Peter Sloterdijk och hans tankar
Peter Sloterdijk föddes 1947 och var ett barn efter kriget. Idag är han en av de mest omtvistade, kontroversiella och kreativa tyska tänkarna. Hans idéer är svåra att klassificera, men han försöker fördjupa sig i samtida problem och ompröva ny tekniks roll. Dessutom kritiserar han akademikernas oförmåga att ge tillfredsställande svar på de mest aktuella frågorna.
Sloterdijk har haft en atypisk intellektuell resa. Efter examen lämnade han universitetet och gav sig ut på en resa till Indien. Där träffade han Bhagwan Shree Rajneesh (mer känd som Osho). Faktum är att denna kontroversiella guru påverkade tänkaren i hans tidiga ungdom. Sloterdijk tog dock senare filosofiskt avstånd från honom.
Tillbaka i Europa, ovillig att följa andra intellektuellas väg, höll sig Sloterdijk utanför akademin. Under många år var han värd för ett tv-program med titeln Das Philosophische Quartett (Den filosofiska kvartetten). För närvarande är Sloterdijk professor i filosofi vid statliga konsthögskolan i Karlsruhe, hans hemstad.
Sloterdijks bidrag till litteraturområdet är omfattande. Hans första bok är Critique of Cynical Reason. Hans magnum opus är dock verket i tre volymer med titeln Spheres. Sloterdijk uttrycker sina idéer genom prosa laddad med bilder och litterära referenser. Starkt influerad av Nietzsche och Heidegger, korrelerar hans filosofi provocerande med tänkare från det förflutna. Han söker verkligen en paus från den europeiska filosofiska traditionen.
Jakten på immuniserad tanke
För att exemplifiera hur filosofin ska hantera aktuella problem använder Peter Sloterdijk en gammal idé från medicinens värld: läkare måste bli sjuka av det de vill bota. När vi blir sjuka och balansen i våra kroppar rubbas, försöker de eliminera patogenerna genom att skapa antikroppar. Därför måste tänkare på samma sätt inokulera sig med vår tids sjukdomar. Enligt Sloterdijk representeras dessa av media.
Sloterdijk antar inte en pessimistisk syn på ny teknik. Tvärtom ser han den grundläggande inställningen för det mänskliga tillståndet i tekniken. Sedan urminnes tider har vi som människor använt verktyg, språk, skrift och en lång rad tekniska implementeringar för att förbättra våra liv och anpassa oss till världen. Följaktligen är teknik en inneboende del av vår miljö.
Nutidens filosofer kan inte vara omedvetna om dagens rådande teknologier. Precis som gamla teknologier, såsom skrift och tryck, integrerades och användes till förmån för kunskapsutvecklingen, måste dagens filosofer anamma ny teknik.
Vår tids media, sociala medier och andra tekniska innovationer bör fungera som ett sätt att bygga en fästning och ge nya perspektiv på världen omkring oss. Åren som Sloterdijk har ägnat åt att vara värd för ett tv-program exemplifierar detta tänkande.
Peter Sloterdijk och sfärernas värld
Även om Sloterdijk påstår sig vara en systematisk tänkare, återfinns huvuddelen av hans filosofiska idéer i hans verk Spheres. Genom metaforen sfärer försöker han redogöra för hur människan utvecklar perspektiv. Han hävdar att det är genom konstruktionen av sfärer som vi lär oss att leva tillsammans. I själva verket skapar vi intima relationer som genererar enormt sammanlänkade gemenskaper.
Bilden av sfären hänvisar till det sätt på vilket kulturer genereras. Allt som faller inom den kulturella sfären anser vi vara vårt eget. Även det som ligger utanför vår känsla av tillhörighet antar den sfäriska topologin. Resten av trossystemen framstår för oss som slutna enheter, ogenomträngliga för våra tankar.
Det finns tre klasser av sfäriska strukturer enligt Sloterdijk:
- Bubblor
- Ballonger
- Skum
Individen är en bubbla
Som individer är vi som bubblor, såpbubblor. Vi är separerade från vår miljö av tunna gränser. Vår intimitet är konfigurerad på ett sådant sätt att vi erkänner integrationen av vissa element inom oss själva men utelämnar det som är konstigt för oss.
Familj, kultur, trosuppfattning… Allt är en del av ett säkert utrymme där vi skyddar oss från allt som kan förändra vår etablerade ordning.
“Bubblan som en levd rumslig form hänvisar till imitationens kulturella epoker, där att utbilda sig själv är att lära sig att upprepa sina föregångares prestigefyllda modeller.”
-Peter Sloterdijk-
Enligt Sloterdijk är den konfiguration som mänskligheten har antagit sedan början av sin historia präglad av ett så grundläggande faktum som den biologiska utvecklingen.
Vi växer och utvecklas i bubblor från det att vi är foster inne i våra mödrars livmoder. Vi föds in i slutna familjemiljöer, som vanligtvis är stabila i åratal, vilket skapar en känsla av tillhörighet till vissa sociala grupper, serier av institutioner och specifika nationer. Denna sammankoppling mellan bubblor leder oss till den andra nivån av sfärerna: ballongen.
Ballongen som en enhet mellan individer
Bilden av ballongen uppstår ur förståelsen att vi egentligen inte tillhör specifika familjer eller provinser. Snarare tillhör vi en planet som förenar oss runt sin omkrets. De ursprungliga sätten att tänka om mänskligheten förändrades radikalt tack vare navigering och upptäckten av maritima rutter som kopplade samman jordklotet. Denna nya medvetenhet fick oss att tänka på den plats vi ockuperade i världen och kunskap utifrån universella mål.
Globaliseringen började eliminera gamla traditioner och regionala livsstilar. I själva verket upplöste det gränserna för vår kultur. Faktum är att det startade en revolution som fortfarande pågår. Försöket att globalisera är nästan alltid kopplat till en form av makt. Den syftar nämligen till att sätta eller klargöra gränserna för vad den försöker dominera.
Men den globala enighet vi förstår är långt ifrån att homogenisera vår existens. Tvärtom uppfattas kopplingen mellan individer av Sloterdijk som ett flertal sammankopplade bubblor som bildar skum.
Skum och kommunikationsnätverk
Peter Sloterdijk hänvisar till skum i plural eftersom begreppet syftar till att beteckna det som håller en internt mångfaldig men besläktad mängd enhetlig. Denna mångfald av mer eller mindre slutna sfärer utgör den sociala strukturen eller de polysfäriska skummen.
Varje enhet, varje singulär cell, bildar ett sammanhang som är komplett i sig, men som skapar olika relationer och bildar en interaktiv förening.
Författaren ser denna morfologiska konfiguration i våra samhällen. Bubblorna som förvandlas till skum har nästan ingenting gemensamt för det mesta. Men ibland möts de i axlar som förenar dem. Sociala medier är ett perfekt exempel på detta fenomen. På dessa plattformar är individer av olika etniciteter, nationer och familjer sammanlänkade genom gemensamma intressen.
Peter Sloterdijk hjälper oss att förstå kulturens historia
Peter Sloterdijks tankar hjälper oss, via mentala bilder, att förstå kulturens historia. Som du kan se är författaren inte pessimistisk gällande tekniska innovationer. Med det sagt förblir han kritisk till försök till dominans av dem som försöker globalisera tillvaron.
Sloterdijks filosofi uppmanar oss att tänka på oss själva som skum. På ungefär samma sätt som neuroner skapar synapser, har vi förmågan att väva nya relationer. Detta ger upphov till möjligheten till ständig decentraliserad och organisk förändring. Dessa anslutningsnätverk, förstärkta av kommunikationssystem, kan antingen kollidera med varandra eller arbeta till förmån för mänskligheten som helhet. Resultaten beror på oss.
Huvudbildens redaktionella kredit: 360b / Shutterstock.com
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cordua, C. (2011). “ESFERAS. El proyecto filosófico de Peter Sloterdijk” en Cuadernos de Teoría Social, Año 2, Nº4.
- Rocca, A. V. (2008). “Peter Sloterdijk: espumas, mundo poliesférico y ciencia ampliada de invernaderos” en Nómadas. Revista Crítica de Ciencias Sociales y Jurídicas, Nº 18.
- Rocca, A. V. (2009) “Sloterdijk y el imaginario de la Globalización; mundo sincrónico y conciertos de transferencia” en AISTHESIS Nº 45, pp. 167-180.