Den sanna berättelsen om Rödluvan
De flesta av berättelserna som Bröderna Grimm och Charles Perrault lämnade oss med togs från lokala legender och traditioner runt Medeltiden, då de reste genom Europas byar. Många av dem reflekterar periodens psykologi, dess övertygelser och dess myter… Alla grundas i vittnesmål som omslutit dem i en viss “magisk realism”. En av de äldsta och kanske mest fantastiska berättelserna som kan hittas är sagan om “Rödluvan”.
Enligt experter är denna berättelse en av dem som genomgått störst förändring sedan sitt ursprung. Dessa förändringar har alltid haft i syfte att “mjuka upp” vissa bilder så att yngre generationer lugnt kunde lyssna på den. Men sanningen är att vi med varje förändring förlorat originalets syfte, för varje berättelse innehåller en doktrin, en lärdom vi alla bör följa. Och den som lärs ut i Rödluvan är värd att ha i åtanke…
Charles Perrault och Bröderna Grimm
Charles Perrault var den första att samla berättelsen om Rödluvan 1697. Han inkluderade den i sin samling av populära berättelser, trots att den var den minst kända bland européerna. Vissa bilder var så brutala att han ändrade dem för att göra den lämpligare för en yngre publik. Detta var första gången berättelsen om den unga flickan med sin röda luva tog sig till Europa.
1812 beslutade sig Bröderna Grimm också att inkludera den i sin samling. För att göra det använde de sig av ett verk av tysken Ludwig Tieck vid namn “Liv och död för lilla Rödluvan” (Leben und tod des kleinen Rotkäppchens), som till skillnad från Perraults berättelse inkluderar karaktären jägaren. De tog också bort alla spår av erotik och blod och gav berättelsen ett lyckligt slut; för vad skulle en saga för barn vara utan sitt lyckliga slut? Som du säkert redan gissat är originalberättelsen väldigt annorlunda jämfört med den barn läser i sina böcker, så låt oss lära känna den.
Berättelsen om Rödluvan
Denna berättelse har sina rötter i alpregionen. Målet med berättelsen är att varna oss, att visa oss att det finns förbjudna saker i vårt samhälle och den mänskliga rasens grupp. I legenden är protagonisten en ungdom – en ung flicka som precis tagit steget in i vuxenvärlden. Hon bär en röd luva som symboliserar menstruation.
Denna unga flicka får en befallning från sin familj: du måste gå genom skogen för att ta bröd och mjölk till din mormor. Som du kan se är variationerna i berättelsen ännu inte särskilt stora, men vi måste tolka varje gest och varje bild. Skogen är en fara, en riskzon för unga människor och som reser sig som ett test, ett eldprov för samhället, med vilket man visar att personens barn nu har klivit in i vuxenvärlden.
Den huvudsakliga risken i skogen kommer i form av vargen. Djuret symboliserar vildhet och det irrationella. Något som Rödluvan redan vet att hon måste konfrontera. Hon lyckas korsa skogen och går lyckligt in i mormors hus, som tar emot i sin säng eftersom hon är sjuk. Allt detta är väldigt likt vår klassiska historia, men här kommer förändringarna…
En fasansfull synd
Mormodern säger till flickan att behålla brödet och mjölken, och istället äta köttet som är förberett i köket åt henne. Rödluvan går med på det och äter köttet tills hon känner sig mätt. Efter det lyder hon mormoderns nästa order: hon måste plagg för plagg ta av sig kläderna och i framtiden bränna dem, och lägga sig i sängen bredvid henne. Den unga flickan går med på det, nyfiken men utan att tänka på hur konstig situationen är. Precis när hon ska lägga sig ned så upptäcker hon dock att det är vargen som tagit emot henne. Denne informerar henne mellan gapskratt att köttet hon precis ätit var från hennes mormors kropp. Hon har alltså precis begått en fasansfull synd – kannibalism. Senare slukar vargen Rödluvan.
Symbolismen är påtaglig i varje karaktär: vargen är den sexuella och våldsamma världen. Den gamla kvinnan slukas av den unga flickan, vilket därmed ersätter det gamla med det nya samtidigt som det nya presenteras som enfaldigt och naivt eftersom det begår en av mänsklighetens största synder – kannibalism. Som du därmed kan se så har en av de mest klassiska och älskade berättelserna från vår barndom faktiskt en väldigt mörk sida.