Var vi lyckligare utan sociala medier?
I den värld vi lever i idag finns det en fråga som tenderar att komma och gå i våra sinnen. Var vi lyckligare utan sociala medier? Om vi reflekterar över allt vi har lärt oss om dessa plattformar, kan vi dra slutsatsen att de har varit en bra källa till alternativ information ett bra tag nu.
Frågan sträcker sig dock bortom funktionaliteten och användbarheten av sociala medier. Som med alla nya tekniska uppfinningar, måste vi även analysera om de förbättrar våra liv. Vidare om de har optimerat våra relationer, förändrat våra missanpassade rutiner och om de får oss att må bra.
Efter flera års användning av sociala medier är det därmed ett bra tillfälle att stanna upp och tänka på allt som de har gett eller tagit ifrån oss, och hur de har hjälpt eller hindrat oss, både personligt och professionellt. Därför ställer vi i den här artikeln frågan, var vi lyckligare utan sociala medier? Naturligtvis kommer svaret att vara olika för varje individ, men att reflektera över några punkter hjälper oss att ge ett generellt svar på frågan.
Det har forskats kring om vi var lyckligare utan sociala medier
Tre miljarder människor, cirka 40 procent av världens befolkning, använder sociala medier. Enligt vissa rapporter spenderar vi faktiskt i genomsnitt två timmar om dagen på att dela, gilla, tweeta och uppdatera information på dessa plattformar.
Men eftersom sociala medier spelar en så viktig roll i våra liv, skulle det kunna vara så att de får oss att offra vår mentala hälsa och vårt välbefinnande, såväl som vår tid? Vad tyder egentligen bevisen på?
Sociala medier och stress
Människor använder sociala medier för att slappna av. Nackdelen med detta är att våra flöden ofta liknar en oändlig ström av stress. 2015 försökte forskare vid Washington DC-baserade Pew Research Center i USA kartlägga om sociala medier framkallar mer stress än de lindrar.
I undersökningen med 1 800 personer rapporterade kvinnor att de var mer stressade än män. Twitter visade sig vara en “betydande bidragande orsak till stress” eftersom det ökade andra människors medvetenhet om stress.
Själstillstånd och sociala medier
Om du stannar upp och tänker på vilka typer av inlägg du har sett, är de förmodligen ofta i stort sett inte av enorm betydelse för dig personligen. När allt kommer omkring tenderar goda nyheter om något i ditt liv eller om dina vänner och familj att kommuniceras på annat sätt.
Så vad letar du efter? Att jämföra dig med andra? Att hitta likasinnade som tänker på samma sätt som du?
Ovanan att jämföra sig själv med andra leder faktiskt alltid till frustration eftersom man alltid jämför sig själv med andras prestationer. Att hitta personer som delar dina ideal kan vara inspirerande, men kommer du någonsin att träffa dem över en fika eller ringa dem någon dag? Det är möjligt, men tiden du investerar i människor på sociala medier är oproportionerligt större än med dem du träffar i verkligheten.
Var vi lyckligare utan sociala medier?
Syftet med den här artikeln är att bjuda in dig som läsare att reflektera över om sociala medier har bidragit till din känsla av välbefinnande. Och om de har bidragit till en förbättring av välbefinnandet i samhället i stort. Eftersom vi har använt dem i några år nu, borde det finnas indikatorer som ger oss en fingervisning.
Har sociala nätverk förbättrat våra nära relationer? Har de bekämpat vår ensamhet?
Svaren på dessa frågor varierar från person till person. Vi behöver därför reflektera över om sociala medier har bidragit positivt till våra relationer. Om så är fallet, fortsätter de att göra det och om inte, hur kan vi ändra på det?
När vi tänker på förbättringen av sociala relationer hänvisar vi till ökningen av det allmänna välbefinnandet hos en person genom att upprätthålla nära och betydande relationer. Intimitet i relationer översätts till mängden upplevt socialt stöd. Känslan av att vara älskad och att kunna räkna med olika människor för olika planer gör oss lyckligare.
För att upprätthålla goda relationer måste vi hålla kontakten, prata ansikte mot ansikte, lyssna på varandra och inte ta saker för givet. Men sociala medier ger oss en falsk känsla av förtrogenhet och kontakt med andra. Det verkar faktiskt som att det inte finns något verkligt behov av att anstränga sig för att lära känna varandra.
Förlust av naturlighet och känslor av ensamhet
Alla uttrycker vi vad vi vill ha i våra profiler och vi håller fast vid det. Av denna anledning har en del av magin i våra excentriciteter, hur vi ser ut och de individuella komplexen som gör oss ofullkomliga men samtidigt spännande gått förlorade. På dessa digitala plattformar går dessutom kontakter förlorade och vi möter ofta oförklarliga avslag.
Faktum är att det finns en konstant känsla av liv och rörelse, såväl som försök och misstag. Vi är alla systematiserade och programmerade. Först verkade det här spännande, men nu saknar vi de små detaljerna. Vi blir allt tröttare på prefabricerad perfektion. Av dessa flytande relationer på sociala medier som inte riktigt översätts till ett genuint intresse för den andra personen i verkliga livet.
På sociala medier saknar vi den sortens människor som inte låtsas ha perfekta liv, de som hälsar oss välkomna med riktiga leenden. Sådana som inte ägnar all sin tid åt att skryta om sina liv utan är mer naturliga i allt de säger och gör. Under årens lopp är tiden vi investerar i människor på sociala medier verkligen inte proportionell mot de känslomässiga fördelar de ger oss.
En dopaminfix
Vi kan träffa vem vi vill varje dag på sociala medier. Vi behöver inte ringa andra som vi brukade göra. Dessutom behöver vi inte leta efter sätt att underhålla oss. Det finns ett helt universum av profiler på sociala medier och digitala plattformar att låta sig inspireras av liksom möjligheten till videosamtal och chattar. Underhållning har aldrig varit så enkelt och dopamin har aldrig dispenserats så snabbt och på begäran.
Sammanfattningsvis bör det noteras att tv-dokumentären The Social Dilemma gav oss svaret på vår fråga. Faktum är att vi har intecknat ett roligare liv med förlängd frisättning för kontinuerliga doser av dopamin som både fångar och distraherar oss.
Till sist, vad tycker du? Har du också gjort dig skyldig till att förväxla tillfredsställelsen av små doser av nöje med långsiktig tillfredsställelse? Om så är fallet kanske du nu tänker efter två gånger och börjar reflektera över din relation till sociala medier.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Pew Research Center. Social Media Fact Sheet. https://www.pewresearch.org/internet/fact-sheet/social-media/
- Universidad Internacional de Valencia. (2018). Las redes sociales y sus efectos psicológicos. Recuperado de: https://www.universidadviu.com/las-redes-sociales-efectos-psicologicos/ el 24 de mayo de 2021.