Skillnaden mellan att ha och att äga
I vardagen används begreppen att ha och äga omväxlande. Det finns dock en skillnad. Även om de kan verka synonyma, gör filosofin en skillnad mellan de två termerna.
Med tanke på objekt och kroppar å ena sidan och existens å andra sidan, kommer vi att utforska olikheten i fråga. Faktum är att vi kommer att gå längre och undersöka ojämlikhet i konsumtionssamhället och juridisk lag.
Att ha enligt filosofin
I folkmun säger du att du har något när du äger ett visst föremål. Men filosofin gör en åtskillnad mellan dessa två termer. Skillnaden är etablerad i en kroppslig och existentiell mening.
En studie genomfördes av Navarras universitet i Spanien angående konceptet att ha. Forskarna övervägde åsikterna från den franske filosofen och dramatikern Gabriel Marcel, som hävdade att det att ha är förknippat med inkarnation. Detta betyder att existens är kroppsligt; att “din kropp” och “du” är samma sak. Ditt väsen och din kropp är på detta sätt förenade. Därför är att ha medel att förfoga över kroppslighet.
Å andra sidan definierar den spanske filosofen Leonardo Polo människan som en varelse som är kapabel att ha. Att ha framstår med andra ord som en förmåga där kroppslighet är viktig. Således är kroppsligt havande den mest grundläggande formen av havande.
Ur ett filosofiskt perspektiv är att ha, som du kan se, kopplat till kroppar och föremål. Men hur är det med att äga? Betyder det inte detsamma? Polo hävdade att det är skillnad mellan att ha och att äga. Enligt honom är ägande ett sätt att veta saker. Med andra ord etablerar det en koppling mellan ägande och kunskap.
Ägande ur ett filosofiskt perspektiv
Kunskap är ett av de ämnen som togs upp i Platons dialog Theaitetos. I detta verk sker ett samtal mellan Sokrates och Theaitetos kring kunskapens eller vetenskapens natur. Texten belyser skillnaden mellan att ha och att äga.
Enligt Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría (tidskrift för den spanska föreningen för neuropsykiatri), är att ha förknippat med nuet. Du har till exempel ett objekt eller i det här fallet kunskap. Du har det nu, i detta exakta ögonblick.
Å andra sidan tolkas ägande som en potentialitet. Du kanske till exempel äger en bärbar dator, men du kanske inte har den med dig just nu. Därför är ägande en potential. Det finns där, men är inte nödvändigtvis närvarande här och nu.
Skillnaden mellan att ha och att äga i konsumtionssamhället
Den tyske filosofen Erich Fromm definierade i sin bok Att ha eller att vara? (1976) två sätt att existera: det ena att vara och det andra att ha. Han associerade havande som relaterat till egendom och ägande. Världen står till ditt förfogande, redo att bli din egendom, enligt de skrivna lagarna.
Fromm ser att ha som relaterat till att äga eftersom ägande är en helig rättighet för människan i industri- och konsumentsamhällen. Det kommer från begreppet privat egendom: det som, med rätta, tillhör dig, är din egendom. Därför är det din besittning enligt en artikel publicerad i Economipedia.
Fromm ville visa och varna för att människan i dagens samhällen har blivit ett objekt. Han hävdade att vi har åsidosatt vår djupaste och mest andliga existens, för att ständigt söka efter förvärv av egendom. Dessa är föremål som är redo att konsumeras.
Men här kommer den etiska varningen. Även om du kan äga föremål är det inte möjligt att betrakta människor som om de vore din egendom. Faktum är att respekten för människans existentiella dimension är det enda vi kan rädda i våra nuvarande samhällen. Men det är värt att fråga sig var denna uppfattning om egendom kommer ifrån.
Rätten till egendom
Nu måste vi vända oss till juridikområdet. Filosofi och juridik är nära besläktade. Faktum är att mycket av teorin om rättsvetenskap kommer från rättsfilosofin. Dessutom är begreppet egendom filosofiskt baserat på naturlagen.
Naturlagen är inte nedskriven men den har det mänskliga förnuftets kraft bakom sig. Därför kan den påtvingas människan eftersom den erkänns av mänskligt resonemang. Naturlagen gäller alla, överallt, på samma sätt.
En artikel publicerad av Universidad Nacional de La Plata i Argentina visar att rätten till egendom och därmed att äga grundar sig på människors inneboende förmåga att försvara och kräva det som tillhör dem. Ägande kommer alltså från en mänsklig förmåga som är skyddad av naturlagen. Denna lag blir då en laglig rättighet.
Ur detta perspektiv är ägande en konstituerande del av människan. Det är en naturlag som påtvingas och erkänns av förnuftet självt. I denna mening har ägande en existentiell klang som är långt ifrån kroppsligheten av att ha.
Är det bra att veta skillnaden mellan att ha och att äga?
På ett filosofiskt plan innebär förståelse av skillnaden mellan att ha och att äga att man erkänner sin relation med världen och sig själv. Den inbjuder dig att anta en attityd av frigörelse gentemot materiella ägodelar, och att sätta större värde på erfarenheten och den personliga tillväxten som härrör från dem.
Du kan också se skillnaden mellan att ha och att äga som en möjlighet att odla ett mer meningsfullt liv. Detta innebär att du kan främja en hälsosam balans mellan dina materiella behov och ditt andliga välbefinnande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Casares, Tomás D. (1927). El derecho de la filosofía neoescolástica. Humanidades, 16, 119-144. Repositorio Universidad Nacional de La Plata. http://sedici.unlp.edu.ar/handle/10915/14666
- Diez Patricio, A. (2017). Más sobre la interpretación (II): ideas y creencias. Revista de la Asociación Española de Neuropsiquiatría, 37(131), 127-143. https://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0211-57352017000100008
- Sánchez, J. (2020). Propiedad privada. Economipedia. https://economipedia.com/definiciones/propiedad-privada.html
- Urabayen, J. (2018). Estudio del «tener» según Gabriel Marcel y Leonardo Polo. Studia Poliana, 5, 199-239. https://revistas.unav.edu/index.php/studia-poliana/article/view/26098