Att bo nära grönområden hjälper dig att tänka bättre
Det är naturligt att du andas mer syre när du kommer närmare parker och skogsområden. Att bo nära grönområden förbättrar följaktligen din fysiska hälsa. Men visste du att de också hjälper dig att tänka bättre? Faktum är att psykologiområdet nu tar upp ämnet mental hälsa i situationer som denna där tidigare endast det fysiska beaktades.
Det finns flera studier om fördelarna med att bo omgiven av grönområden. Till exempel har organisationer som Världshälsoorganisationen redan deklarerat att den förväntade livslängden gynnas av närvaron av naturliga utrymmen.
I den här artikeln kommer vi att fokusera på de mentala hälsofördelarna med att bo nära parker, skogar, berg och andra grönområden. Den är väl värd att läsa eftersom den kan vara mer relevant än du kanske tror.
Fördelarna med att bo nära grönområden
Grönområden har visat sig vara en avgörande faktor för hälsan. De förbättrar och ökar välbefinnandet på olika sätt. Faktum är att en WHO-studie konstaterar att en tvåprocentig ökning av vegetationen inom 500 meter från ditt hem är förknippad med en fyra procents minskning av risken att dö i förtid. Naturen förlänger med andra ord livet.
Å andra sidan har en frånvaro av grönytor en mer än negativ inverkan på hälsan. Bland andra problem förvärrar det allergier (och utlöser dem) och är kopplat till hjärt- och andningsproblem och uppkomsten av cancer.
Parker och depression
Intuition, rotad i erfarenhet, säger oss att grönområdenas effekt på mental hälsa är betydande. Det är en variabel som har fått relevans i och med publiceringen av olika studier i ämnet. I själva verket är det idag ett obestridligt faktum.
Utflykter och promenader i parken är klassiska aktiviteter för att varva ner och eliminera stressen i vardagen.
Tack vare deras positiva inverkan på den mentala hälsan förhindrar grönområden även vissa psykiska humörstörningar, såsom depression.
Dessa effekter var uppenbara under den senaste pandemin med dess restriktioner när förekomsten av depression, ångest och andra störningar sköt i höjden. Forskning föreslog att man ska vända sig till naturen för att lindra dessa symtom på depression. Den indikerade också att det är ett idealiskt sätt att förebygga dessa typer av störningar.
Hur hjälper grönytor dig att tänka bättre?
Exakt vilka fördelar för sinnet kan man få genom att bo på landet eller intill en park? Det finns flera fördelar med grönytor:
- De uppmuntrar kreativitet. Naturens stora djup, liksom den lugna miljön och frånvaron av föroreningar, stimulerar sinnet och ökar kreativiteten.
- De hjälper dig att projektera, bearbeta och utveckla idéer. Detta gynnar mental fördjupning och koncentration.
- De minskar aggressiva impulser. I frånvaro av yttre stressfaktorer hjälper grönområdena till att förbättra ditt humör, så våldsamma utbrott är mindre frekventa.
- De erbjuder en möjlighet att varva ner. Negativa, stressiga och oroliga tankar tenderar att överfalla dig när du inte kan fly från stadslivets hektiska tempo. Det är därför som närvaron av grönområden hjälper dig att tänka bättre eftersom de ger dig en möjlighet att skingra dina tankar och anpassa dig.
En aspekt som vi måste ta hänsyn till när vi studerar dessa fördelar med naturen på psyket är att det ännu inte är klart om de uppstår oberoende eller är produkten av den antidepressiva effekten av grönområden. Det är faktiskt inte känt om förbättringen av kognitiv funktion beror på lindring av depressiva symtom. Därför återstår mycket att upptäcka.
Att bo nära grönområden är en grundläggande rättighet
På grund av summan av fördelarna med att bo nära grönområden, läggs allt större vikt vid att ge städer träd och parker. Det är inte bara så att närvaron av grönområden hjälper oss att tänka bättre. Faktum är att vår hälsa är en grundläggande rättighet och institutionerna har inget annat val än att ägna stor uppmärksamhet åt en så viktig faktor.
Se till att du ofta tar promenader i grönområden. Engagera dig för bevarandet av parker i ditt område. Stadsliv borde inte vara synonymt med sjukdom.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Alba Flores, D. S., & Ticona Choque, S. (2020). Espacios verdes, alternativa para prevenir la depresión durante la cuarentena. Revista de Investigacion Psicologica, (ESPECIAL), 92-99.
- Rendón Gutiérrez, R. E. (2010). Espacios verdes públicos y calidad de vida. In 6to. Cogreso Internacional Ciudad y Territorio Virtual, Mexicali, 5, 6 y 7 Octubre 2010. Centre de Política de Sòl i Valoracions.
- Martínez-Soto, J., Montero, M., López-Lena, M., & de la Roca Chiapas, J. M. (2016). Efectos psicoambientales de las áreas verdes en la salud mental. Interamerican journal of psychology, 50(2), 204-2014.
- Merayo Rodríguez, J., Serrano Fuentes, N., & Marqués Sánchez, P. (2016). Influencia de los espacios verdes urbanos en la salud mental. Metas enferm, 20-26.
- Sakhvidi, M. J. Z., Yang, J., Mehrparvar, A. H., Dzhambov, A. M., Ebrahimi, A., Dadvand, P., & Jacquemin, B. (2022). Exposure to greenspace and cancer incidence, prevalence, and mortality: A systematic review and meta-analyses. Science of The Total Environment, 156180.
- Rojas-Rueda, D., Nieuwenhuijsen, M. J., Gascon, M., Perez-Leon, D., & Mudu, P. (2019). Green spaces and mortality: a systematic review and meta-analysis of cohort studies. The Lancet Planetary Health, 3(11), e469-e477.