Fem vanliga försvarsmekanismer

Vad är försvarsmekanismer? På vilken nivå verkar de och hur implementerar vi dem? Ta reda på det här.
Fem vanliga försvarsmekanismer
Gorka Jiménez Pajares

Skriven och verifierad av psykologen Gorka Jiménez Pajares.

Senaste uppdateringen: 29 november, 2024

Hur skyddar du dig från smärta? Vet du hur ditt undermedvetna försvarar dig? Faktum är att det finns flera vanliga försvarsmekanismer som aktiveras för att skydda oss från mycket stressande händelser. Vanligen är vi inte medvetna om att vi uppvisar dem. Det betyder att de mobiliseras innan du är medveten om smärtan, bedövningen eller förvirringen som en situation kan generera. Faktum är att ditt undermedvetna jag skyddar dig när de aktiveras.

Försvarsmekanismer ger dig en hel arsenal av verktyg som låter dig dämpa effekterna av händelser som kan vara potentiellt traumatiska. Som regel är de adaptiva. Men de kan bli patologiska när de hindrar dig från att utvecklas inom områden som är meningsfulla för dig. Till exempel det interpersonella, akademiska och yrkesmässiga.

Så fungerar fem vanliga försvarsmekanismer

I den här artikeln kommer vi att beskriva några vanliga försvarsmekanismer som du förmodligen har använt någon gång i ditt liv. De definierades av Sigmund Freud och psykoanalysen. Faktum är att Freud menade att de utgör ursprunget till personligheten. Därför är det möjligt att du identifierar dig mer med vissa än andra. Det är också möjligt att du, efter att ha läst om dem, kommer att börja identifiera dem oftare i ditt dagliga liv.

“Ju mer perfekta människor är på utsidan, desto fler demoner har de på insidan.”

-Sigmund Freud-

Försvarsmekanismer kan delas in i två stora block. Å ena sidan har vi de som innebär att man flyr när man upplever ångest, till exempel bortträngning. Å andra sidan finns det de som anspelar på det faktum att man försöker möta eller till och med kontrollera den fruktade situationen. Till exempel intellektualisering.

Tänker med en man inombords
Vår enda säkerhet är självmedvetenhet.

1. Bortträngning

Att undertrycka något innebär att “avbryta dess tillgång till ditt medvetande”. Vid bortträngning separerar du dig från de tankar som orsakar dig ångest genom att undvika dem eller förminska dem och lägga dem åt sidan.

Dessa tankar är avsedda för djupet av ditt sinne. Ju djupare de går, ju svårare blir det för dig att komma åt dem och desto mindre kommer du följaktligen att lida. Men trots dess effektivitet är denna process farlig. Det beror på att det du undviker att möta och hantera har potential att växa. Detta betyder att det kan skada ditt sinne på ett mer intensivt sätt i framtiden.

“En dag, i backspegeln, kommer åren av kamp att framstå som de vackraste.”

-Sigmund Freud-

2. Projektion

Om du går igenom en dålig period och inte behandlar dem runt omkring dig särskilt bra, kan du försvara dig själv genom att säga att de behandlar dig illa. Men i verkligheten svarar de bara på hur du behandlar dem. Denna försvarsmekanism uppstår vanligtvis när du tillskriver en annan person vad du tänker på.

Projektion är en form av mellanmänskligt försvar. Det uppstår och aktiveras i dina relationer med andra. I själva verket är det en undermedveten form av manipulation. Ditt mål är, även om det är omedvetet, att skada och kontrollera den andra personen eftersom du antar, tror och känner att denne har denna egenskap.

“Vi är vad vi är för att vi har varit vad vi har varit.”

-Sigmund Freud-

3. Sublimering

Hur många gånger har du känt ett behov av att skriva, rita eller sjunga när du har upplevt obehag? Att sublimera smärta och frustration innebär att ersätta dessa känslor och omvandla dem till något som är socialt och etiskt acceptabelt. Istället för att undvika dina känslor eller reagera aggressivt på situationen som orsakar dig ångest, omarbetar du den och ger den en ny mening.

“Varje barn som leker beter sig som en kreativ författare, genom att han skapar en egen värld, eller snarare ordnar om sakerna i sin värld på ett nytt sätt som behagar honom.”

-Sigmund Freud-

4. Intellektualisering

Att intellektualisera en smärtsam situation innebär att överresonera den. Det finns tillfällen i ditt liv när du vill utöva järnkontroll över de konflikter du går igenom och de känslor de producerar. För att göra detta analyserar du dem och genererar en mängd argument som gynnar din egen åsikt, utan att överväga bevisen mot den och utan att uppmärksamma de känslor du känner.

Resultatet är att du kopplar bort från den emotionella delen av händelsen och bara upplever den halvvägs. När du till exempel ställs inför en partners otrohet, kan du lista en hel rad skäl för att rättfärdiga hans eller hennes beteende. Detta eftersom det är mindre smärtsamt än att möta känslorna av svek och smärta det orsakar dig.

“Intellektets röst är mjuk, men den vilar inte förrän den har fått gehör.”

-Sigmund Freud-

Man som tänker

5. Vanliga försvarsmekanismer i drömmar

Detta mentala försvar är nära kopplat till bortträngning. Sådant du undertrycker och förvisar till bakhuvudet har en vana att dyka upp i dina drömmar. Freud såg drömmar som en viktig tillträdesväg till det undermedvetna genom vilken förträngda minnen och känslor manifesteras. I denna mening är det undermedvetna ett förråd av minnen, bilder och känslor som når medvetandet genom sömnen.

En intressant fråga som du kanske ställer dig själv när du står inför det märkliga, skrämmande eller behagliga innehållet i dina drömmar är: vad betyder de? Att låta tankarna vandra angående innebörden av dina drömmar uppmuntrar fri association. Enligt Freud bidrar detta till att göra de minnen, känslor och situationer som du har förträngt tydligare. I själva verket tar det upp dem till ytan så att du kan bearbeta informationen och ge den mening.

Alla dessa mentala försvar är mekanismer som skyddar dig. De är undermedvetna former av försvar mot intensivt emotionella händelser. Identifierar du dig med någon av dem?

“Drömmar är, kort sagt, en av de funktioner vi använder för att undvika bortträngning, en av de viktigaste metoderna för indirekt representation av sinnet.”

-Sigmund Freud-


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bleichmar, H. (2006). Hacer consciente lo inconsciente para modificar los procesamientos inconscientes: algunos mecanismos del cambio terapéutico. Aperturas psicoanalíticas, 22.
  • Bleichmar, H. (2001). El cambio terapéutico a la luz de los conocimientos actuales sobre la memoria y los múltiples procesamientos inconscientes. Aperturas psicoanalíticas, 9(2).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.