Leon Festinger och den kognitiva dissonansen
Leon Festinger introducerade konceptet kognitiv dissonans 1957. Han testade beslutsprocessen i ett experiment med kognitiv dissonans. I denna artikel tar vi upp Festinger och den kognitiva dissonansen!
Kognitiv dissonans är en känsla som verkar komma från en konflikt mellan idéer, övertygelser och värderingar hos en person och dennes beteenden.
Kognitiv dissonans kommer från en inkompatibilitet av tankar som skapar ett tillstånd av obehag hos de berörda personerna.
Enligt Festinger tvingar denna spänning personen att skapa nya idéer eller förmågor för att lindra spänningen. De är ofta komplement till en persons uppfattningar. Denna teori har att göra med beslutstagande.
Närhelst man bestämmer sig för att göra något som går emot ens uppfattningar så använder man olika strategier för att lindra denna spänning.
“Då det förekommer en dissonans så kommer personen aktivt att undvika situationer och information som skulle kunna öka en sådan dissonans för att försöka reducera den.”
-Leon Festinger-
Leon Festinger och den kognitiva dissonansen
Festinger var en amerikansk socialpsykolog som föddes i New York 1919. Hans teori om kognitiv dissonans är speciellt relevant för socialpsykologin, speciellt inom områdena motivation och gruppdynamik.
Denna teori är baserad på faktumet att människor är medvetna om sina handlingar och att när vi gör något som vi inte håller med om så måste vi lindra den skapade dissonansen.
Experiment med kognitiv dissonans
Det experiment med kognitiv dissonans som som Leon Festinger och hans kollega Merrill Carlsmith designade 1957 utfördes med studenter. Det bestod av följande steg:
- Först och främst så fick en student utföra tråkiga uppgifter. Dessa uppgifter var repetitiva och ointressanta. Målet med experimentet var dock inte att utvärdera hur väl personen utförde dessa uppgifter.
- Man bad sedan studenten om att övertyga nästa försöksperson om att experimentet var roligt. Man bad alltså personen att ljuga.
- Det fanns dock en belöning för lögnen. Forskarna erbjöd $20 till hälften av studenterna. Man erbjöd bara $1 till den andra halvan.
- Därefter så fick en person (i samarbete med forskarna) som väntade på att gå in i rummet säga till studenterna att en vän till honom hade gjort experimentet förra veckan och att det hade varit tråkigt.
- Under dessa premisser bevakade forskarna hur studenterna ljög. De noterade även hur lögnen rättfärdigades.
Anledningen till detta är att den kognitiva dissonansen uppstod hos studenter som gick med på att ljuga för att få en dollar.
De var tvungna att övertyga sig själva om att experimentet var kul för att lindra den interna konflikt som detta förde med sig.
Varför? För att belöningen inte var tillräckligt bra för att de skulle må bra med att ljuga. Då de rättfärdigade sina handlingar så var de betydligt mer spända än den grupp som hade fått 20 dollar.
De studenter som fick mer pengar var betydligt mer naturliga och lugna.
Konflikten i att ljuga
Experimentet med kognitiv dissonans ger oss flera slutsatser. Den grupp som fick $20 visste om att experimentet var tråkigt. Denna grupp kunde dock rättfärdiga att de sade något annat.
Detsamma gällde dock inte för gruppen som fick $1. Där kunde man se hur personerna försökte övertyga sig själva trots att de inte hade fått tillräckligt med pengar.
Slutsatser från Leon Festinger och den kognitiva dissonansen
Efter att de hade fått ljuga så frågade en forskare deltagarna om de verkligen tyckte att det var kul. Inom gruppen som hade fått $20 så uttryckte man att experimentet inte hade varit roligt.
Den andra gruppen som bara hade fått en dollar bekräftade dock lögnen igen och många sade att de hade kunnat göra om experimentet.
Resultaten med kognitiv dissonans
- Undvikande. Försökspersonerna tenderar att undvika stimuli som gör att de återvänder till den ursprungliga dissonansens tillstånd. De kommer undvika situationer, personer, idéer och platser där de skulle kunna bemötas av konflikten igen.
- Sökande efter acceptans. Som ett resultat av de använda strategierna så fick försökspersonen också försöka bli accepterad av en tredje part gällande historien och de anledningar som ledde honom till detta eftersom det förekom att behov av att rättfärdiga ett beteende.
- Jämförelse. De som lider av dissonans tenderar att jämföra sig själva med andra personer för att rättfärdiga sina handlingar.
“Den som tror måste ha socialt stöd från andra som tror.”
-Leon Festinger-
Festinger och den kognitiva dissonansen idag
Det har gått 60 år sedan Leons experiment och ämnet är fortfarande omdiskuterat. Vissa anser exempelvis att det är ett berättigande för försvarsmekanismer som manifesterar sig inom olika psykologiska tillstånd.
Det används också inom den psykologiska analysen av kriminella som rättfärdigar sina handlingar genom att gömma sig inom en grupp eller bakom “vi följer bara order”.
Övertygelsens kraft och lindring av skuldkänslor
Experimentet ifrågasätter också tendensen hos människor att leta efter psykologisk och mental lindring.
Kontrasten mellan sociala normer och dagliga beslut får oss att gå igenom detta obehagliga tillstånd betydligt oftare än vi skulle vilja.
Det uppstår dock ett problem då man antar dåliga beteenden för att bli av med spänningen.
Att känna till vad kognitiv dissonans är kan hjälpa dig att identifiera den då du drabbas. Den kan också hjälpa dig att minska den effekt som informationen från din referensgrupp har på dig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Tavris, C. y Aronson, E. (2007). Mistakes Were Made (But Not by Me): Why We Justify Foolish Beliefs, Bad Decisions, and Hurtful Acts. Harcourt Books.
