Att ha är inte att äga, för att äga är inte kärlek

Än idag finns det många personer som förväxlar kärlek med att äga. Har denna aspekt någonsin fungerat i ett förhållande? Vad för slags problem uppstår om vi tänker på detta sätt?

Idag kommer du att upptäcka vilka stora skillnader det finns mellan att ha, att äga och vad detta har att göra med kärlek eller inte.

Att ha någon är inte att äga

Även om man först kan tro att ha och att äga har något med varandra att göra så är sanningen den att när det kommer till förhållanden så finns det ett stort avstånd mellan dessa två termer. Att ha något innebär inte något ägande på något sätt och detta är något som vi alla måste tänka på.

Att ha någon innebär att vi räknar med att denna person är vid vår sida. Den där personen som vi älskar och åtrår, men som vi vet är fri. Personen ger oss sitt sällskap, älskar oss, delar sitt liv med oss, men denne gör detta på ett helt fritt sätt.

Det finns folk som tror att de äger någon bara för att personen vill vara med dem. De förstår inte att personer inte är föremål, att de inte måste stanna vid din sida för evigt. De är fria!

Ägande å andra sidan implicerar osäkerhet eftersom, som vi har sagt, personer inte är föremål. Personer kommer och går; de kommer in i våra liv och försvinner. Trots faktumet att vi räknar med att ha dem i våra liv så kan vi inte hålla dem tillbaka för vi äger dem inte. Ägande är inte kärlek, ägande är osäkerhet, det är rädsla, det är ett försök att hålla kvar vid något som vi inte kan ha.

Att blanda ihop kärlek med ägande

Hur vet vi att vi blandar ihop kärlek med ägande? Den största manifesteringen av detta är svartsjuka. När en person är överdrivet svartsjuk vill denne äga sin partner. Personen kanske har en falsk uppfattning om vad kärlek är; kanske denne inte vet att det finns en rädsla bakom detta.

Men om vi gräver djupare i detta ämne kommer vi finna oss själva i mycket svårare situationer som både fysiska och psykologiska övergrepp, vilket kan drabba många förhållanden. Övergrepp är inget annat än att visa ägande, att markera vårt territorium, att vilja ha makt.

Därför är det ingen bagatell att blanda ihop kärlek med ägande, utan en som leder till extremt obekväma situationer som förstör förhållanden och människor. Varför dras vi till dessa extremer? Varför är det så svårt att inte äga andra?

Kanske det är för att det finns så många kärlekshistorier som vi har sett som lovar oss lyckliga slut. Kanske det är på grund av de där “för evigt tillsammans”-historierna som är alltför enkla.

Fri kärlek, perfekt kärlek

Hur många gånger har du inlett ett förhållande och varit medveten om att det kan ta slut när du minst anar det? Stämmer det inte att löften om evig kärlek och resor tillsammans genomsyrar våra sinnen? Utan att inse det så sätter vi upp en situation där vi kan komma att lida.

Vi vet inte hur man har en partner utan att äga denne. Vi oroar oss för att han eller hon ska bli intresserad av andra personer och vi är rädda för att bli lämnade. Vad är vår reaktion? Ilska, avundsjuka och en kamp som gör det klart att personen är vår och endast vår.

Vi måste öppna våra sinnen och lämna bakom oss denna uppfattning som redan är förlegad. Endast då kan vi förstå att personen delar sitt liv med oss, men att vi inte äger denne.

Att tro att vi inte kan leva utan en partner är en lögn som vi konstant berättar för oss själva. Hur många gånger har du tänkt detta om en relation som senare tog slut? Kanske vi konstant dramatiserar verkligheten med relationer när vi borde vara mer realistiska.

Men vi älskar att tro på lyckliga slut och på romantiska filmer som inte ens visar en liten del av vad som verkligen händer. Hur beter du dig i relationer? Är det svårt för dig att älska utan att äga? Vi måste reflektera över detta och börja ändra vår uppfattning. Kärlek bör vara lycka och frihet, inte ägande och lidande.