Din inre frid är inte förhandlingsbar

Den morgonen vaknade hon precis som alla andra morgnar. Men när hon gick till badrummet för att tvätta ansiktet kände hon att något var annorlunda. Stående framför spegeln hade något inom henne, en djup kraft, ett budskap: jag är din inre frid, och det är dags att du börjar ta hand om mig.

Hon hade haft några dåliga månader med massor av upp- och nedgångar. Därmed hade hon förlorat önskan att motta någon form av present eller fin gest från världen. Men hon visste att hennes inre röst hade rätt. Det var dags att sätta prioriteringar, omdefiniera vad som verkligen var viktigt, för allt hon hade, hade raderats för länge sedan.

Det kan mycket väl vara så att det finns miljontals hinder omkring henne. Faktorer som hindrar henne från att utveckla konsten att se efter sig själv. Men hon hade åtminstone förstått att det skulle vara mycket fördelaktigt för hennes välmående om hon såg efter sig själv minst en gång om dagen. Vidare skulle det vara som en påminnelse i hennes sinne med budskapet: “Det är den tidpunkt på dagen när du ska ta dig ut ur skogen som omger dig, hoppa på en ballong och se situationen från ovan”.

Vingar istället för bromsar

Hon reflekterade då och då under dagen. Först blev hon medveten om hur svårt det var att följa det syfte som satts upp för henne. Vi lever i ett samhälle som tvingar oss att relatera till andra människor. Ett samhälle som alltid håller oss upptagna och hindrar våra sinnen från att överväga våra intressen på ett tydligt sätt. Som om det vore en synd att se över dem, medvetet och med flit: det tydligaste tecknet på att vi är själviska.

Men det var inte bara det. Hon hade kämpat mot de mest fasansfulla av monster som skapats, och de hade fått rädsla, ångest och sorg att ta över hennes liv. De hade åsamkat henne tårar, längtan och inre sammanbrott.

Hon hade även varit tvungen att hantera beslut, luriga omständigheter och svåra moment. Dessa slank henne mellan fingrarna, som om de vore vatten. Hon kunde heller inte glömma gångerna hon gått med förbundna ögon på grund av andra personer som ville leva två liv, varav ett var hennes.

Men de bästa syftena i livet är inte enkla, så detta skulle inte heller vara det. Smärtan var oundviklig och till och med modig. Men det var på tiden att lidandet slutade ödsla tid som hon aldrig skulle få tillbaka.

Välj vad du vill vara

I det ögonblicket kom hon ihåg något som hon läst för en tid sedan. Att vi är vad vi försöker vara, och av den anledningen måste vi välja väldigt noggrant. Detta var just vad hon behövde för att etablera prioriteringar i sitt liv. Att göra det skulle vara att agera i enlighet med dem och ta bort den oenighet som gör att sinnet och handlingarna inte är i samklang.

Det började med ett beslut: att lämna det som bundit henne till marken bakom sig. Att säga åt sig själv att hon var speciell och att hålla sitt ljus nära sig – ljuset som gömts från henne. Hon var trots allt försvararen av sina drömmar, den bäste vapendragaren för sin självkänsla, och hon hade personer med sig som aldrig skulle sluta lysa upp henne med sin tillgivenhet.

Hon ville vara någon som förstod att inre frid måste finna sin plats i världen och förbli kopplad till henne. Så hon log mot bagaren som bodde två kvarter bort när hon gick för att handla, var tacksam för de små detaljerna och gav kärlek till sina närstående. Endast då skulle balansen återvända och monstren inte längre vara så högljudda.

Din inre frid är inte en möjlighet, utan en rättighet

Under de följande dagarna insåg hon vad den djupa rösten hon hörde verkligen hade velat säga. Att hon har rätt att må bra och att det inte är förhandlingsbart. Hon var tvungen att kämpa för sin fridfullhet, sitt lugn och sin inre röst. Det var nämligen bara då hon skulle kunna finna lite lycka bland allt som fanns kvar.

Det var väl värt att finna sättet att få detta, speciellt eftersom hennes tillstånd av välmående lät henne se att inre frid är att “leva inom sig själv”, med vetskapen att du är lycklig med vad du har, vad du gör och vad du delar med dig av. Från och med då lovade hon att aldrig sluta se sig själv i spegeln varje morgon. För på så sätt skulle hon aldrig glömma. Så dra lärdom av hennes resa, och glöm aldrig att din inre frid inte är förhandlingsbar.