Blommor i öknen: en lektion i att känna igen kärlek

· 29 mars, 2017

Har kärleken någonsin knackat på din dörr och du tvivlade på huruvida du skulle öppna eller inte? Kanske tvivlade du på huruvida det verkligen var kärlek eller något annat. Det är inte alltid lätt att känna igen kärlek. Hur kan man vara säker på detta?

Med denna berättelse vill vi visa dig att kärlek kan vara förvirrande, men att det finns tecken som kan visa dig när du försöker plantera och vattna något som inte är en blomma. Läs och njut!

Camilla levde i öknen och hade aldrig sett en blomma.

En dag dök en blomsterbutik upp i en närliggande öken. Den sålde även frukt och grönsaker, men Camilla lade inte märke till dessa. Hon var endast förtrollad av blommorna; äntligen skulle hon få reda på hur det var att beundra och dofta på en! Enligt hennes familj från landsbygden fanns det ingen annan känsla i världen som kunde mäta sig med denna.

Långsamt bläddrade hon i katalogen med säsongsenliga blommor och lade märke till en blomma med väldigt tunna, rödaktigt violetta blad som kom ut ur en typ av puppa med gröna blad. ”Oj vilken vacker blomma, och vilket fult namn”, tänkte Camilla när hon läste att den kallades för tistel.

Camilla tyckte det var genant att beställa blomman

När hon ringde för att göra sin beställning var hon generad över att referera till blomman med dess namn och säga ”jag vill ha en tistel”, så hon beskrev den istället. På mindre än en halvtimme anlände en man på kamel och gav henne papperspåsen med hennes beställning.

Camilla visste det inte, men vad som levererats var inte en tistel, utan en kronärtskocka. Hon förde upp den till näsan och kände inte någon berusande doft. Bladen verkade snarare än fina vara grova och kalla. Hon ville dock sätta den i vatten, ifall de violetta bladen behövde komma ut ur puppan.

Kronärtskocka

Det var en väldigt ledsam vecka för Camilla, för varje dag gick hon för att titta på sin ”blomma”, men såg bara att inget, inget alls, hade förändrats. Och sedan kom en tragisk dag: kronärtskockan började ruttna.

”Hur kan min familj och mina vänner säga att det är så tillfredsställande att ha en blomma när den endast åsamkar mig oro och sorg?”, undrade Camilla.

Hon begravde vad som var kvar av kronärtskockan i öknen under en kort ceremoni. Efter några dagar hade hon återhämtat sig och uppmuntrade sig själv att prova en annan blomma. ”Kanske en mer motståndskraftig kommer göra mig glad”, tänkte hon medan hon bläddrade i katalogen.

Ett andra försök efter det första misslyckandet

Camilla fann ytterligare en blomma med lila blad som, enligt annonsen, var ganska motståndskraftig mot höga och låga temperaturer. Den kallades prydnadskål.

Men även detta uppfattades av Camilla som ett fult namn, så återigen förklarade hon den för floristen.

Efter 20 minuter anlände en utmattad man för att ge henne ytterligare en påse. Han frågade varför hon tvingat honom att resa över halva öknen endast för en blomkål.

Av beskrivningen trodde floristen att Camilla ville ha en lila blomkål, och eftersom hon aldrig sett en blomma trodde hon att det var den typ av kål hon ville ha, tills hennes ”lila mossa” började bli dålig.

Hon satte blomkålen i vatten för att hålla den vid liv, men istället började den ruttna och avge en fasansfull lukt. ”Det är horribelt!”, utbrast Camilla dagen hennes tält kontaminerades med stanken. Hon begravde grönsaken i öknen – utan ceremoni – och ringde sin äldre syster, som hade arbetat i en trädgård som ung.

Hur man känner igen en blomma

”Det där var inte blommor”, försäkrade hennes syster. ”Jag vet inte vad de var, men de var inte blommor. Du kan känna igen en blomma eftersom den är otvivelaktigt vacker och definitivt doftar gott. Det är så det är, alltid. Förutom om du inte tar hand om den, givetvis, för då vissnar den”, fortsatte hon.

Hon avslutade konversationen med att säga: ”När du ser en blomma kommer du veta det, utan tvivel”. Månader passerade och Camilla hängav sig åt andra saker, återupptog gamla hobbyer och vänskaper. När hon nästan glömt bort blommorna knackade någon på dörren.

Blommor kommer alltid utan förvarning

Det var mannen som levererat till henne tidigare. Han hade precis levererat grönsaker till tältet bredvid och bestämde sig för att ge henne en gåva eftersom det gått lång tid sedan hon senaste gjorde en beställning.

Mannen tog ut en violett växt i en keramikkruka ur kamelens sadelväska. Camilla var förtrollad: ”Det där, det där… det där är en blomma!”, utbrast hon samtidigt som hon tittade på den på nära håll och andades in dess arom. ”Den är unik, gripande, som om jag blir ett med blomman när jag doftar på den”, kommenterade hon.

Lila blomma

Mannen log, och när han red iväg på sin kamel var han glad över att han inte gett Camilla rödbetan han tänkt ge henne inledningsvis.

Budskapet från denna berättelse är tydligt: kärlek kan inte grälas om eller tvivlas på; den antingen är eller inte är. Kärlek kommer utan förvarning och fyller hela dig med lycka. Om den ser ut som kärlek men ger dig tvivel så kan den inte göra något gott för dig och är säkerligen något helt annat.

*Originalberättelse av Mar Pastor.

8 saker du bör veta om sann kärlek