Din intelligens: Mer än bara bra betyg
Hur många gånger i ditt förflutna tänkte du att om du inte fick bra betyg så betydde det att du inte var smart? I västerländsk kultur är tron på att betyg är nära kopplade till intelligens och individens värde utbredd. Men på andra platser, som i Asien, är det ansträngning som ses som viktigast.
Å andra sidan finns det inte endast ett begrepp om intelligens, och inte heller ses det av alla forskare från samma perspektiv. Till exempel utvecklade Howard Gardner teorin om multipla intelligenser och lyfte fram åtta av dem. Dessa var språklig, logisk-matematisk, visuell-spatial, musikalisk, kroppslig, intrapersonell, interpersonell och naturalistisk. Enligt Gardner finns dessa typer av intelligens hos varje individ.
Enligt hans tillvägagångssätt finns det ingen enskild mänsklig intelligens. Hans teori låter oss värdera, förstå och stimulera potentialen hos varje individ. Därför går det utöver den berömda intelligenskvoten (IQ) och dess mätningar.
Vi har en tendens att anta att barn med god språklig och logisk-matematisk intelligens lyckas i skolan och att alla barn studerar på samma sätt. Men är detta rättvist? Är alla barn likadana?
Som Gardner påpekade är det som är viktigt inte det faktum att det finns åtta olika typer av intelligens, som han lyfte fram, utan att det inte finns någon enskild intelligens eller oberoende kognitiva processer. I själva verket är det troligt att det finns ännu fler intelligenser än de åtta Gardner identifierade.
“Jag ansågs av alla mina lärare och min egen far vara en ganska genomsnittlig pojke, snarast under den vanliga standarden för intellekt.”
-Charles Darwin-
Intelligens
Enligt Gardner har vi alla separata specifika förmågor. Han menar att mätning av intelligens orsakar problem, och än mer så eftersom det inte finns någon riktig konsensus för att definiera det. År 2007 definierade Resing och Drenth intelligens som “den uppsättning kognitiva eller intellektuella förmågor som är nödvändiga för att få kunskap och att använda den kunskapen korrekt för att lösa problem som har ett välbeskrivet mål”.
Minnet är ytterligare en kapacitet som vi besitter som hjälper oss att lagra information och återkalla den. Men ibland tenderar vi att förväxla minne med intelligens. Men en individ kan vara mycket intelligent men ändå ganska aningslös.
Vad vi inte tänker på när vi pratar om intelligens
När vi tänker på intelligens tänker vi ofta inte på begreppet självkännedom eller, i populära termer, att känna dig själv. Till exempel spenderar du mycket tid med personen du förälskar dig i, men du spenderar ännu mer tid med dig själv. Men hur mycket tid, vänlighet och tålamod lägger du ner på att lära känna andra, och hur mycket på att göra samma sak med dig själv? Om du vill vara intelligent måste din självkännedom överföras till utvecklingen av autentiska adaptiva fördelar, såsom empati, sociala färdigheter och självkontroll.
Som regel saknar vi förståelse för våra egna känslotillstånd och andras. Detta syftar på emotionell intelligens, förståelsen av våra egna och andras känslor.
Emotionell intelligens
Goleman lyfte fram fem färdigheter inom emotionell intelligens: självmedvetenhet, självreglering, motivation, empati och sociala färdigheter.
“Minst 80 procent av framgången i vuxen ålder kommer från emotionell intelligens.”
-Daniel Goleman-
Är känslor viktigare än lärande?
Som psykologen och författaren Begoña Ibarrola hävdar är lärande och hela den kognitiva processen som äger rum en binomial där kognition och känslor går hand i hand. Förr trodde man att inlärning bara involverade mänsklig kognition, men nu är det känt att även känslor spelar en roll.
Till exempel påverkar dina känslor ditt minne, vilket gör det mer selektivt, både för positiva och negativa minnen. Du träffar många människor under hela ditt liv. Kommer du ihåg alla eller bara de som har satt sina spår? Det är viktigt att känna sig själv och identifiera sina känslor för att kunna “vara intelligent” inför all inlärning som man genomför under sitt liv.
Idag ses intelligens som ett begrepp som går bortom att få bra betyg eller prestera bra akademiskt. Vi har alla möjlighet att känna oss intelligenta i vissa kompetenser. Men vi får ofta inte ens reda på det eftersom vi inte fokuserar vår uppmärksamhet på att upptäcka oss själva som människor.
Därför måste du lära dig att vara “smart” för din egen skull och dina relationer i allmänhet, inte bara för att andra ska kunna värdera dig.
“Att känna sig själv är början på all visdom.”
–Aristoteles-
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gardner, H. (1998). “A Reply to Perry D. Klein’s ‘Multiplying the problems of intelligence by eight'”. Canadian Journal of Education 23 (1): 96–102.
- Ramsden S, Richardson FM, Josse G, Thomas MS, Ellis C, Shakeshaft C, Seghier ML, Price CJ. (2011) Verbal and non-verbal intelligence changes in the teenage brain. Nature. 479, 113-6.
- Resing, W., y Drenth, P. (2007). Intelligence: knowing and measuring. Amsterdam: Editor NieuwezijdsGardner, Howard.
