Typer av självdestruktivt beteende inom relationer
Om det förekommer självdestruktivt beteende inom relationer så kan relationen förstöras.
Romantiska relationer involverar oftast ett band mellan två personer. Det där bandet är något som du måste främja varje dag. Detta innebär att man befinner sig nära varandra, vilket kan leda till konflikter.
Dr. John Gottman är en av pionjärerna inom studien av självdestruktivt beteende inom relationer.
Efter att ha studerat ett stort antal par under många år hävdar han att det finns vissa tydliga mönster gällande självdestruktiva beteenden som kan förutsäga huruvida en relation går bra eller inte.
Vissa relationer kan dock verka fantastiska. Detta är kopplat till en serie specifika ingredienser och beteendemönster som kan hjälpa till att förutsäga hur länge en relation kommer vara och hur bra den kommer vara.
Oavsett vilken typ av relation det handlar om så måste det finnas respekt, omtanke, ärlighet och kommunikation.
Om du befinner dig i en relation med dessa ingredienser så kommer du antagligen att vara lycklig. Ni kanske har vissa små gräl då och då, men det kommer inte vara något stort problem.
Om du å andra sidan känner att några av dessa ingredienser saknas, kan du behöva arbeta mer med dessa aspekter med din partner.
“Kärleken är inte något naturligt, utan den kräver disciplin, koncentration, tålamod, tillit och att man kommer över narcissism. Det är inte en känsla. Det är en praktik.”
-Erich Fromm-
Självdestruktivt beteende inom relationer
Som vi nämnt ovan förutsäger vissa självdestruktiva beteenden att en relation inte kommer att bli varaktig.
I den här artikeln kommer vi ta upp några som tycks vara speciellt relevanta och har en direkt påverkan på de grundstenar som håller samman relation: respekt, omtanke, tillit och kommunikation.
Förakt
Att känna förakt mot partnern innebär att man ser den andra personen som underlägsen en själv. Detta kan också leda till andra beteenden som att man förnedrar, kritiserar, förödmjukar och helt inte visar respekt för partnern.
Om någon behandlar dig på detta sätt ofta så innebär detta att personen inte älskar dig. Du bör då fråga dig själv om du bör stanna i relationen.
Självdestruktivt beteende inom relationer: att ignorera
Detta är ett av de mest självdestruktiva beteendena som finns. Om du ignorerar din partner under ett gräl så innebär det att du undviker en person som du säger att du älskar.
En person som blir ignorerad kan känna sig extremt förödmjukad. På lång sikt kommer det att påverka personens självkänsla.
Han kan även börja tro att han inte förtjänar sin partners uppmärksamhet eftersom han har gjort något fel.
Förstöra personens individualitet
Om du befinner dig i en relation med en partner som säger till dig vem du måste vara, vad du bör göra, vem du bör vara vän med, etc., så håller denna person på att förstöra din individualitet.
Då du älskar någon så älskar du personen för den som han eller hon är. Om din partner försöker förändra dig så älskar han dig inte på riktigt.
Ömsesidigt beroende vid självdestruktivt beteende inom relationer
Det är väldigt viktigt att man är uppmärksam på något som kallas ömsesidigt beroende. Vissa personer kan inte komma ut ur en relation eftersom han de känner att de behöver den andra personen.
Detta leder till att man står ut med konstant kritik för att man inte klarar av att vara ensam.
Men detta förstärker också den anda personen eftersom han ser att partnern är beroende. Detta är ett väldigt självdestruktivt beteende och det kan vara förödande för en relation.
Att man aldrig anstränger sig
Du bör alltid vara ärlig med din partner och vara den du verkligen är i personens närhet. Men det finns också gånger då man måste ge efter.
Om din partner exempelvis vill att du ska följa med på en fest så bör du försöka med detta även om du inte känner att festen är så värst intressant.
Din partner bör göra samma sak för dig. Då kan ni båda visa varandra att ni älskar varandra.
Varför stannar folk i giftiga relationer?
Folk står ofta ut med självdestruktiva beteenden under en lång tid. Man behöver dock komma ihåg att alla gör misstag ibland, vilket är anledningen till att du måste vara flexibel och tolerant med din partner.
Problemet börjar då detta blir ett återkommande problem och något definierar din relation. Stanna upp och tänk på hur ni beter er. Håller ni hand? Kysser ni? Bråkar ni? Detta kommer säga mycket om er relation.
Om du märker att din partner uppvisar ett giftigt beteende så måste du väga fördelar och nackdelar och vara redo för att gå ur relationen om det visar sig att detta blir nödvändigt i slutändan.
I de flesta fall så har folk svårt att göra slut eftersom de är rädda för att vara ensamma. Många tror att de kommer förbli ensamma även om det finns många som ger dem stöd.
“Varför undviker folk att vara ensamma? Eftersom det bara är några få som trivs med sig själva.”
-Carlo Dossi-
Folk använder också vissa tankemönster för att lura sig själva till att stanna med sin partner.
Ett par exempel på detta är: “Jag är säker på att personen kommer förändras” eller “Om jag göra slut så kommer den andra personen att hitta någon bättre.”
Du måste försöka ignorera dessa tankar. De är ett resultat av din rädsla för att vara ensam.
Det bästa du kan göra är att sluta lura dig själv och istället se objektivt på saker. Observera din relation. Då du gör detta så kommer du kunna ta ett beslut huruvida du vill stanna i relationen eller göra slut.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Agencia Española de Medicamentos y Productos sanitarios (2018). Ficha técnica. Valdoxan. [Online] Disponible en: https://cima.aemps.es/cima/pdfs/ft/08499003/FT_08499003.pdf
- San, L., & Arranz, B. (2010). Agomelatina: un nuevo enfoque antidepresivo para una remisión de calidad. Revista de psiquiatría y salud mental, 3, 15-20.
- Martínez, L. C. (2009). Ritmos biológicos, sueño y depresión: agomelatina en el tratamiento de la depresión. Archivos de psiquiatría, 72(1), 28-49.