Brytpunkten: Hur små förändringar leder till enorma transformationer
Brytpunkten definieras i Oxford English Dictionary som “den punkt där antalet små förändringar under en tidsperiod når en nivå där ytterligare en liten förändring har en plötslig och mycket stor effekt på ett system”.
Sociologen Malcolm Gladwell har studerat detta fenomen inom ramen för socialpsykologin och har upptäckt att det har flera dimensioner.
Gladwell definierar brytpunkten som ögonblicket då en trend blir ett viralt fenomen. Med andra ord enormt inflytelserik. Det förekommer inom olika områden, inklusive ekonomi, politik och kultur. Låt oss se vad detta intressanta koncept handlar om.
“Brytpunkten är det magiska ögonblicket när en idé, trend eller socialt beteende passerar en tröskel, tippar över och sprider sig som en löpeld.”
-Malcolm Gladwell-
Brytpunkten
Malcolm Gladwell studerade i detalj de faktorer som gör uppkomsten av brytpunkten möjlig. Hur kommer det sig att något får inflytande och sedan blir en massiv realitet? Vilka faktorer påverkar detta?
Baserat på frågor som dessa lade Gladwell fram en uppsättning principer som gör brytpunkten möjlig. De är som följer:
80/20-regeln
80/20-regeln är en gammal princip som tyder på att 20 procent av faktorerna bestämmer de återstående 80 procenten. När det gäller brytpunkten är det kopplat till det faktum att ett fåtal nyckelpersoner (20 procent) driver och skapar förändring för andra (80 procent).
Därför blir inte något massivt på ett linjärt sätt, utan genom effekten av handlingar utförda av nyckelpersoner. I epidemiologins värld är de kända som “superspridare”, människor som kan överföra infektionssjukdomar till ovanligt många människor.
Connectors
Connectors är människor som har ett brett nätverk av sociala relationer, även om de till stor del är ytliga. När det gäller spridning verkar det bättre att ha ett brett ytligt kontaktnät än ett nätverk av närmare kontakter. Kontakterna har “svaga band”, men de är ändå betydelsefulla när det kommer till att starta en viral spridning.
Mavens, eller experter
Experter, som Gladwell kallar mavens, är specialister med förmågan att fånga upp relevant information och berika den. De har inga breda sociala nätverk för att sprida sina idéer. Men de som gör det använder mavens som informationskällor. Därför är de enormt inflytelserika.
Brytpunkten måste erbjuda något innovativt och slående
För att en idé ska nå brytpunkten måste den enligt Malcolm Gladwell erbjuda något nytt och slående. Det räcker inte att det finns agenter för att sprida den. Idén eller konceptet som marknadsförs måste ha sin egen dragningskraft, något som gör att den sticker ut från mängden.
Kontexten och omständigheterna kring brytpunkten: små handlingar, stora förändringar
Gladwell fann att brytpunkten inte nås genom stora handlingar. Faktum är att den är summan av många mindre handlingar. Han identifierar detta som viralitet.
Gladwell menar att yttre omständigheter påverkar våra individuella beteenden. I samband med social otrygghet, kommer människor till exempel att tendera att utveckla många små misstroende handlingar.
Han pekar också på vikten av att modifiera små realiteter för att skapa en effekt som blir massiv. Som exempel nämner han kriminalitet i New York under 1980-talet. En faktor som lyckades besegra brott var att göra plankning på tunnelbanan straffbart. Genom att effektivt bestraffa det där ringa brottet började de allvarligare brotten minska. Därmed skapades en brytpunkt.
Viralisera och “deviralisera”
Dessa premisser har även tillämpats i den kommersiella världen. Gladwell påpekade att tekniken att sprida innehåll, som rykten, är effektiv på detta område, såväl som inom politiken. Det finns tre steg:
- Att prata om en idé eller en produkt, och sprida den som ett rykte. Inga detaljer ges, men intresset är väckt.
- Att plötsligt erbjuda de saknade detaljerna. Detta skapar ett stort genomslag.
- Att i så hög utsträckning som möjligt introducera ryktet i vardagliga konversationer.
Detta gäller såväl inom marknadsföring som andra områden. Gladwell har själv lagt fram idén att tillämpa tekniken i syfte att minska tobakskonsumtion och självmord bland ungdomar. På detta sätt skulle den inte bara tjäna till att viralisera ett fenomen utan också att “deviralisera” det.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Castañeda, A. (2013). Un acercamiento a la construcción social del conocimiento: Estudio de la evolución didáctica del punto de inflexión (Doctoral dissertation).
- Gladwell, M. (2016). El punto de inflexión. Cómo hacer una gran diferencia con cosas muy pequeñas . Flammarion.
- Ramos-Serrano, M. (2007). Comunicación viral y creatividad. Revista Creatividad y Sociedad, 11, 202-226.
