Kvinnornas konungarike: den fantastiska Mosuo-kulturen

Det finns en undangömd plats i Himalaya, nära Tibet i sydvästra Kina… Där kvinnor har beslutat sig för att aldrig gifta sig, utan snarare ha barn och vara ansvariga föräldrar… Det är Mosuo-folkets kultur.

Mosuo är en matriarkalisk kultur som nyligen upptäckts tack vare kanadensaren John Lombard, en av grundarna till Mosuo Cultural Development Association; en organisation som syftar till att finansiera olika projekt för att bevara denna etniska grupp och dess intressanta kultur. De bistår med både material och kulturföremål samtidigt som de respekterar besluten som fattas av Mosuo-folket.

Kulturen inom den etniska gruppen Mosuo

Mosuo är en etnisk minoritetsgrupp som bor nära gränsen till Tibet. De har en distinkt kultur som skiljer sig från resten av världen. Och viktigast av allt: deras levnadssätt gör dem riktigt lyckliga.

I Mosuo-kulturen existerar inte äktenskap. Kvinnor väljer att förbli singlar hela livet och stannar hemma med sina föräldrar för att uppfostra sina barn. De bestämmer när och med vem de vill ha sexuella relationer. Den manliga partnern, med kvinnans medgivande såklart, visar upp sig på natten genom att klättra in genom fönstret för att tillbringa natten med kvinnan medan alla andra i huset sover. Från denna kärlek föds sedan deras barn och denna typ av union kallas för “vandrande äktenskap”. De lever aldrig tillsammans eller är juridiskt gifta.

Men… hur kan en Mosuo-man veta när det är okej att klättra in genom en kvinnas fönster?

Det hela börjar med danser eller populära evenemang. Om en Mosuo-kvinna gillar en man kommer hon att kittla honom med pekfingret på handflatan och han kommer att ge henne sitt bälte. Om hon är intresserad kommer hon därefter hänga bältet i sitt fönster för att indikera att han är inbjuden till att tillbringa natten med henne. Vid andra tillfällen talar de om det direkt.

Tvärtemot vad man kan tro så är Mosuo-folket inte promiskuösa. De har helt enkelt friheten att förstå att deras partner inte alltid finns vid deras sida livet ut, även om vissa av dessa “vandrande äktenskap” består under flera år eller till och med decennier.

Barnen

Barnen bor med sin mamma i familjens hem där deras föräldrar, mor- och farföräldrar och barnbarn också bor. Männen sover i gemensamma utrymmen och kvinnor i privata rum för att ha kontroll över intima relationer. Sexuella relationer sker endast i damernas rum och mycket diskret, även om det kan förekomma flirtande under dagen med gester, såsom att man håller varandra i handen.

Även om det inte är en vanlig företeelse, kan fadern om han vill, finnas där för barnen. Han måste då vara närvarande i hemmet och överösa kvinnan med gåvor. Om hon accepterar detta kommer han att bli en del av familjen som en “hedersmedlem” med rätt att besöka sitt barn och stanna kvar där så länge han vill. I Mosuo-kulturen är männen ansvariga för barnen till systrar, mostrar och syskonbarn. Det är en roll de har att spela med stort ansvar.

En annan intressant aspekt av denna kultur är att barn utbildas från en väldigt ung ålder till att inte ha några förväntningar på att hitta en idealisk partner för livet. Det är ett bra sätt att undvika framtida besvikelser. Faktum är att när ett Mosuo-par bestämmer sig för att separera så finns det inte några konflikter, ingen känslomässig påverkan på barnet, eller diskussioner om fördelningen av gemensamma ägodelar eftersom det aldrig funnits några.

Trots vad som kan tyckas märkligt för oss utifrån så är det en kultur som har fungerat på detta sätt under många år. Även om en del av dem som väljer att emigrera till städerna för att söka arbete väljer att ingå konventionella västerländska äktenskap. Och vi har ingen möjlighet att veta hur Mosuo-kulturen skulle fungera utanför sin hemliga plats i Himalaya…

Vad tror du?