Åkomman akatisi: oförmågan att kunna sitta still
Nervositet. Oförmågan att kunna hålla sig stilla. Ett intensivt behov av att alltid vara på språng. Obehag och en känsla av yrsel. I motsats till vad många tror är åkomman akatisi inte kopplad till Willis–Ekboms sjukdom (förkortat WED efter engelskans Willis–Ekbom Disease, tidigare kallat ”rastlösa ben”). Akatisi är nämligen en biverkning av vissa typer av, vanligen receptbelagda, läkemedel.
Vid många tillfällen är människor tvungna att ta diverse mediciner och tenderar då att ignorera de biverkningar de kan ha på dem. Som ett resultat av detta upplever många effekter som gör livet besvärligt för dem, vilket får dem att gå till sin läkare igen, bara för att få reda på att besvären de upplever är en bieffekt av de läkemedel de tar.
Som du kan föreställa dig är läkemedelsinducerade besvär relaterade till många typer av symtom. Åkomman akatisi är ett av dem. Namnet hänvisar till en negativ, störande och handikappande manifestation som ofta feldiagnostiseras som Willis-Ekboms sjukdom: ett neurologiskt problem med stickningar i benen vilket endast lindras av konstant rörelse. Denna förväxling är så vanlig att individer många gånger får behandling för den senare neurologiska störningen när de egentligen inte alls behöver det.
Av naturliga skäl leder den felaktigt antagna behandlingsmetoden inte till någon förbättring. Av den anledningen är det viktigt att alltid ta hänsyn till fler faktorer, så som ursprunget till vad som skapat det okontrollerbara behovet av att röra på sig. Låt oss titta närmare på detta.
Åkomman akatisi: symtom, ursprung och behandling
Akatisi är en rörelsestörning som hindrar en person från att sitta stilla. Åkomman innebär i själva verket en mycket mer intensiv och problematisk situation än Willis-Ekboms sjukdom. Detta eftersom att behovet av att röra på sig inte bara fokuserar på de nedre extremiteterna utan påverkar hela kroppen. Som du kan föreställa dig är det obehagligt att inte kunna låta bli att röra på sig.
Därmed kommer detta tillstånd även med diverse psykologiska symtom. Naturligtvis påverkar denna fysiska rastlöshet känslorna på många sätt. Till exempel är ångest på grund av att inte kunna hålla sig still och hitta en bekväm position under arbetet otroligt besvärande. De drabbade kan inte köra bil eller lägga sig för att sova. Dessutom påverkar denna störning människor i alla åldrar; allt beror på vilken effekt deras läkemedel har på kroppen.
Vissa patienter söker behandling för att lindra endast enkla biverkningar såsom yrsel och kräkningar. De är ovetande om att deras läkemedel orsakar mer djupgående besvär. Du behöver inte själv lida av detta tillstånd för att kunna föreställa dig hur jobbigt det måste vara att ideligen sitta och trumma med fingrarna, eller inte kunna behålla ett jobb eftersom man inte kan fokusera ordentligt.
Symtomen för akatisi
Neurologi är det område som ansvarar för att studera denna typ av symtom. Även om det är ganska vanligt att förväxla denna sjukdom med Willis-Ekboms sjukdom, har vi nu förstått att symtomen på akatisi är mycket bredare. Följande är de vanligaste symtomen som kan uppstå vid detta tillstånd:
- Ett ständigt behov av att gå omkring och röra på sig.
- En känsla av stickande och klåda i benen.
- Ett behov av att ständigt trumma med fingrarna.
- En upplevelse av kliande hud.
- En känsla av stress och ångest.
- Ett ständigt tilltagande problem med att kunna sova.
- Vid allvarliga fall kan panikattacker inträffa.
Vad är dess ursprung?
Som vi nämnde i början av artikeln är etiologin för denna rörelsestörning biverkningen från specifika läkemedel. Ursprunget ligger nästan alltid i behandlingen med antipsykotiska läkemedel och även vid antidepressiva medel så som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
Många patienter har även drabbats av akatisi på grund av mediciner för behandling av kräkningar och yrsel. Dessutom är det vanligt att akatisi förekommer hos patienter med Parkinsons sjukdom som en följd av den dopaminbehandling de får. Vi måste dock notera att denna biverkning inte förekommer hos alla patienter.
Dessa manifestationer kommer vanligtvis när den administrerade dosen av läkemedlet är hög. Således är detta tillstånd vanligt hos personer som tar första generationens och andra generationens antipsykotikum, såsom Haloperidol och Risperidon.
Processen med att diagnostisera åkomman akatisi
I allmänhet gäller att då en patient genomgår behandling med psykotropa läkemedel, är läkarens första intuition att dessa symtom kan vara effekten av läkemedlen. Men läkare måste också komma ihåg att vissa människor uppvisar biverkningar också mot klassiska antidepressiva läkemedel eller även mediciner för yrsel. Av den anledningen är läkare extremt försiktiga när de studerar dessa fall.
Låt oss titta på de diagnostiska kriterier som läkare brukar följa för att bestämma närvaron eller frånvaron av akatisi:
- Analysera patientens medicinska historia
- Undersöka symtomens ursprung
- Visuellt bedöma personens rörelser (i allmänhet är akatisi mycket uppenbart eftersom det resulterar i konstant rörelse)
- Tillsammans med motoriska symtom uppvisar individen mycket ångest och stress.
Vad är behandlingen för denna rörelsestörning?
Till skillnad från Willis-Ekboms sjukdom ser prognosen för akatisi bra ut. Faktum är att det vanligtvis är tillräckligt att minska dosen av det tagna läkemedlet, eller avbryta behandlingen med det helt, för att symtomen ska upphöra. Problemet här är att vissa patienter måste behålla sin behandling med antipsykotiska läkemedel, och det i höga doser, för att alls kunna fungera i samhället.
I dessa situationer måste läkare bedöma möjligheten att erbjuda ett annat läkemedel med liknande egenskaper. Således handlar det om att prova olika alternativ tills man hittar det som bäst passar patientens behov.
Avslutningsvis kommer vi till ett uppenbart faktum om vi lär oss något om denna typ av störning. Vid många tillfällen beror människors välbefinnande och hälsa på medicinering. Ingenting är lika farligt som självmedicinering. Det är viktigt att alltid ta emot god medicinsk vård och att inte försumma eller förneka uppkomsten av eventuella biverkningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Linazasoro G. Trastornos del movimiento inducidos por fármacos. En:López del Val J, Linazasoro G. Los Trastornos del Movimiento. 3ª Edición. Madrid. Línea de Comunicación. 2004; 249-262.
- Gershanik OS. Drug induced dyskinesias. En Jankovic J, Tolosa E. Parkinson Disease and Movement Disorders. 4a edición. Philadelphia. Lippincott Williams & Wilkins 2002; 368-369.
- Kahn EM, Munetz MR, Davies MA, Schulz SC. Akathisia: clinical phenomenology and relationship to tardive dyskinesia. Compr Psychiatry 1992; 33(4): 233-236.
