Vad säger filosofin om meningen med livet?

Att hantera sökandet efter meningen med livet kan vara överväldigande, men filosofin har svar på denna djupgående fråga för människor. Fortsätt läsa för att upptäcka dem!

Du har säkert ofta ställt dig själv frågor om livet, både ditt eget och livet i allmänhet. Men vardagens frenesi sätter dig ofta i ett hörn, och du tvingas uppmärksamma högre prioriterade frågor. I den här artikeln ska vi överväga meningen med livet ur ett filosofiskt perspektiv.

Vi ställer alla frågor som “Varför är vi här?” eller “Vad är vi här för?” Filosofin har reflekterat över teman som ångest, förtvivlan, att vara i världen och vardagen. Idag ska vi utforska vad de stora filosoferna, som Kierkegaard, Heidegger och Sartre har sagt i frågan.

Meningen med livet för existentialister

Existentialism är en filosofisk strömning som uppmanar oss att resonera kring människans existens och sökandet efter mening och syfte med livet. Den uppstod i slutet av 1800-talet. Den menar att existens kommer först och sedan tanke. Dess anhängare framhåller att vi i första hand existerar och i andra hand lever. Dess främsta representanter var Søren Kierkegaard, Martin Heidegger och Jean-Paul Sartre.

Kval och förtvivlan

Ett liv utan syfte kan vara en kamp i uppförsbacke. Som regel har vi, för strävan, materiella och världsliga mål som får oss att uthärda tillvaron med viss framgång. Men enligt Kierkegaard är det viktigt att hitta en filosofisk grund som ger mening åt livet.

För detta framhåller teologen begreppen förtvivlan och ångest, till vilka han associerar en vital attityd. I denna mening börjar vårt obehag med livet när vi reflekterar över våra begränsningar, med början med ändligheten i vår existens.

Ett sätt att eliminera denna ångest är vända sig till estetik. Det innebär att fördjupa sig i världsliga och överflödiga nöjen. Det motiverar oss att välja de typer av alternativ som kan producera känslor och passion. Men den här livsstilen slutar med att vi känner oss desperata.

Så vad kan vi göra åt den här situationen? Det finns två vägar att välja mellan. För det första att glädjas åt de dagliga aktiviteterna som tar oss bort från frågan om meningen med att leva. För det andra att förändra verkligheten och hur vi ser världen, inklusive vår obestridliga biologiska ändlighet.

Därför måste vi övervinna den ångest som genereras genom att fråga oss själva om meningen med att leva genom att göra ett val. Men vad ska vi välja? Svaret är ett liv enligt etiska regler. Det ligger inom vår makt att göra gott eller ont. Ju bättre våra beslut är, desto närmare kommer vi att övervinna ångesten och förtvivlan i en dödlig och ändlig tillvaro.

Heidegger och att-vara-i-världen

Martin Heidegger var en tysk filosof med stort inflytande under 1900-talet. Han var intresserad av ämnen som människans existens, förhållandet mellan människa och natur samt ontologi.

I sin bok Varat och tiden hävdade Heidegger att det mänskliga subjektet är en varelse i världen. Faktum är att vi kastas ut i världen. Vi kan känna oss riktigt ängsliga inför känslan att bara vara som ett sandkorn med en ändlig tillvaro på en gränslös strand. Dessutom vet vi som människor att vårt öde är döden. Men vad kan vi göra åt det?

Filosofen menar att vi kan välja att leva med ryggen vänd mot vår dödlighet och på så sätt leva konstgjorda liv. Den andra utvägen är att acceptera att vi kommer att dö och att leva inför denna verklighet. Det ger oss kraften att generera rädslan som härrör från en möjlighet som vi accepterar.

Människan som projekt

Jean-Paul Sartre var en fransk filosof och dramatiker. Hans filosofiska verk handlade om existentialism, medan hans teaterverk utforskade det mänskliga tillståndet.

Sartre framhöll existensen av begreppen att vara och ingenting. Han menade att det att existera motsvarar att vara, medan icke-existens (eller död) motsvarar ingenting. Han lade dock stor vikt vid att vara, för utan det kan ingenting existera. Utan existens skulle ingenting ha någon mening.

Den värdefulla tonvikten som filosofen lade på existens eller varande var sådan att han ansåg det vara ett projekt. Det vill säga, under livets gång formar vi vårt eget väsen. Vi kan se det i vardagen. När vi lever skapar vi våra egna liv, med mening för oss.

Därför är att göra och att besluta grundläggande för att hitta meningen med livet. För att leva innebär alltid att fatta beslut och därigenom gör vi det vi beslutar oss för. Det innebär att bygga meningen med att leva på att göra och att besluta.

Meningen med att leva från vardagen

Bortsett från de existentialistiska ståndpunkterna finns det andra strömningar som fokuserar på att utforska meningen med livet ur ett sociokulturellt perspektiv. Enligt detta perspektiv ramas individens liv in i vissa sammanhang av daglig aktivitet och i de relationer vi upprättar med andra.

Detta perspektiv antyder att vi har makten att etablera oss som våra egna arkitekter genom reflektion. Nämnda existens är social eftersom vi som individer inte rör oss ensamma eller på isolerade sätt, utan vi lever med andra människor och bygger våra vitala sinnen med andra.

Det är i vardagen, som består av individers aktiviteter och sociala relationer, där var och en av oss naturligt skulle bygga meningen med livet. Men vi måste vara försiktiga, för vi kan gå vilse i rutin, monotoni och konformism och bli tanklösa varelser som förlorar livskänslan som samhället främjar.

Meningen med livet

Filosofin ger oss olika utsiktspunkter från vilka vi kan reflektera över meningen med livet. Faktum är att grundläggande frågor som existens, moral och frihet kan hjälpa oss att förstå våra egna liv och hitta ett syfte.

Filosofin lär oss också att livet inte har en universell mening. Faktum är att livets mening och värde är en konstruktion som vi måste skapa själva, som individer. Som sådan finns det inget magiskt recept för meningen med livet, men filosofin fungerar som en guide.