Vad som gör oss lyckliga: en 76-årig studie

1938 påbörjades ett projekt vid namn “Studien av vuxen utveckling” på Harvard University. Dess huvudsakliga mål var att fastslå vad som verkligen gör oss lyckliga. Studien pågår fortfarande och är en av de mest kompletta i sitt fält. I grund och botten tar man reda på vad som gör oss lyckliga.

Studien utfördes inledningsvis i samarbete med 700 unga män. Vissa av dem åtnjöt komfortabel social status medan andra var Bostonbor från lägre samhällsklasser. Forskarna följde dem i livet för att utvärdera deras sökande efter lycka och hur den såg ut när de hittade den.

För tillfället inkluderar studien fler än 1000 män och kvinnor, varav vissa är barn från den första generationen av volontärer. Den nuvarande chefen för studien är psykiatrikern Robert Waldinger, som även är en zenmästare.

Baserat på slutsatser som drogs från studiens 76 år har professor Waldinger erbjudit ett ramverk av vad som kan kallas för “ett bra liv”. Studien visar vad som gör oss lyckliga (eller åtminstone en majoritet av alla människor). Låt oss tala om några av fynden.

Högkvalitativa relationer gör oss lyckligast

En av de viktigaste slutsatserna som dragits från studien om vuxen utveckling och vad som gör oss lyckliga är att folk verkligen känner sig lyckliga när de har högkvalitativa mänskliga relationer. “Vad vi fann var att personer som är mest nöjda i sina relationer och mest sammankopplade till andra hade kroppar och sinnen som förblev friska längre”, sade Waldinger.

När det kommer till att definiera vad som utgör en högkvalitativ relation, indikerade professorn att det är en relation du kan lita på och där du kan vara dig själv. Med andra ord känner du dig inte dömd och vet att du kan lita på den andra personen i nästan alla situationer. Det kan vara med en kärlekspartner, familj eller vänner.

Pengar och berömmelse är rökridåer

Vid flera tillfällen har studien gett ut frågeformulär om konceptet lycka. Deltagare i studien såväl som icke-deltagare fyllde i det. Undersökningen frågar vad som gör oss lyckliga.

• 80% svarade att de skulle vara lyckliga om de hade mer pengar.
• 50% var säkra på att berömmelse skulle göra dem lyckliga.

Efter att man analyserat resultaten efter ekonomisk förbättring eller sociala framgångar i de svarandes liv, såg forskarna att antagandena de svarande haft inte var sanna.

Allt verkar indikera att pengar och berömmelse agerar som en typ av rökridå i vårt sinne. Vi kan dra slutsatsen att personer som tänker på detta sätt inte kan erkänna att de verkligen söker efter erkännande, respekt och sällskap. Utan att inse det antar de att pengar och berömmelse kommer leda till mer betydelsefulla band till andra.

Det betyder att vi undermedvetet tror att om vi har mer pengar eller berömmelse, kommer vi vara högre värderade av andra. Det är inte sant. Berömmelse och pengar för med sig nya band, men de är ofta inte uppriktiga. De baseras nämligen inte på sann respekt för någon.

Många personer söker upp de rika och berömda för fördelarna de kan få, inte för att de känner sann tillgivenhet för dem.

Om vi vet vad som gör oss lyckliga, varför är vi inte lyckligare?

Studien från Harvard har svaret på frågan om hur man är lycklig, och det är relativt enkelt och konkret. Men det leder till en annan fråga: vi har svaret, så varför är så många människor olyckliga? Skulle det inte räcka att investera lite mer tid och ansträngning i våra relationer för att leva bättre? Men det är där problemet ligger.

Att etablera högkvalitativa relationer är inte så enkelt. Det är inte enkelt eftersom det kräver att vi har utvecklat en uppsättning värderingar och dygder som inte kommer automatiskt, serverade på silverfat.

Att bygga starka relationer kräver generositet, vänlighet, tålamod och intimitet.

I livet är syftet inte att finna “speciella människor” vi kan bilda fantastiska band med; syftet är att vara fantastiska i våra relationer. Det är basen för högkvalitativa band.

Poängen med den 76-åriga studien från Harvard är väldigt enkel: alla vill vi bli älskade. Detta skulle vara synonymt med lycka. Ofta kan vi dock inte bygga autentiska och älskande relationer eftersom vi själva inte har utvecklat förmågan att ge kärlek.