Kokain: typer och effekter du bör känna till
Kokain är ett kraftfullt stimulansmedel. Det är extremt beroendeframkallande och man använder det nästan uteslutande som en nöjesdrog. Det kommer från kokabusken och blev populärt som drog på 1980-talet.
I dess naturliga form har kokabladet konsumerats i tusentals år av urinvånarna i Sydamerika. Dess rena kemiska form är kokainhydroklorid– en substans framställd i labb i över 100 år. I början av 1900-talet var det den huvudsakliga ingrediensen i många medicinska elixir och tonics.
Än idag använder man det som ett bedövningsmedel för hals-, ögon- och öronoperationer.
“Koka är det uttömmande svaret på det mest krisande behovet i den nuvarande eran: brist på gränser.”
-Roberto Saviano-
Kokain var även en ingrediens i många läskedrycker. Den mest välkända av dessa är Coca-Cola. Originalreceptet innehöll upp till åtta milligram kokain per liter. Drogen blev dock impopulär på grund av sina allvarliga bieffekter, och Coca-Cola slutade med den som ingrediens 1903. 1914 blev det en illegal drog.
Det är numer svårt att finna kokain i dess kemiskt rena form. Istället är det ofta utblandat med stärkelse, talk, socker och andra ämnen. På gatan refererar man ofta till det som “kola”, “snö” och “ladd”.
Kokainhydroklorid
Som vi redan påpekat är kokainhydroklorid den kemiska formen av denna substans. Även om nivåerna av renhet varierar beroende på hur det manipulerats, ligger den högsta kvaliteten på 98%. På svarta marknaden kallar langare den för “yen”. Den är dyrast och ser vitare och ljusare ut än andra varianter.
Hydrokloriden kommer i form av pulver. Man uppskattar att det pulveriserade kokain som säljs på gatan är 5-40% rent. Ibland är det blandat med väldigt farliga substanser, såsom amfetamin eller vissa bedövningsmedel.
Kokainpulver dras oftast in genom näsan, eller “snortas”. Många användare injicerar det dock.
Det finns olika typer av “vitt kokain” av medelhög till låg kvalitet. Den populäraste kallas för “krita”. Detta eftersom den har en gråaktig, vit färg och är något matt. Denna typ är väldigt euforisk.
Vidare finns det en annan kategori som kallas “gulaktigt kokain”. Dess mest iögonfallande karaktärsdrag är dess starka lukt av bensin eller fotogen. Det är den kraftfullaste varianten av alla.
Andra typer av kokain
Kokain hittas även i sin “basform”. Detta är vad som ofta kallas för “crack”. Konsumtionen av crack sköt i höjden när myndigheter började införa restriktioner på kemikalierna som krävdes för att göra kokainhydroklorid.
Detta fick priserna på kokain att gå upp och nå en nivå som många användare inte hade råd med. Som svar blev basformen kommersialiserad, eftersom den bara kostade en femtondedel så mycket.
Crack är en blandning av kokainhydroklorid och andra kemikalier, såsom ammoniak, eter och bikarbonat. Man röker det vanligtvis i en pipa och det har mycket starkare effekt än raffinerat kokain. Vidare är det potentiellt mer beroendeframkallande och ökar risken för dödsfall. Det kallas för crack på grund av ljudet när det krossas.
En annan produkt gjord på denna drog är kokainsulfat. I denna produkt utgörs upp till 50% av ett sulfat. Under dess produktion använder man giftiga kemikalier som metanol och svavelsyra. Vanligtvis blandar man det med marijuana eller tobak, varpå man röker det.
Både crack och kokainsulfat producerar en effekt som kategoriseras som en “blixt”. Det är alltså en snabb, väldigt potent effekt. Det är därför missbrukare finner det nödvändigt att konsumera flera doser efter varandra för att förlänga effekten. Båda har stor risk för överdos.
Kortsiktiga effekter av kokain
Effekterna av kokain dyker upp nästan omedelbart efter konsumtion. Ibland varar dessa effekter i bara några minuter, andra gånger i en timme. Substansen orsakar känslor av eufori och vitalitet. Användaren känner sig mentalt alert och upplever det i sina sinnesintryck, speciellt syn, hörsel och känsel.
Att använda denna drog vanemässigt sänker det uppfattade behovet av sömn och mat. Vissa personer använder kokain så att de kan jobba snabbare. Å andra sidan känner andra att det saktar ned dem.
Varaktigheten och intensiteten hos effekten beror på typen av kokain och hur man konsumerar det. Ju snabbare absorption i kroppen, desto mer intensiv men kortlivad blir effekten. Ibland kommer användaren känna rastlöshet, ångest eller irritabilitet. Spasmer, paranoia och yrsel är också vanligt.
Från en fysiologisk synvinkel stör kokain hjärtrytmen och kan orsaka huvudvärk, magont och kräkningar. I fall med överdoser kan användaren drabbas av stroke, krampryckningar eller koma. Omedelbar död är sällsynt, men det kan leda till hjärtstopp, vilket kan vara dödligt.
Långsiktiga effekter
Den huvudsakliga långsiktiga effekten av kokainbruk är allvarligt beroende. Eftersom potentialen för beroende är så hög är det omöjligt för en person att förutse till vilken grad denne kommer behöva drogen efter första användningen. Det finns även en hög risk för återfall när en användare väl slutat. Detta kan ske även efter flera år av nykterhet.
Hjärnan anpassar sig till konsumtionen av kokain, vilket betyder att personen känner sig mindre och mindre tillfredsställd över tid. Av denna anledning måste användaren konstant öka dosen för att få samma euforiska känsla.
Över tid kommer den behagliga känslan av drogen ersättas med ångest, paranoia och explosiv ilska. I de allvarligaste fallen kan utdraget bruk också få användaren att tappa kontakten med verkligheten under långa tidsperioder. Hallucinationer uppkommer, först ljudmässigt, innan paranoid psykos uppstår.
Kokain bryter ner och förgör personligheten. Det får användarens liv att kretsa kring det.
Magnetröntgen visar att hjärnan hos en kokainberoende har färre dopaminreceptorer. Som en konsekvens kan individen inte längre känna tillfredsställande känslor på ett normalt sätt.
Missbrukarens framtid
Det är väldigt svårt att förutse ödet för en person som är beroende av kokain. Detta eftersom det beror på många olika faktorer, och till viss del slumpen. Så länge man fortsätter med konsumtionen ökar risken för dödsfall progressivt; det gäller även skador på personligheten och relationen med andra.
Beroende av denna typ av substans leder ofta till kriminalitet för att kunna komma över drogen.
I skrivande stund testar man olika former av läkemedel, men inget har blivit godkänt i samtliga tester.
Stödgrupper är alltid ett utmärkt val. Vanligtvis kombinerar man dessa med individuell terapi. Lägg därtill en bra kost, en konsekvent träningsplan och ett stödnätverk, så kan man få goda resultat i de flesta fall.
Att komma ur ett beroende är inte lätt. Därför är det bästa alltid att förebygga det. Kokain är inte en drog man kan prova av nyfikenhet eller för att få en ny upplevelse. En enda användning har potential att leda till något som i det långa loppet kan sluta i tragedi.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Buddy, T. (2021, 20 de junio). What to know about cocaine use. Verywellmind. https://www.verywellmind.com/cocaine-frequently-asked-questions-66710
- Gourley, S. L., Koleske, A. J., & Taylor, J. R. (2009). Loss of dendrite stabilization by the Abl-related gene (Arg) kinase regulates behavioral flexibility and sensitivity to cocaine. Proceedings of the National Academy of Sciences, 106(39), 16859-16864.
- Guha, P., Harraz, M. M., & Snyder, S. H. (2016). Cocaine elicits autophagic cytotoxicity via a nitric oxide-GAPDH signaling cascade. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(5), 1417-1422.
- Muñoz-Cuevas, F. J., Athilingam, J., Piscopo, D., & Wilbrecht, L. (2013). Cocaine-induced structural plasticity in frontal cortex correlates with conditioned place preference. Nature neuroscience, 16(10), 1367-1369.
- Morton, W. A. (1999). Cocaine and psychiatric symptoms. Primary care companion to the Journal of clinical psychiatry, 1(4), 109.
- National Insitute on Drug Abuse. (s.f). ¿Qué es la cocaína? https://nida.nih.gov/es/publicaciones/drugfacts/la-cocaina#:~:text=La%20coca%C3%ADna%20que%20se%20inyecta,entre%205%20y%2010%20minutos.
- Nestler, E. J. (2005). The neurobiology of cocaine addiction. Science & practice perspectives, 3(1), 4.
- ScienceDaily. (2016, 18 de enero). Cocaine makes brain cells cannibalize themselves, new evidence in mice shows. https://www.sciencedaily.com/releases/2016/01/160118184352.htm
- Watson, K. (2020, 17 de febrero). Does using cocaine kill brain cells. Healthline. https://www.healthline.com/health/addiction/does-cocaine-kill-brain-cells