Det är bra att låta dem gå: frigörelse från bitterhet

Det är bra att låta någon gå, men det är bättre att göra det utan kvarvarande bitterhet. Frigör dig själv från bördan av vrede, ilska och förtvivlan. När du lugnt kan låta någon gå blir din syn på dennes utträde mer dämpad, lätt och frigörande.

Det kan verka motsägelsefullt, men att fly smärtsamma och ohälsosamma känslor är möjligt. Vissa stunder må kräva att du lever dem intensivt, men det är möjligt att göra det utan att det gör ont, utan beräknande för att finna sätt att såra de som har sårat dig.

Hur kan vi låta någon gå utan att känna bitterhet? Genom att kanalisera, förebygga känslomässigt överflöd, känna våra känslor och låta oss själva uttrycka dem på det minst skadliga sättet för oss och våra omgivningar.

Agg gör oss sårbara

Det är väldigt svårt att inte känna vrede och bitterhet mot någon som sårat oss med sin själviskhet, attityd och negativa handlingar. Men vi kan kanalisera våra känslor med hjälp av en process som involverar följande:

• Förståelse för att ilska är normalt, men att vrede endast orsakar mer smärta.
• Vi bör alla undersöka på vilket sätt våra känslor visar sig och omvandla bitterhet och agg. För att göra det är det första steget att få perspektiv genom att låta våra sinnen och situationen svalna och återigen utvärdera den.
• Faktumen själva har redan sårat oss, så det finns ingen anledning att självskada oss genom att ha destruktiva tankar och beteenden.
• Det är värdelöst att söka tillfredsställelse, reparation och återlämning av de känslomässiga delar som ett förhållande tagit med sig. Det finns inga formler som kommer läka dina sår snabbt.
• För att frigöra oss själva från den tunga bördan av misslyckade förhållanden måste vi därför först använda en fantastisk förmåga vår hjärna tillhandahåller: förmågan att glömma.
• Det är svårt att glömma, så inledningsvis måste vi jobba på att inte fokusera på våra minnen och de detaljer från händelsen som oroar oss.
• Detta kommer hjälpa oss att accelerera processen för att glömma och neutralisera våra ohälsosamma känslor. Nästa steg är att inte tycka synd om oss själva. Stämpla inte dig själv som ett offer och överväg istället alternativet att förlåta den andra parten för hur denne sårat dig genom att lämna ditt liv.

Att förlåta dem raderar inte skadan de orsakat

Oavsett hur stort avstånd du lägger mellan dig själv och situationen så kommer förlåtelse inte radera skadan som orsakats. Det rättfärdigar heller inget och frikänner inte personen som sårat dig från sitt ansvar. Men att förlåta hjälper till att hindra våra tankar från att förgöra oss, och det hjälper oss i sin tur att bibehålla självsäkerhet och respekt för oss själva.

Om vi inte vill bli till frustrerade, bittra, griniga, rädda, pessimistiska, ensamma, besatta, skyldiga, aggressiva och konfliktdrabbade människor så är det viktigt att förlåta.

Vi bör alla lämna bakom oss förhållanden som involverar negativa känslor och som förgör delar av oss själva som vi värdesätter eller uppskattar.

En metafor om bitterhet

Ur denna synvinkel är metaforen “Bitterhetens vikt” väldigt illustrativ:

Bitterhet, det var ämnet för dagen under vår lektion. För att tala om det bad min lärare oss att ta med oss några potatisar och en plastpåse. När vi alla satt ned bad han oss att plocka upp en potatis för varje person vi hyste agg mot.

Vi skrev ned namnen på potatisarna och lade dem i påsen. Vissa var väldigt unga. Nästa steg i övningen bestod av att vi alla skulle bära runt vår påse i en vecka.

Som väntat började potatisarna förmultna och vi blev trötta på att bära runt dem överallt. Vi lärde oss läxan, för våra påsar visade tydligt den känslomässiga börda som vi bar med oss på daglig basis.

Medan vi lade vår uppmärksamhet på påsarna så försummade vi saker som egentligen var viktigare. Samtidigt kände vi hur insidan av våra känslomässiga påsar ruttnade och började bli mer och mer oangenäma.

Endast genom att göra det påtagligt insåg vi priset vi betalade på daglig basis för att hysa agg över något som hänt i det förflutna, och som vi inte längre kunde påverka. När vår bitterhet växte gjorde även vår stress, sömnlöshet och känslomässiga utmattning det.

Frånvaron av förlåtelse är som ett gift vi alla tar i små doser, men tillräckligt för att försvaga oss. Kort sagt står det klart att förlåtelse inte är en gåva till andra, utan snarare åt oss själva.

Tänk igenom saken: om ett uppbrott redan har sårat oss finns det ingen anledning att låta det slita på oss längre.