Kroppens fantastiska förmåga att läka sig själv

Det finns inget magiskt eller esoteriskt med det. Det har heller inget att göra med ogrundade, populära övertygelser. Det är faktiskt ett faktum att kroppen har en mekanism för att läka sig själv utan hjälp av läkemedel.

Det är inte en lika innovativ upptäckt som du kanske tror. Hippokrates, som anses vara läkekonstens fader, uppfann vårdande behandlingar baserat på principen att kroppen har de nödvändiga verktygen för att läka sig själv. Enligt hans postulat bör en läkare endast hjälpa dess processer, och inte direkt störa dem.

Nuförtiden återgår läkekonsten, och framförallt de “alternativa” eller “kompletterande” typerna, mer och mer till denna princip. Det är dock inte lika enkelt som att få en sjukdom och sedan sitta och vänta på att den ska läkas av sig själv.

Konceptet sjukdom

Idén att kroppen kan läka sig själv är nära kopplad till konceptet sjukdom. Alla grenar av läkekonsten definierar inte sjukdom på samma sätt. Till exempel ser traditionell allopatisk medicin på sjukdom som en förändring av kroppens normala funktioner.

Världshälsoorganisationen definierar det som “en ändring eller avvikelse av det fysiologiska stadiet hos en eller flera delar av kroppen. Generellt av kända orsaker som visas genom symtom och karaktäristiska tecken, och med en utveckling som är mer eller mindre förutsägbar.”

Från den synvinkeln kan en läkares handlingar vara inriktade på att återetablera kroppens korrekta funktioner. För att göra detta använder de ofta “kemoterapi”; alltså kemikalier som brukas i vårdande syfte.

De mer alternativa grenarna av läkekonsten ser saker på ett annat sätt. Här uttrycks sjukdom som en obalans mellan kroppen och dess omgivning. Detta inkluderar näringsintag, livsstil och varje utbytesprocess mellan kroppen och miljön.

Därför är läkningens uppgift inte bara att få själva sjukdomen att försvinna, utan även att återetablera balansen. Detta baseras på idén om att känslor spelar en grundläggande roll i läkeprocessen. Därför bör varje behandling vara riktad mot sinnet såväl som kroppen. Om sinnet läker kommer kroppen också läka.

Homeostas

Varje levande väsen kommer utrustat med en mekanism som tillåter det att återetablera sin inre balans, även känd som homeostas. Denna egenskap gör det möjligt för kroppen att uppnå autoreglering. Det betyder att livet är minimalt påverkat som ett resultat av förändringar som sker i världen utanför. Kort sagt är det ett adaptivt svar.

Varje organ behöver vara förmöget att bidra till den homeostatiska processen för att bibehålla liv och god hälsa. Vi är biologiskt utrustade för att detta ska kunna ske.

När detta inte sker kommer en traditionell läkare försöka återetablera balansen med hjälp av ett externt ämne. En alternativ läkare kommer försöka få det fallerande organet att återfå sin förmåga att bidra till den generella balansen.

Hur kan vi läka oss själva?

Hälsa och sjukdom beror i stor utsträckning på det känslomässiga tillståndet. Detta går att förklara på ett enkelt sätt: varje organ i kroppen är innerverade – alltså att de har nerver – och alla är de därför sammankopplade med det centrala nervsystemet. Med andra ord influeras de i olika utsträckningar av hjärnan.

Om du till exempel är arg kommer en serie effekter ske inom din organism, inklusive en ökning av hjärtrytmen, muskelspänningar etc. När vreden blir en frekvent händelse kommer fysiologiska förändringar börja drabba alla organ som är involverade i denna känsla. Så förmodligen kommer du vid någon punkt utveckla en sjukdom i ett av dem.

Samma sak händer med varje känsla. Det finns inget sätt att uppleva dem som bara något subjektivt. De förändrar alla kroppens fysiologi på ett eller annat sätt.

Därför kan kroppen bli sjuk på grund av autodestruktiva känslor. Men det är även exakt på detta sätt som kroppen kan läka sig själv om man jobbar med dessa subjektiva element som leder till dålig organfunktion.

När det kommer till kroniska sjukdomar är det väldigt viktigt att överväga eventuella känslomässiga källor för obehag. Svaret på sjukdomen kan ligga i sinnet, och inte i en massa läkemedel som vi ibland måste ta.