Länder där man fortfarande verkställer dödsstraff
Dödsstraff innebär att man avrättar en brottsling som dömts i en rättegång. Det tjänar som en straffrättslig sanktionsåtgärd för mycket allvarliga brott.
Dödsstraffet har varit föremål för otaliga inre och yttre konflikter i de länder där det fortfarande verkställs. Och det internationella samfundet har antagit nya bestämmelser som förbjuder den här typen av påföljder.
I denna artikel ska vi studera de viktigaste internationella normerna som reglerar hur dödsstraffet verkställs och de fall då det tillämpas i dagen värld.
Politiska åtgärder som syftar till avskaffandet av dödsstraff
Under historiens lopp har dödsstraffet genomgått en utveckling, vad gäller både dess sätt att verkställas och de fall det tillämpas på.
I verkligheten tillämpas dödsstraff på specifika brott och är ofta lösningen till konflikter mellan individer i ett bestämt samhälle.
Dödsstraff utgjorde stommen som stamsamhället byggde på. Det var ett medel för att återupprätta freden tack vare den avskräckande effekt det hade. Men numera har de flesta demokratiska länder avskaffat det.
I Spanien, där man utövat dödsstraff sedan medeltiden, bortskaffades det 1978 då den spanska konstitutionen godkändes.
I artikel 15 står det: “Härmed upphävs dödsstraffet, med undantag för vad som föreskrivs i militära strafflagar för krigssituationer”.
Senare förbjöd den organiska lagen 11/1995 dödsstraff även i dessa undantagsfall. Med andra ord är det inte längre möjligt att utdöma dödsstraff med stöd av den militära strafflagen.
Dessutom har det internationella samfundet antagit flera normer som förbjuder tillämpningen av dödsstraff:
- Det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, syftande till dödsstraffets avskaffande.
- Protokollet till den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, syftande till dödsstraffets avskaffande.
- Artiklarna 6 och 13 i europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Dessa artiklar handlar om dödsstraffets avskaffande under alla förhållanden.
Enligt internationella lagar bör dödsstraffet begränsas på internationell nivå.
Men många organisationer, däribland Amnesty International, anser att dödsstraffet aldrig bör vara en godtagbar lösning, utan ses som ett symtom på en våldskultur.
Verkställandet av dödsstraff
I våra dagar har över två tredjedelar av världens länder avskaffat dödsstraffet. Och antalet avrättningar av brottslingar är på nedgående.
Under 20 års tid har fler än 50 länder tagit bort dödsstraffet från sin lagstiftning. Totalt har 108 länder slopat det, sju har avskaffat det för brott enligt allmän lag och 29 länder har beslutat att vänta med avrättningarna.
Dock är dödsstraffet fortfarande verkställbart i 55 länder.
Eftersom det saknas officiella uppgifter från somliga länder, är det svårt att fastställa hur många avrättningar som har ägt rum.
Men för 2018 registrerade Amnesty International 690 avrättningar i 20 länder, vilket är 31 % färre än föregående år och den lägsta siffra som hittills rapporterats under något år.
De länder som verkställde flest dödsstraff var Kina, Iran, Saudiarabien, Vietnam och Irak, i den ordning.
Avrättning av personer som var minderåriga vid brottstillfället
Vidare finns det fortfarande länder som utdömer dödsstraff till personer som var minderåriga då de begick brottet.
Detta förekommer än idag, trots att det strider mot de internationella fördragen om mänskliga rättigheter att tilldela dödsstraff i sådana fall.
Sedan 1990 har Amnesty International dokumenterat 145 avrättningar av minderåriga i tio länder. Dessa länder är: Saudiarabien, Kina. U.S.A., Iran, Niger, Pakistan, Demokratiska republiken Kongo, Sudan, Sydsudan och Jemen.
Även om antalet barnavrättningar har minskat i förhållande till det totala antalet avrättningar, så är verkligheten mer störande än vad siffrorna antyder.
För denna praxis gör att man kan ifrågasätta hur angelägna de makthavande är att följa internationella lagar.
Hursomhelst är detta ett mycket kontroversiellt ämne som har stor inverkan på de politiska kampanjerna i industriländer som U.S.A. Därför är det viktigt att hålla liv i debatten.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Badinter, Robert (2008). Contre la peine de mort: Écrits 1970-2006 (en francés). Paris: Le Livre de Poche.
- García, José Juan (2015). «La pena de muerte.». Philosophica: Enciclopedia filosófica on line. doi:10.17421/2035_8326_2015_jjg_1-1. Consultado el 27 de agosto de 2016.
