöver det känslomässiga.
Vad är suckar och varför uppstår de?
Esther Rodriguez

Granskad och godkänd av psykologen Esther Rodriguez.

Skriven av Esther Rodriguez

Senaste uppdateringen: 20 april, 2023

Gustavo Adolfo Bécquer skrev en gång: “Suckar är luft och går till luften. Tårar är vatten och går till havet. Säg mig, kvinna, när kärleken glöms, vet du var den tar vägen?”. Men han gav oss ingen förklaring till vad en suck är.

Definitionen av “sucka” i Svenska Akademiens ordlista är “hörbart dra djupt efter andan och släppa ut luften igen som ut­tryck för trötthet, resignation, sorg el. annan känsla”. Den litterära betydelsen är “att känna en djup längtan efter någon eller något (förlorat, ouppnåeligt eller avlägset)”.

Dessa konceptualiseringar ger en känslomässig komponent till handlingen att sucka. Det är dock värt att ta upp frågan i titeln på denna artikel ur både en fysiologisk och en känslomässig synvinkel.

Kvinna som blundar och ler

Suckar från det biologiska förhållningssättet

Andningsorganen är en av kroppens huvudmotorer. Utan dem skulle vi inte kunna leva eftersom de reglerar vår puls och vår sömn.

Vi andas mer eller mindre 16 gånger per minut. Men då och då uppstår ett extra andetag. Det innebär att lungalveolerna släpper från lungorna så att hela lungan kan andas korrekt. Denna “korta paus” är sucken vi pratar om, en djup inandning som följs av en lång utandning, vars huvudsakliga funktion är att syresätta blodet väl.

Om vi inte suckade skulle våra kroppar kollapsa. Det beror på att det bara är med en suck som våra lungor får det nödvändiga syret för att frigöra den ansamlade koldioxiden som inte kunde komma ut i ett normalt andetag.

Adekvat funktion av andningsorganen garanterar oss ett bättre inre försvar. Dessutom främjar det ofta lindring av ångest tack vare minskningen av kortisol. Därför suckar vi alltid.

Faktum är att vi måste sucka för att överleva. Därför är suckandet en normal mekanism som till och med inträffar när vi sover.

Suckar från det psykologiska förhållningssättet

“Här är en suck till dem som älskar mig och ett leende till dem som hatar: och, vilka skyar som helst över mig, här är ett hjärta för varje öde.”

-Lord Byron-

Som vi påpekade i början pekar de flesta definitioner på den känslomässiga komponenten i termen att sucka. Det är därför de flesta av oss associerar det med tristess, trötthet, ilska, kärlek etc. Vi kan faktiskt inte förneka att det finns ett nära samband mellan vår andning och vårt humör.

Man som suckar

Lättnad och ångest, suckens två vanliga ansikten

Som Chiozza (2008) påpekade behöver en suck inte indikera en smärtsam situation, för ibland suckar vi av positiva skäl. I dessa fall är det som om sucken vore en hälsning med vilken vi tar farväl av vår tidigare ångest. Eftersom en suck kommer från ett ögonblick av andningsuppehåll, har den en klang som “släpper ut ångan” som uttrycker övervinnande av missmod. Kanske något internt som är redo att komma ut.

Men sucken kan, förutom att vara ett nödvändigt biologiskt fenomen, också fungera som ett symptom som varnar oss för att något inte står rätt till. Den kan uttrycka en sanning som vi inte känner till eller som vi väljer att ignorera eller förneka, kanske för att vi ännu inte är redo att hantera den.

Faktum är att en suck kan betraktas som ett krypterat meddelande som vi måste dechiffrera. Det är vår kropp som talar när olösta eller undertryckta känslomässiga konflikter dyker upp, antingen på grund av interna eller miljömässiga svårigheter.

Därför bör funktionen av en suck i relation till en familjekonflikt, till exempel, observeras. För det kan vara ett varningstecken på att det finns ett problem att lösa.

Slutligen, både från det biologiska och psykologiska förhållningssättet, hjälper suckandet oss att hålla oss vid liv. Det ger oss en kort paus så att våra kroppar kan fortsätta att fungera korrekt och få möjlighet omdirigera vissa upplevelser, om några, som provocerar interna känslomässiga konflikter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Chiozza, Luis Antonio (2008). Afectos y afecciones 1: los afectos ocultos en la enfermedad del cuerpo – 1a ed. – Buenos Aires: Libros del Zorzal-

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.