Globuskänsla: att känna en klump i halsen
Globuskänsla är ett av de huvudsakliga symptomen vid ångesttillstånd. De flesta som har ångest beskriver en form av kvävningskänsla. Det är bara det att det är en känsla, inget verkligt fysiskt tillstånd. Människor som befinner sig i det här tillståndet löper aldrig någon reell risk att kvävas.
Din hals känns trång. Det känns som om det är någonting som sitter fast där. Det är svårt att svälja och ju mer du försöker desto värre blir det. Det känns som om halsen stänger igen. Du försöker hålla dig lugn, men känslan kvarstår. Slutligen får ångesten övertaget och du börjar gråta. Vad du upplever kallas globuskänsla.
Globuskänsla är även känt som globus hystericus. Det känns som om du har en klump i halsen. I boken Globus pharyngeus: an update for general practice, beskriver författarna hur det här symptomet oftast relateras till psykologiska tillstånd, som ångest. Individer med globuskänsla upplever det alltid som om deras hals kommer att tjockna igen och att de inte ska kunna andas. Även om känslan är verklig kommer den aldrig att hindra dig från att andas.
Varför får människor globuskänsla?
Globuskänsla är ett av huvuddragen vid tillstånd som ångest. De flesta med ångest beskriver en kvävningskänsla. Det är dock just det, en känsla. Människor med globuskänsla är aldrig i någon verklig fara. De kanske tror att de har svårt att svälja men de kan dricka ett glas vatten utan problem.
Vad som händer när det blir värre är att du tror att du faktiskt kan sluta andas. I det fallet blir kvävningen mer intensiv och du kanske börjar få panik. Det innebär dock inte att känslan kommer att försvinna bara för att du är medveten om detta. Olyckligtvis fungerar det inte så.
Även om du upplever globuskänslan mer än en gång och du vet att inget kommer att hända så känns det fortfarande hemskt. Människor börjar ofta gråta om symptomet kvarstår i mer än 10 till 15 minuter. Om detta är något som händer regelbundet bör du söka professionell hjälp. Någonting i ditt liv får dig att vara ångestfylld utan att du adresserat det.
“Rädsla skärper sinnena medan ångest paralyserar dem.”
-Kurt Goldstein-
Karaktärsdrag hos globuskänsla
Du har förmodligen bättre grepp om vad globuskänsla är och innebär och hur den relaterar till ångest. Det här problemet har dock vissa karaktärsdrag som vi bör nämna.
- Det händer när du känner dig lugn. Globuskänsla kommer inte i ögonblick av intensiv ångest eller spänning. Istället inträffar den när allt är lugnt. Detta beror på att allting som får dig att känna ångest byggs upp. Detta gör det svårare att identifiera problemet.
- Känslan gör det svårt att prata. Även om du inte kommer att kvävas så skapar den här känslan en spänning i halsen. Den här känslan gör det svårt att prata, precis som när du har ont i halsen.
Ignorera inte dina ångestsymptom
Om du någonsin lidit av globuskänsla har du förmodligen hamnat på akuten. Vad som oftast inträffar där är att de undersöker dig och talar om för dig att det inte finns någonting som blockerar din hals. De säger i grund och botten till dig att det inte är något fel på dig. De kanske ger dig ett piller och skickar hem dig. Men det löser ingenting.
Att ignorera dina ångestsymptom kan få allvarliga konsekvenser. En är att du inte får reda på vad det egentligen är som orsakar den. Ångest är en varningssignal som säger till dig att stanna upp och märka att något är fel. Men om du ignorerar den kommer den inte att försvinna. Faktum är att detta istället har motsatt effekt. Om du ignorerar den kommer den bara att hitta andra vägar att visa att något är fel.
Globuskänslan kan vara det första tecknet på att din ångest försöker säga dig något. Om du inte lyssnar kan tillståndet utvecklas till depersonalisation, somatisering, täthet i bröstet eller ansiktsförlamning (Bells pares), bland annat.
Det bästa är att söka professionell hjälp så att du kan adressera din ångest och lista ut vad det är som orsakar den. Trots allt kan globuskänslan slå till närsomhelst. Du kommer inte att få någon varning innan den slår till. Du kommer inte att ha tid att förbereda dig. Det inträffar på det sättet för att få dig att förstå att det är någonting som behöver din omedelbara uppmärksamhet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez, A. A., Martínez Lemus, H., & Núñez Orozco, L. (2005). Manifestaciones pseudoneurológicas de los trastornos somatomorfos. Revista Mexicana de Neurociencia, 6(6), 480-487.
- Corso, M. J., Pursnani, K. G., Mohiuddin, M. A., Gideon, R. M., Castell, J. A., Katzka, D. A., … & Castell, D. O. (1998). Globus sensation is associated with hypertensive upper esophageal sphincter but not with gastroesophageal reflux. Digestive diseases and sciences, 43(7), 1513-1517.
- Chavez, Y. H., Ciarleglio, M. M., Clarke, J. O., Nandwani, M., Stein, E., & Roland, B. C. (2015). Upper esophageal sphincter abnormalities: frequent finding on high-resolution esophageal manometry and associated with poorer treatment response in achalasia. Journal of clinical gastroenterology, 49(1), 17-23.
- Färkkilä, M. A., Ertama, L., Katila, H., Kuusi, K., Paavolainen, M., & Varis, K. (1994). Globus pharyngis, commonly associated with esophageal motility disorders. American Journal of Gastroenterology (Springer Nature), 89(4).
- Finkenbine, R., & Miele, V. J. (2004). Globus hystericus: a brief review. General hospital psychiatry, 26(1), 78-82.
- Kwiatek, M. A., Mirza, F., Kahrilas, P. J., & Pandolfino, J. E. (2009). Hyperdynamic upper esophageal sphincter pressure: a manometric observation in patients reporting globus sensation. The American journal of gastroenterology, 104(2), 289.
- Lee, B. E., & Kim, G. H. (2012). Globus pharyngeus: a review of its etiology, diagnosis and treatment. World journal of gastroenterology: WJG, 18(20), 2462.
- Quesada, J. L., Lorente, J., Homs, I., López, D., & Quesada, P. (2003). Pharyngeal globe and pharyngo-laryngeal reflux. Acta Otorrinolaringologica Espanola, 54(7), 495-498.
- Wilson, J. A., Heading, R. C., Maran, A. G. D., Pryde, A., Piris, J., & Allan, P. L. (1987). Globus sensation is not due to gastro‐oesophageal reflux. Clinical Otolaryngology & Allied Sciences, 12(4), 271-275.
