Mår man dåligt av att bara tänka på sig själv?

De flesta av oss har fått berättat för oss att det är dåligt att bara tänka på sig själv. De säger det från en synvinkel baserad på moral, religion och familjetraditioner. Men som med alla regler finns det ett dolt budskap om man läser mellan raderna. Det verkar som om det är karaktäristiskt för människor att vara själviska och att de måste kämpa mot sin själviska natur för att vara mer dygdiga.

Med utvecklingen av neurovetenskap har vi bevisat att problemet skiljer sig från vad vi trodde. Det har inte så mycket med dygder att göra, utan snarare med nödvändiga egenskaper för mänsklig överlevnad. Förmågan att se bortom sig själv är även ett drag hos utvecklad intelligens. Och som om det inte vore nog har man även bevisat att det ökar mängden serotonin, och med det känslan av lycka.

Allt detta bekräftades även av Matthieu Ricard – en fransk molekylärbiolog som blev buddhistmunk. Denna man är son till Jean-Francois Revel, som är en berömd europeisk filosof. Ricard var en välrenommerad forskare som deltog i en prestigefylld undersökning av hjärnan i USA. Sedan reste han till Nepal, anammade deras livsstil och stannade där.

Att bara tänka på sig själv leder till försämring

Matthieu Ricard är övertygad om att själviskhet framförallt är en känsla som leder till olycklighet. Att för alltid vara fokuserad på “jag” tvingar dig att anamma en paranoid position i livet. Utan att ens märka det måste du hela tiden tänka på hur du ska bevara detta “jag”, hur du ska höja upp det eller hur du ska få det att regera över allt och alla andra.

Resultatet av att endast tänka på sig själv är att du börjar fylla dig med rädsla. Att älska är att bryta med detta “jag” och låta det förenas med andra. Att bara tänka på sig själv leder istället till att du skapar barriärer och sätter dig på defensiven. Du känner dig hotad, men även ensam.

Om du alltid tänker på idéer som kretsar kring dig så begränsar du även avsevärt din uppfattning av världen. Denna vana gör det svårt för dig att se verkligheten från ett annorlunda perspektiv. Den blockerar överraskningar, gör dina dagliga upplevelser väldigt begränsade och kan lätt avtrubba dig.

Att bara tänka på sig själv leder till olycka

För Matthieu Ricard är varje människa en varg med två ansikten. Ett är ansiktet hos en grym varm som bara tänker på sig själv; det andra är ett ansikte hos en varg som jobbar för flocken. Vilka av de två vinner? Vilken av de två får mest näring?

För denna buddhistmunk kommer man anlända till lojhet om man bara tänker på sig själv. Vidare tror han att det är lätt att gå från lojhet till grymhet. I detta tillstånd finner du bara tankar av likgiltighet eller hat. Du börjar med att hata andra som en strategi för att höja upp dig själv. Alla andra är dåliga, men du är bra. Alla andra är vildar, och bara du ser ljuset.

När någon blir fångad i denna dynamik försvinner snart dennes leende. Ilska blir personens normala, konstanta humör. Andra personer är inte en källa för lycka, utan elände. Alla är jobbiga och gör dig upprörd; de tjänar inte en funktion för att göra ditt ego belåtet. I dessa situationer är du bara ett kort steg från bitterhet.

Altruism är en högre nivå av existens

I sitt laboratorium kunde Matthieu Ricard när han studerade hjärnan bevisa att folk blir väldigt lyckliga av att tjäna andra. Att ha mer solidaritet är faktiskt en metod som används för att höja humöret hos personer som lider av depression.

Solidaritet är motsatsen till själviskhet, vilket är anledningen till att motsatsen gäller. Ju mer stödjande du är mot andra, desto mer medveten om världen blir du. Ditt sinne och ditt hjärta öppnar upp sig för förståelse av andra personers verklighet, och detta göra dig mer mottaglig och intelligent.

Det låter dig även se världen från en annan synvinkel, vilket berikar din emotionella värld. Du kan även skapa relationer med högre kvalitet.

För Matthieu Ricard kallas den högsta nivån av solidaritet för medmänsklighet. Denna munk pekar på ett historiskt faktum. Världen har rört sig mot olika former av medmänsklighet som blir alltmer komplexa. Mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och på senare tid djurens rättigheter är alla bevis för denna utveckling.

Enligt denna buddhistmunk har en stor revolution redan börjat ske i världen: medmänsklighet. Han säger att detta kortsiktigt kommer generera omständigheterna som krävs för en ekonomisk förbättring. På medellång sikt kommer det leda till bättre livskvalitet. Och på lång sikt kommer det åstadkomma bevaring av miljön.

Han försäkrar oss att vi långsamt kommer inse att mänskligheten endast har ett sätt att fortsätta existera: samarbete.