Bambun och ormbunken: om motståndskraft
Berättelsen om bambun och ormbunken handlar om en man som genomled en svår tid i livet. Han var en snickare som det gick väldigt bra för. Men sedan flyttade ett stort möbelföretag in i staden. Det hade mycket pengar, utmärkta maskiner och mycket personal. Snart pratade alla om det.
Fabriken kunde producera möbler rekordsnabbt, och de var även av väldigt god kvalitet. Vidare sålde man dem till lägre priser än snickaren kunde erbjuda. På bara några månader visste han att han höll på att gå bankrutt. Detta störde honom.
“Vi måste acceptera ändlig besvikelse, men vi får aldrig förlora oändligt hopp.”
-Martin Luther King-
Som grädde på moset började han även få problem med sin fru. Hon var lärarinna och hennes lön var inte tillräcklig för att försörja deras tre barn. Snickaren försökte förgäves hitta ett nytt jobb. Hans fru beskyllde honom, och det började även påverka barnen. De började få problem med sina skolbetyg.
En bra lärdom
Snickaren var verkligen desperat. Han tjänade mindre pengar och fick även mindre energi och än mindre hopp. Hans sinne började stänga av. Han kunde inte se någon väg ut. En dag tog han en promenad i en närliggande skog. Han skulle komma att lära sig om hemligheterna hos bambun och ormbunken.
Snickaren hade promenerat en halvtimme genom skogen när han träffade en vänlig gammal man som hälsade på honom. Han hade ett litet hus, och när han såg snickaren bjöd han in honom på te. Han såg att snickaren hade problem och frågade vad som var fel.
Snickaren berättade om sina bakslag samtidigt som den gamle mannen lyssnade uppmärksamt och lugnt.
När de var klara med teet bjöd den gamle mannen in snickaren att titta på en stor bit mark bakom huset. Där fanns ormbunkar och bambu intill dussintals träd. Den gamle mannen bad honom att observera de båda växterna och sade att han hade en berättelse.
Bambun och ormbunken
Snickaren var väldigt intresserad av vad den gamle mannen hade att säga. “För åtta år sedan tog jag några frön och planterade bambun och ormbunken på samma gång. Jag ville att båda växterna skulle växa i min trädgård eftersom båda är väldigt givande för mig. Jag ansträngde mig mycket för att ta hand om dem som om de vore en skatt.
Strax därpå märkte jag att bambun och ormbunken svarade olika på min vård. Ormbunken började växa, och på bara några månader var den en majestätisk växt som berikade allt med sin närvaro. Bambun låg å andra sidan fortfarande under marken, utan tecken på liv.”
Den gamle mannen fortsatte med sin berättelse samtidigt som snickaren lyssnade med stort intresse. “Efter ett år fortsatte ormbunken att växa, men inte bambun. Men jag gav inte upp. Jag fortsatte att ta hand om den med större omsorg. Men ytterligare ett år passerade och mitt arbete bar fortfarande inte frukt. Bambun hade inte vuxit.”
Tid och motståndskraft
Den gamle mannen fortsatte: “Jag gav heller inte upp efter det andra året, eller det tredje, eller det fjärde. Efter fem år såg jag äntligen en blyg kvist sticka upp från marken. Nästa dag var den mycket större. Efter några månader fortsatte den att växa och blev en otrolig bambu på över tio meter. Vet du varför det dröjde så länge för den att växa?”
Snickaren tänkte en stund men visste inte vad han skulle säga. Den gamle mannen talade igen och sade: “Det tog fem år för bambun att växa eftersom växten jobbade med att slå rot i marken. Den visste att den skulle växa sig väldigt hög, och det var därför den inte kom upp förrän den hade en stabil bas som lät den växa väl. Förstår du?”
Snickaren förstod budskapet. Han förstod nu att vissa saker kräver tid eftersom de slår rot. Att det viktiga är att vara ihärdig och inte tappa hoppet. Innan han gick så gav den gamle mannen honom ett budskap han skulle bära med sig för alltid: “Lycka håller dig vänlig. Prövningar håller dig stark. Sorg håller dig mänsklig. Misslyckande håller dig ödmjuk. Framgång håller dig växande.”
