Kärlek är en mycket bättre lärare än våld

2 november, 2017

Denna artikel är dedikerad till alla personer som tror att ”en smäll i rättan tid är vad barn behöver för att sluta bete sig dumt”. Jag säger det på detta vis eftersom det är så jag hört det sägas i skolor, på lekplatser, i parker och på sociala nätverk. Jag säger det på detta vis eftersom det reflekterar hur sorgligt det är. Jag vill därför visa dig varför kärlek är en bättre lärare än våld.

Vi har gått från en utbildningsmodell där barn inte tilläts öppna munnen till en blandningsmodell som desorienterar föräldrar och skapar kaos bland barnens referenspunkter. En form av Babels torn där relativismen dominerar. Allt kan vara bra och allt kan vara dåligt. Allt är relativt.

Allt går förvisso inte att ifrågasätta; som i alla andra miljöer finns det inom utbildning röda linjer som aldrig bör korsas. En av dem är våld.

En smäll är våld

”Jag slår inte mitt barn, jag ger honom bara en smäll då och då så att han uppför sig och inte glömmer vem som bestämmer”, ”det sårar mig mer än det gör honom”, ”jag gillar det inte, men ibland har jag inget val”. Först och främst kan vi säga att om vi lär våra barn att våld – oavsett typen – är ett medel för att åstadkomma något, är det precis vad de kommer lära sig.

Kom ihåg att våra handlingar är de som utbildar våra småttingar som mest. Det finns inget som lär ut snabbare eller bättre än exemplen dina referenspunkter ger dig.

De kommer förmodligen inte vilja slå sina arbetskamrater senare, men de kommer överväga det som ett alternativ eftersom deras lärare, föräldrar eller andra vuxna också gör det. De använder det trots allt mot honom, trots att de älskar honom väldigt mycket. Då finns det ju ännu större anledning att använda det mot personer vi inte gillar särskilt mycket, eller hur?

”Ibland har jag inget annat val.” Denna fras kopplar våld till frustration. I den där smällen kan föräldern se frustrationen av att inte ha uppnått målet med några andra medel. I många fall döljer sig ilska inom denna handling på grund av att man tvingas utföra en avskyvärd handling. En känsla som antyder mer energi att släppa ut, och därmed ett starkare slag.

Pojke på gunga

En smäll är sorglig

Den är sorglig eftersom den orsakar smärta. Den är sorglig eftersom den producerar rädsla. Sorglig även eftersom den orsakar tårar. Den kan till och med orsaka alla tre saker samtidigt, utan att lämna någon lärdom bakom sig. Denna bestraffning fokuserar precis som alla andra bestraffningar på det negativa, på vad du inte ska göra. En smäll talar inte om alternativa beteenden. Den kan säga att du inte bör slå dina klasskamrater eller vänner, men den lär dig inte hur du ska uppföra dig när du ställs inför kritik eller negativa kommentarer.

På så sätt kommer barnet gå från att slå till att hota, diskriminera, isolera eller förolämpa andra. Det kommer motta skrik, smällar eller slag för alla dessa beteenden, och kommer fortsätta att inte veta hur i hela friden det ska bete sig.

Att ursäkta våld med ”erfarenhet”

En annan populär kommentar är ”jag blev slagen, men jag är ju okej nu”. Ibland blir människor lyckligtvis normala ”trots” dessa beteenden snarare än ”tack vare” dem. Det fanns troligen någon som lärde eller visade dem hur saker och ting ska skötas och att man inte använder våld som en form av förhandling.

Kom ihåg att detta är problemet, inget annat. Det är som tur är väldigt ovanligt att någon blir traumatiserad på grund av en smäll. Men vad jag försöker säga är att du kan utbilda ett barn bra utan våld. Det kräver dock mer ansträngning, tålamod, reflektion och tid spenderad med våra barn. Kvalitetstid, inte bara tiden du har kvar efter att du arbetat, städat huset, strukit och handlat mat.

Lärare

Det kräver att vi är uppmärksamma på vad barnen gör, vad vi säger till dem, inte bara när de beter sig illa eller prövar vårt tålamod. Om vi gör det kommer smällarna försvinna, för de kommer helt enkelt inte vara nödvändiga. Vi behöver inte så pass drastiska metoder för att räta ut stammen hos ett träd som böjts för mycket. Istället kommer vi ha gjort det med kärlek, med varje centimeter som växte.

Det kommer inte längre göra ont, och finns det något vackrare än det? Barnen har dessutom sina egna viktiga göromål…